/
/
/

Diabetes mellitus typ 2 - E11, E14, O24.1


Försäkringsmedicinsk information

Patienterna kan få labil glukosnivå i samband med annan sjukdom, framför allt vid infektioner. Detta kan innebära längre funktionsnedsättning och korttidsfrånvaro än vad infektionen annars skulle medföra. Depressioner är vanligare vid diabetes och kan försämra såväl arbetsförmågan som förmågan att sköta egenvården.

Vid skiftarbete kan det vara aktuellt att försöka anpassa arbetstiderna.

Vid graviditet medför kravet på en mycket välreglerad glukosnivå för att undvika fosterpåverkan tät provtagning och övergång från peroral behandling till insulin samt en ökad risk för insulinkänningar. Detta betyder för många att arbetsförmågan är delvis eller helt nedsatt under delar av eller hela graviditeten.

Efter många års diabetes kan patienter drabbas av ökad uttröttbarhet. Detta kan leda till permanent nedsatt arbetsförmåga. Sjukskrivning på deltid kan medföra att patienten kan stanna i arbetslivet.

Symtom, prognos, behandling

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som kännetecknas av högt blodsocker eftersom patienten bildar otillräckligt med insulin och är inslulinresistent (insulinet har inte tillräcklig effekt). Sjukdomen förekommer ofta tillsammans med andra metabola rubbningar (särskilt övervikt, blodfettstörningar eller högt blodtryck). Patientens symtom varierar beroende på blodsockerhalten från i stort sett symtomfrihet till symtom som viktnedgång, törst, polyuri (onormalt stora urinmängder) och trötthet. Inte sällan ses mikrovaskulära (som hör till de små kärlen) följdsjukdomar, främst ögonskador, redan vid diagnosen.

Öppenvården inleder behandlingen som inriktar sig på förändrade livsvanor med tillägg av läkemedel. Efter 1–10 år behöver patienten oftast insulin för att uppnå en god glukoskontroll.

Patienten har behov av livslång behandling där basen är egenvård och förändrade levnadsvanor. Inte sällan förekommer samsjuklighet som hjärt/kärlsjukdom, belastningssjukdomar och depression redan vid debut eller kort tids diabetes.

Funktionsnedsättning

Varierar kraftigt. Väl skött och komplikationsfri diabetes medför i sig normalt ingen funktionsnedsättning. En nydiagnostiserad patient behöver ofta ställa in insulinet inneliggande på sjukhus och sedan justera dosen i hemmiljö med hjälp av diabetesvården. Följdsjukdomar i större kärl (kranskärlssjukdom, stroke och perifer kärlsjukdom) kan ge funktionsnedsättning. Det är individuellt hur funktionen påverkas vid njurskada med uremi efter påbörjad aktiv uremivård (dialys) eller transplantation. Lindrig påverkan på känselnerver (neuropati) innebär oftast ingen funktionsnedsättning. Vid tilltagande skada, och framför allt vid smärtsam neuropati, kan nattsömnen störas och smärtan eller behandlingen kan påverka koncentrationen och orken. Störningar i autonoma nervsystemet kan medföra svårbehandlade diarréer, kräkningar, yrselbesvär och svängande blodsockernivåer. Vid allvarligare komplikationer och längre varaktighet av diabetes förekommer ofta samsjuklighet från flera organsystem, vilket kan påverka funktionsgraden ytterligare.

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Nydiagnostiserad, utan komplikationer, lätt arbete; upp till 2 veckors sjukskrivning. Överväg återgång på deltid.
  • Nydiagnostiserad, utan komplikationer, tungt arbete eller skiftarbete; upp till 3 veckors sjukskrivning. Överväg återgång på deltid.
  • Vid kraftigt störd blodsockerkontroll upp till 2 veckors sjukskrivning.
  • Vid graviditet kan arbetsförmågan vara delvis eller helt nedsatt under delar av eller hela graviditeten.