/
/
/

Diabetes mellitus typ 1 - E10, O24.0


Försäkringsmedicinsk information

Patienterna kan få labil glukosnivå i samband med annan sjukdom, framför allt vid infektioner. Detta kan innebära längre funktionsnedsättning och korttidsfrånvaro än vad infektionen annars skulle medföra. Depressioner är vanligare vid diabetes och kan försämra såväl arbetsförmågan som förmågan att sköta egenvården.

Vid skiftarbete kan det vara aktuellt att försöka anpassa arbetstiderna.

Vid graviditet medför kravet på en mycket välreglerad glukosnivå för att undvika fosterpåverkan tät provtagning och övergång från peroral behandling till insulin samt en ökad risk för insulinkänningar.

Sjukskrivning vid följdsjukdomar är helt beroende av symtomens grad, samsjuklighet från flera organsystem och patientens arbetsuppgifter.

Efter många års diabetes kan patienter drabbas av ökad uttröttbarhet. Detta kan leda till permanent nedsatt arbetsförmåga. Sjukskrivning på deltid kan medföra att patienten kan stanna i arbetslivet.

Symtom, prognos, behandling

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som kännetecknas av högt blodsocker eftersom patienten bildar otillräckligt med insulin. Symtomen består av viktnedgång, törst, trötthet och stora urinmängder. När diagnosen ställts krävs oftast slutenvård eller dagvård för att ställa in insulinet. En stabil och nära normal blodsockernivå är avgörande för att minska utvecklingen av följdsjukdomar som främst är njurskador, nervskador, ögonskador och hjärt-/kärlsjukdomar. Insulinbehandlingen i sig innebär risk för insulinkänning (hypoglykemi). Vid tilltagande njurskada med uremi får patienten ofta ett ändrat insulinbehov och ett labilt blodsocker förutom symtom av njurskadan i sig. Efter diagnosen varierar tiden (veckor till månader) för återvunnen funktion beroende på samsjuklighet och patientens förmåga att behärska egenvården. Sjukdomen läker inte ut.

Funktionsnedsättning

Varierar kraftigt. Väl skött och komplikationsfri diabetes medför i sig normalt ingen funktionsnedsättning. En nydiagnostiserad patient behöver ofta ställa in insulinet inneliggande på sjukhus och sedan justera dosen i hemmiljö med hjälp av diabetesvården. Följdsjukdomar i större kärl (kranskärlssjukdom, stroke och perifer kärlsjukdom) kan ge funktionsnedsättning. Det är individuellt hur funktionen påverkas vid njurskada med uremi efter påbörjad aktiv uremivård (dialys) eller transplantation. Lindrig påverkan på känselnerver (neuropati) innebär oftast ingen funktionsnedsättning. Vid tilltagande skada, och framför allt vid smärtsam neuropati, kan nattsömnen störas och smärtan eller behandlingen kan påverka koncentrationen och orken. Störningar i autonoma nervsystemet kan medföra svårbehandlade diarréer, kräkningar, yrselbesvär och svängande blodsockernivåer. Vid allvarligare komplikationer och längre varaktighet av diabetes förekommer ofta samsjuklighet från flera organsystem, vilket kan påverka funktionsgraden ytterligare.

Aktivitetsbegränsning

Ögonskada med synpåverkan kan innebära aktivitetsbegränsningar. Fotsår kan vara svårläkta och begränsa rörelseförmågan. Rörelsebesvär i framför allt händer och axlar med stelhet och smärtor kan ge en aktivitetsbegränsning.

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Nydiagnostiserad, utan komplikationer, lätt arbete; upp till 2 veckors sjukskrivning. Överväg återgång på deltid.
  • Nydiagnostiserad, utan komplikationer, tungt arbete eller skiftarbete; upp till 3 veckors sjukskrivning. Överväg återgång på deltid.
  • Vid kraftigt störd blodsockerkontroll upp till 2 veckors sjukskrivning.
  • Vid graviditet kan arbetsförmågan vara delvis eller helt nedsatt under delar av eller hela graviditeten.