Bulimia nervosa - F50.2, F50.3


Symtom, prognos, behandling

Bulimia nervosa förekommer i olika varianter och kännetecknas av återkommande hetsätningar med därpå följande beteenden avsedda att kompensera för vikteffekter (till exempel kräkningar). Liksom vid anorexia nervosa föreligger en patologisk fixering vid vikt och kroppsutseende. Tillståndet debuterar oftast i de övre tonåren och är vanligast hos flickor och unga kvinnor, (cirka 10 procent är pojkar eller unga män). Svårare kroppsliga symtom är relativt ovanliga.

Bulimia nervosa kan vara långdraget och pågå med olika intensitet under fem till femton år. För en mindre andel av de drabbade kan tillståndet bli livslångt. För de flesta patienter skiftar svårighetsgraden och symtomen påtagligt under förloppet.

Behandlingen är framför allt olika typer av psykopedagogiska eller psykoterapeutiska behandlingsinsatser. Farmakologisk behandling med antidepressiva preparat är också vanlig.

Funktionsnedsättning

Medelsvår till svår bulimia nervosa kan innebära betydande problem med trötthet, illamående, koncentrationssvårigheter, ångest och upptagenhet av mat (ej fokus på något annat). Därtill kan påverkan på hjärta och cirkulation, frätskador på tänderna och mag- och tarmproblem förekomma.

Aktivitetsbegränsning

Patienten få svårigheter att lösa problem, fatta beslut, fokusera uppmärksamhet och att hantera stress och psykologiska krav. Dessutom kan patienten ha svårigheter att sköta sin egen hälsa och genomföra dagliga rutiner. Aktivitetsbegränsningen innebär även svårigheter att konversera och samspela med andra människor.

Rehabiliteringsinformation

Om möjligt ska patienten ha regelbundna arbetstider så att regelbunden måltidsordning kan upprätthållas.

Försäkringsmedicinsk information

Personer med bulimia nervosa fungerar ofta socialt och i arbetslivet, dock inte med sin fulla förmåga. Periodvis kan tillståndet leda till svårare funktionsnedsättningar med bland annat fullständig social isolering. Vid långvariga fall av bulimia nervosa och när samtliga behandlingsinsatser haft utebliven effekt kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan då vara ett alternativ för att undvika social isolering och att sjukdomen blir kronisk.

Tidig upptäckt och snabbt insatta kraftfulla behandlingsinsatser ökar påtagligt möjligheten för snabbt tillfrisknande. Samsjuklighet med depression, ångesttillstånd och missbruk är hög och det kan finnas behov av att behandlas samtidigt med ätstörningen. Patienten bör undvika stress eftersom stress ofta triggar hetsätning. Barn med bulimia nervosa som inte kan gå i skolan kan periodvis behöva stöd av att en vuxen finns hemma.

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning. En ny bedömning ska ske innan sjukskrivningen förlängs.

  • Vid lindrig till medelsvår bulimia nervosa bör sjukskrivning undvikas.
  • Vid svår bulimia nervosa kan patienten sjukskrivas helt, alternativt partiellt, upp till 6 månader under pågående behandling.
  • Vid svår bulimia nervosa med samsjuklighet och när samtliga behandlingsinsatser haft utebliven effekt kan arbetsförmågan bli långvarig eller i vissa fall permanent nedsatt.