/
/

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Här kan du söka i Socialstyrelsens rekommendationer för sjukskrivning utifrån sjukdomar och tillstånd. Rekommendationerna är inte regler, utan vägledning. Bedömningen av en persons arbetsförmåga ska alltid vara individuell och utgå ifrån individens unika förutsättningar.

Socialstyrelsen har genomfört vissa förbättringar i det försäkringsmedicinska beslutsstödet.I samband med detta har vi också uppdaterat beslutsstödet på webbplatsen.

Under 2016 har arbetet med att förbättra beslutsstödet pågått. Bland annat har Socialstyrelsen med hjälp av medicinska experter sett över och uppdaterat rekommendationerna för de psykiska sjukdomarna. De uppdaterade rekommendationerna för de psykiska sjukdomarna gäller från den 30 januari 2017.


Diagnos
Sjukdomsgrupp: Hjärta och kärl
Cerebrovaskulära sjukdomar - I60, I61, I62, I63, I64, I65, I66, I67, I69

Återgång till arbete efter stroke är en viktig faktor för livskvaliteten. Överväg därför arbetsrehabilitering tidigt. Arbetsförmågan efter stroke är ofta kopplad till möjligheten att anpassa arbetet, motivationen och uppfattningen om den egna förmågan.

I det akuta skedet, och den första tiden efter det, är det som regel aktuellt med hel sjukskrivning i upp till 2 månader. Efter denna period kan man ofta göra en bedömning av arbetsförmågan och rehabiliteringsmöjligheterna.

Efter det akuta skedet kan många patienter börja arbetsträna eller deltidsarbeta trots kvarstående funktionsnedsättningar om det skapas goda förutsättningar på arbetsplatsen. Det är nödvändigt med en rehabiliteringsplan med tydliga mål där patienten är delaktig. Successiv upptrappning av arbetsinsatsen och partiell sjukskrivning ska alltid övervägas.

Efter omkring 4 månader brukar man kunna göra en relativt säker bedömning av hur arbetsförmågan kan förväntas bli under det närmaste året. I de flesta fall behövs en fortsatt arbetsträning eller partiell sjukskrivning.

Läs mer om Cerebrovaskulära sjukdomar - I60, I61, I62, I63, I64, I65, I66, I67, I69
Hjärtrytmrubbningar, förmaksflimmer - I47, I48, I49

Flimmer utan symtom eller lindriga symtom hindrar inte heltidarbete.

Flimmer med svåra symtom kan göra patienten helt arbetsoförmögen.

Vid paroxysmala flimmer med svåra symtom kan arbetsförmågan under episoderna vara helt nedsatt i upp till 1 vecka.

Under perioder med normal hjärtrytm kan arbetsförmågan vara normal eller endast lätt nedsatt på grund av trötthet. Sjukskrivning i korta och i vissa fall ofta återkommande perioder är i dessa fall bättre än långvarig heltidssjukskrivning.

Läs mer om Hjärtrytmrubbningar, förmaksflimmer - I47, I48, I49
Hjärtsvikt - I50

Vid nedsatt hjärtmuskelfunktion utan symtom (NYHA 1) finns inget stöd för sjukskrivning.

Vid lätt hjärtsvikt (NYHA 2) är arbetsförmågan påtagligt nedsatt endast vid fysiskt tunga arbeten, i upp till två månader. I sådana fall kan anpassning eller byte av arbete behöva övervägas.

Vid måttligt svår hjärtsvikt (NYHA 3) är funktionstillståndet påtagligt nedsatt trots lämplig medicinering och typen av arbete avgör om patienten kan återgå till hel- eller deltidsarbete. Tidig kontakt med arbetsgivare eller företagshälsovård kan vara av stor vikt. Det kan även ta lång tid att uppnå full effekt av medicineringen.

Vid svår hjärtsvikt (NYHA 4) är funktionstillståndet, trots lämplig medicinering, så påverkat att det oftast är svårt att klara någon form av arbete.

Läs mer om Hjärtsvikt - I50
Hypertoni - I10, I11, I12, I13, I15

I de flesta fall utgör hypertoni ingen orsak till sjukskrivning.

Läs mer om Hypertoni - I10, I11, I12, I13, I15
Ischemisk kranskärlsjukdom - I20, I21, I22, I23, I24, I25

Vid akut hjärtinfarkt utan komplikationer är arbetsförmågan som regel helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor. Vissa patienter kan därefter återgå till heltidsarbete, men för de flesta är deltidssjukskrivning i upp till ytterligare 4 veckor lämpligt.

Vid komplikationer kan längre tids sjukskrivning behövas och i vissa fall, till exempel vid omfattande hjärtmuskelskada hos patient med fysiskt eller psykiskt krävande arbete, kan arbetsförmågan vara permanent nedsatt, helt eller delvis.

Läs mer om Ischemisk kranskärlsjukdom - I20, I21, I22, I23, I24, I25
Åderbråck - I83

I normalfallet och vid i huvudsak stillasittande arbete är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid arbeten med långvarigt stående, tunga lyft med mera eller där arbetsuppgifterna inte kan anpassas på kort sikt är sjukskrivning i upp till 2 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid.

Vid mera omfattande utbredning och om patienten tidigare har haft bensår eller blodproppar görs en individuell bedömning av den nedsatta arbetsförmågan på den aktuella arbetsplatsen och möjligheterna att anpassa densamma.

Läs mer om Åderbråck - I83
Perifera kärlsjukdomar - I74, I80

Vid akuta tillstånd är arbetsförmågan som regel nedsatt i alla former av arbeten i upp till 3 veckor.

Kvarstående besvär (svullnad och smärta vid fysisk aktivitet) kan begränsa arbetsförmågan i arbeten som kräver mycket stående och mycket gående. Partiell sjukskrivningen i upp till två månader är vägledande.

I vissa fall med bestående funktionsnedsättning på grund av svullnad eller smärta vid ansträngning är fortsatt fysiskt tungt arbete orealistiskt.

Det finns dock inget som tyder på att fortsatt arbete, även i fysiskt krävande arbeten, försämrar perifera kärlsjukdomar.

Läs mer om Perifera kärlsjukdomar - I74, I80

Sök och avgränsa

Kontakt

Socialstyrelsens kan inte ändra ett beslut från Försäkringskassan och uttalar sig inte i enskilda ärenden. Vi hänvisar till Försäkringskassan.

forsakringsmedicinskt.
beslutsstod@socialstyrelsen.se