/
/

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Här kan du söka i Socialstyrelsens rekommendationer för sjukskrivning utifrån sjukdomar och tillstånd. Rekommendationerna är inte regler, utan vägledning. Bedömningen av en persons arbetsförmåga ska alltid vara individuell och utgå ifrån individens unika förutsättningar.

Socialstyrelsen har genomfört vissa förbättringar i det försäkringsmedicinska beslutsstödet.I samband med detta har vi också uppdaterat beslutsstödet på webbplatsen.

Under 2016 har arbetet med att förbättra beslutsstödet pågått. Bland annat har Socialstyrelsen med hjälp av medicinska experter sett över och uppdaterat rekommendationerna för de psykiska sjukdomarna. De uppdaterade rekommendationerna för de psykiska sjukdomarna gäller från den 30 januari 2017.


Diagnos
Sjukdomsgrupp: Rörelseorganen
Akillestendinopati - M76.6

Vid arbeten med små krav på förmågan att förflytta sig är arbetsförmågan inte nedsatt.

Vid arbeten med mycket gående och stående kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor. I vissa fall kan partiell sjukskrivning under ytterligare 2 veckor behövas.

Läs mer om Akillestendinopati - M76.6
Epikondylalgi, epikondylit - M77

De flesta patienter med epikondylalgi är inte i behov av sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

För vissa kan hel- eller deltidssjukskrivning i upp till 4 veckor vara lämpligt. Partiell sjukskrivning med stöd av adekvata hjälpmedel är ofta att föredra.

Läs mer om Epikondylalgi, epikondylit - M77
Gikt - M10

Arbetsförmågan kan vara nedsatt i alla former av arbeten i upp till 1 vecka på grund av behovet av avlastning av drabbade leder tillsammans med att smärtorna ofta är intensiva vid ett akut giktanfall. Återgång i arbete kan därefter vara möjlig även om svullnaden och smärtan inte helt har läkt.

Läs mer om Gikt - M10
Höftartros - M16

Vid arbeten som inte belastar höftlederna i någon större omfattning är arbetsförmågan normalt inte nedsatt, oavsett artrosens svårighet.

Vid försämringsperioder, lätta eller medelsvåra artrosbesvär och vid arbete som innebär hög belastning (som tunga eller upprepade lyft), kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor.

Vid svåra artrosbesvär och belastande arbete kan deltidssjukskrivning bli aktuellt i avvaktan på åtgärder.

Efter artroplastik (byte av led) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 8 veckor i lätta arbeten som inte belastar leden och i upp till 4 månader vid måttligt tunga arbeten.

Läs mer om Höftartros - M16
Karpaltunnelsyndrom - G56.0

I lindriga fall och i arbeten som inte belastar handen eller handleden är arbetsförmågan inte begränsad.

I medelsvåra fall och i arbeten som inte belastar handen och handleden kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor.

Vid tungt arbete kan sjukskrivning i upp till 4 veckor vara aktuell.

Efter operation kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor vid lätt arbete som inte belastar handleden. Vid medeltungt arbete är arbetsför-mågan nedsatt i upp till 4 veckor och vid tungt och mycket tungt arbete i upp till 2 månader. Diskutera anpassning av arbetsuppgifter.

Läs mer om Karpaltunnelsyndrom - G56.0
Knäartros - M17

Vid arbeten som inte belastar knälederna i någon större omfattning är arbetsförmågan normalt inte nedsatt, oavsett artrosens svårighet.

Vid försämringsperioder, lätta eller medelsvåra artrosbesvär och vid arbete som innebär hög belastning (som tunga eller upprepande lyft), kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor.

Vid svåra artrosbesvär och belastande arbete kan deltidssjukskrivning bli aktuellt i avvaktan på åtgärder.

Efter artroplastik (byte av led) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 8 veckor i lätta arbeten som inte belastar leden och i upp till 4 månader vid måttligt tunga arbeten.

Läs mer om Knäartros - M17
Akut lumbago - M54.5

Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka.

Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.

Läs mer om Akut lumbago - M54.5
Lumbago-ischias, diskbråck - M54.4, M51

Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor.

Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd.

Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till 3 veckor och vid tyngre arbeten i upp till 6 veckor.

Läs mer om Lumbago-ischias, diskbråck - M54.4, M51
Långvarig smärta i rörelseorganen inkl. fibromyalgi - M79, R52

Trots kvarstående besvär kan en betydande del av patienterna efter hand återgå i lämpligt arbete på hel- eller deltid. Tiden för detta varierar mellan några månader upp till två år bl.a. beroende på smärttillståndets svårighetsgrad och grad av komplikationer t.ex. i form av sömnstörningar och sekundär depression.

Läs mer om Långvarig smärta i rörelseorganen inkl. fibromyalgi - M79, R52
Vissa fotbesvär - M20.1, M20.2, M20.4, M72.2, G57.6

Hallux valgus, hallux rigidus, hammartå och Mortons metatarsalgi är fall för sjukskrivning endast vid kirurgiskt ingrepp.

Vid hallux valgus och hallux rigidus kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbete i upp till 6 veckor efter operation. Vid hammartå och Mortons metatarsalgi kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten i upp till 2 veckor efter operationen, främst på grund av smärta. Därefter är arbetsförmågan påverkad i arbeten med mycket gående och stående i upp till 2 månader.

Plantar fasciit kan medföra behov av sjukskrivning i upp till 2 veckor. I vissa fall kan dock besvären vara mycket långvariga, men långvarig sjukskrivning behövs inte.

Läs mer om Vissa fotbesvär - M20.1, M20.2, M20.4, M72.2, G57.6
Vissa hand- och handledsbesvär - M18, G56.2, M65.3, M65.4, M70.0, M72.0

Vid bedömning av arbetsförmåga ska hänsyn tas till om tillståndet gäller dominant (höger för högerhänta, vänster för vänsterhänta) eller icke dominant sida, förutsatt att detta är relevant för det arbete som är aktuellt.

  • Triggerfinger och Dupuytrens kontraktur sätter sällan ned arbetsförmågan. Vid arbete som innebär hög belastning kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor.
  • Peritendinits crepitans och ulnariskompression är akuta tillstånd som sällan kräver mer än 1 veckas sjukskrivning. Vid arbete som innebär hög belastning kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor.
  • de Quervains sjukdom kan sätta ned arbetsförmågan i upp till 1 månad.
  • Efter operation av tumbasartros rekommenderas sjukskrivning upp till 3 månader på heltid.
Läs mer om Vissa hand- och handledsbesvär - M18, G56.2, M65.3, M65.4, M70.0, M72.0
Bechterews sjukdom (ankyloserande spondylit) - M45, M45.9

Det är sällsynt att patienter med denna sjukdom är helt arbetsoförmögna under lång tid, men sjukdomen går ofta i skov och under försämringsperioderna kan arbetsförmågan sättas ned. Det är ofta nödvändigt att byta arbetsuppgifter om de är tunga och krävande. Ofta kan deltidssjukskrivning vara ett alternativ. Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen, utan det är tvärtom bra med lagom anpassad fysisk aktivitet.

Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete behövs i regel ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete kan deltids- eller heltidssjukskrivning bli aktuell under relativt lång tid, ofta i mer än 3 månader. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete krävs ofta sjukskrivning i upp till 3 månader. Överväg deltidssjukskrivning. Den insatta medicinska behandlingen kan utvärderas först efter cirka 3 månader.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete krävs sjukskrivning ofta i mer än 3 månader, ibland i upp till 6 månader. Svårt sjuka patienter kan även efter över ett års sjukfrånvaro återgå i arbete vid behandling med biologiska läkemedel. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

Sjukgymnastik och intensiv träning eller rehabilitering är en mycket viktig del av behandlingen och en del patienter kan behöva sjukskrivning för förebyggande behandling.

Läs mer om Bechterews sjukdom (ankyloserande spondylit) - M45, M45.9
Cervikal rizopati, cervikalt diskbråck - M50

Vid fysiskt lätta arbeten utan större belastning på nacke och halsrygg kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 4 veckor.

Vid fysiskt tunga eller belastande arbeten som skapar besvär kan arbetsförmågan vara helt eller delvis nedsatt i upp till 7 veckor eller längre i väntan på åtgärder.

Läs mer om Cervikal rizopati, cervikalt diskbråck - M50
Psoriasisartrit - M07

Patienten behöver ofta bli sjukskriven i början av sjukdomen eller vid skov, i väntan på effekt av påbörjad eller förändrad medicinering. Ofta kan deltidssjukskrivning vara ett alternativ. Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen.

Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete behövs i regel ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid små besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete kan deltids- eller heltidssjukskrivning bli aktuell under relativt lång tid, ofta i mer än 3 månader.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete krävs ofta sjukskrivning i upp till 3 månader.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete krävs som regel sjukskrivning ofta i mer än 3 månader, ibland i upp till 6 månader.

Vissa patienter kan behöva sjukskrivning för förebyggande behandling för att kunna delta i intensiv sjukgymnastik, rehabilitering på dagvårdsenhet, rehabilitering på reumatikersjukhus eller specialanläggning med mera.

Läs mer om Psoriasisartrit - M07
Reaktiv artrit - M02, M03

Ledbelastande arbete bör undvikas vid akut ledinflammation. Beroende på arbetets art och artritens intensitet kan patienten börja deltidsarbeta efterhand. För patienter som utvecklar kronisk ledinflammatorisk sjukdom hänvisas till riktlinjen för reumatoid artrit.

Under den akuta fasen är hel sjukskrivning i upp till någon månad vanlig, ibland krävs sjukskrivning i flera månader beroende på arbetets krav. Vid övergång till kronisk artrit se rekommendation för spondylartriter.

Läs mer om Reaktiv artrit - M02, M03
Reumatoid artrit (RA) - M05, M06

Om arbetet inte är alltför fysiskt tungt, ensidigt belastande eller krävande finns goda chanser till fortsatt arbete. Sjukskrivning kan vara aktuell i början av sjukdomen eller vid skov, i väntan på effekt av påbörjad eller förändrad medicinering. Ofta kan deltidssjukskrivning vara ett alternativ. Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen.

Vid mindre besvär eller låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete behövs i regel ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete kan deltids- eller heltidssjukskrivning bli aktuell, ofta i mer än 3 månader. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete krävs ofta sjukskrivning i upp till 3 månader. Överväg deltidssjukskrivning. Den insatta medicinska behandlingen kan utvärderas först efter cirka 3 månader.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete krävs sjukskrivning ofta i mer än 3 månader, ibland upp till 6 månader. Svårt sjuka patienter kan även efter över ett års sjukfrånvaro återgå i arbete vid behandling med biologiska läkemedel. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

Vissa patienter kan behöva sjukskrivning för förebyggande behandling för att kunna delta i intensiv sjukgymnastik, rehabilitering på dagvårdsenhet, rehabilitering på reumatikersjukhus eller specialanläggning med mera.

Läs mer om Reumatoid artrit (RA) - M05, M06
Skulder- och axelledsbesvär - M75.4, M75.3, M75.0, M75.1

Kalkaxel och impingementsyndrom på dominant sida kan sätta ned arbetsförmågan helt i upp till 2 veckor. I fall med arbete som huvudsakligen görs med armarna ovanför axelhöjd eller arbete med krav på god rörlighet i axlarna kan arbetsförmågan vara begränsad i upp till 3 veckor.

I många fall behövs deltidssjukskrivning samt anpassning av arbetsförhållanden i väntan på andra åtgärder. Samma förhållningssätt kan vara lämpligt vid sjukskrivning vid impingementsyndrom och tendinoser där besvären bedöms ha samband med arbetet.

Efter operation vid impingementsyndrom på dominant sida kan arbetsförmågan vara nedsatt; vid lätt arbete i upp till 3 veckor, vid medeltungt arbete i upp till 6 veckor och vid tungt arbete i upp till 12 veckor. Ibland kan sjukskrivningstiden kortas vid icke dominant sida.

Efter rotatorcuffsutur på dominant sida kan arbetsförmågan vara nedsatt; vid lätt arbete upp till 6 veckor, vid medeltungt arbete i upp till 12 veckor och vid tungt arbete i upp till 26 veckor. Ibland kan sjukskrivningstiden kortas vid icke dominant sida.

Efter operation vid frusen skuldra varierar behovet av sjukskrivning beroende på typ av arbete. I ett icke rörelsekrävande arbete kan arbetet återupptas redan efter några dagar medan det i ett tungt arbete med belastning över axelnivå kan behövas upp till någon månads sjukskrivning.

Läs mer om Skulder- och axelledsbesvär - M75.4, M75.3, M75.0, M75.1
Systemisk lupus erythematosus (SLE) - M32

Vid mer lindriga skov med besvär från leder, hud, lättare trötthet med mera kan sjukskrivning i upp till 2 månader bli aktuell, eventuellt längre tid på deltid.

Vid allvarligare fall med till exempel skov i nefrit (som ofta kräver sjukhusvård, åtminstone i början) krävs i regel sjukskrivning initialt på heltid, ibland i upp till 6 månader. Vid uttalad trötthet med kognitiva störningar, ofta mer än 6 månader. Sjukdomen i sig samt eventuell immundäm­pande medicineringen ökar infektionskänslig­heten och sätter ned funktionen. Efter heltidssjukskrivning kan återgång i arbete på deltid ofta bli aktuellt.

Läs mer om Systemisk lupus erythematosus (SLE) - M32

Sök och avgränsa

Kontakt

Socialstyrelsens kan inte ändra ett beslut från Försäkringskassan och uttalar sig inte i enskilda ärenden. Vi hänvisar till Försäkringskassan.

forsakringsmedicinskt.
beslutsstod@socialstyrelsen.se