ADHD - F90.0


Symtom, prognos, behandling

Adhd (attention deficit hyperactivity disorder) innebär uppmärksamhetsstörning med eller utan samtidig hyperaktivitet eller impulsivitet. Bristande impulskontroll kan leda till ogenomtänkta beslut samt en ökad risk för konflikter och relationsproblem. Vanliga tilläggssymtom vid adhd är ökad stresskänslighet, sömnsvårigheter, ätstörningar, pendlande energitillgång och humörsvängningar. Begränsningarna påverkar individernas anpassningsförmåga i olika miljöer (t.ex. på fritiden, i hemmet, på arbetsplatsen, i studiemiljö) vilket kan ge ett livslångt behov av återkommande stöd i vardagsliv och arbete.

Adhd kommer till uttryck tidigt i livet med påtaglig påverkan på beteende och funktionsförmåga. Diagnosen kan ofta ställas i barndomen, men vissa personer får inte diagnos förrän i vuxen ålder. Adhd anses i de flesta fall vara ärftligt betingad. Hos cirka 50 procent av patienter med adhd förbättras tillståndet i vuxen ålder, även om många har en kvarstående funktionsnedsättning.

De med kvarstående begränsningar kan betraktas ha en långsiktig eller livslång funktionsnedsättning med mycket varierande konsekvenser vad gäller funktion, beroende på symtomens svårighetsgrad, svar på behandling, kompenserande individuella resurser, levnadsomständigheter och samhällsstruktur. För många kan behandling med läkemedel lindra symtomen. En utveckling av olika psykoterapeutiska och psykopedagogiska behandlingsmetoder pågår.

Funktionsnedsättning

Adhd ger funktionsnedsättningar som innebär stora och varaktiga problem med uppmärksamhet, minnesfunktioner, impulskontroll, reglering av emotioner och som ger problem med bl.a. nedsatt koncentrationsförmåga och psykisk uthållighet.

Aktivitetsbegränsning

I vuxen ålder leder symtomen till svårigheter i att hantera stress, aktivitetsreglering, planera, passa tider, ta till sig information, arbeta uthålligt och målmedvetet samt svårigheter att påbörja och avsluta aktiviteter och att planera och organisera aktiviteter. Symtomen kan bl.a. leda till svårigheter att tillägna sig och fullfölja teoretiska studier.

Rehabiliteringsinformation

Genom tidig identifiering av adhd-problematik, information och anpassade stöd- och behandlingsinsatser kan man ofta förebygga försämring, socialt utanförskap och kanske ytterligare psykisk ohälsa. Anpassning av fysisk miljö, arbetsuppgifter samt individuellt utprovat kognitivt stöd, såsom tids- och planeringshjälpmedel, kan underlätta återgång i arbete.

Försäkringsmedicinsk information

Adhd är en varaktig funktionsnedsättning och utifrån enbart diagnosen adhd bör sjukskrivning undvikas. Samtidiga problem som t.ex. inlärningssvårigheter, autismspektrumtillstånd, psykiatriska tillstånd, personlighetsstörningar bör beaktas. I takt med stigande ålder kan funktionsnedsättningen fluktuera beroende på förmåga till kompensation, yttre förändringar och ökande krav från omgivningen. Det är därför viktigt att fortlöpande göra medicinska bedömningar och överväga lämpliga anpassningsåtgärder.

Många vuxna med adhd har ytterligare ett eller flera psykiatriska tillstånd, som leder till förhöjd risk för utveckling av missbruk av såväl alkohol som andra droger, samt bidrar till ett socialt utanförskap. Samsjuklighet ska beaktas i bedömningen vid alla svårighetsgrader av adhd. Vid neuropsykiatrisk utredning poängteras noggrann kartläggning av symtom och funktionsbegränsningar för fastställande av diagnosen adhd och eventuella tilläggsdiagnoser, samt behov av rehabiliteringsinsatser. 

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning. En ny bedömning ska ske innan sjukskrivningen förlängs.

  • Vid lindrig och medelsvår adhd utan samsjuklighet bör sjukskrivning undvikas.
  • Vid lindrig och medelsvår adhd och perioder med hög arbetsbelastning kan sjukskrivning upp till 4 veckor övervägas, i första hand partiell sjukskrivning.
  • Vid svår adhd kan arbetsförmågan vara långvarigt nedsatt. Partiell eller hel sjukskrivning upp till 3 månader kan behövas.
  • Vid svår adhd i kombination med annan utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse, t.ex. autismspektrumdiagnos, kan arbetsförmågan bli permanent nedsatt, partiellt eller helt.