Försäkringsmedicinskt beslutsstöd 

Utifrån enbart diagnosen ADHD bör heltidssjukskrivning undvikas.

Hos vissa innebär funktionsnedsättningen att belastningen under perioder i livet kan bli så stor att en tids deltidssjukskrivning kan behövas, tills man har utrett vad som orsakar belastningen och vilken eventuell behandling och vilka stödåtgärder som behövs.

Vid grav ADHD-problematik kan funktionsnedsättningen innebära permanent nedsatt arbetsförmåga.

Samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd kan påverka arbetsförmågan. Här rekommenderas att arbetsförmågan inte bedöms enbart utifrån ADHD, utan även utifrån rekommendation för aktuellt tillstånd.

Total avlastning har inte någon positivt effekt på läkningen utan kan tvärtom vara skadlig för både muskler, senor och den neuro-muskulära funktionen. Vid anpassad belastning och hjälp med transport till och från arbetet behövs i regel ingen sjukskrivning.

• Vid arbeten med små krav på förmågan att förflytta sig är arbetsförmågan inte nedsatt.
• Vid arbeten med mycket gående och stående kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor. I vissa fall kan partiell sjukskrivning under ytterligare 2 veckor behövas.
• Vid kroniska besvär kan det behövas förändrade arbetsuppgifter för att patienten ska kunna återgå i arbete.

Akut bronkit nedsätter normalt inte arbetsförmågan. Om patienten har långvarig svår hosta kan det möjligen påverka allmäntillståndet genom att patienten blir trött. Förhindra hosta genom hostdämpande läkemedel eller antibiotika vid tecken på bakteriell infektion. Sjukskrivning enbart i undantagsfall vid tydligt nedsatt allmäntillstånd och då i allmänhet i samband med antibiotikabehandling i upp till 2 veckor. Röstkrävande yrken kan behöva längre sjukskrivning.

Arbete har normalt positiv effekt och sjukskrivning bör så långt möjligt undvikas. Arbetsförmågan kan vara helt eller delvis nedsatt i 2-4 veckor.

Det är sällsynt att patienter med denna sjukdom är helt arbetsoförmögna under lång tid, men sjukdomen går ofta i skov och under försämringsperioderna kan arbetsförmågan sättas ned. Det är ofta nödvändigt att byta arbetsuppgifter om de är tunga och krävande. Ofta kan deltidssjukskrivning vara ett alternativ. Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen, utan det är tvärtom bra med lagom anpassad fysisk aktivitet.

• Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete behövs i regel ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
• Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete kan deltids- eller heltidssjukskrivning bli aktuell under relativt lång tid, ofta i mer än 3 månader. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.
• Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete krävs ofta sjukskrivning i upp till 3 månader. Överväg deltidssjukskrivning. Den insatta medicinska behandlingen kan utvärderas först efter cirka 3 månader.

• Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete krävs sjukskrivning ofta i mer än 3 månader, ibland i upp till 6 månader. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

• Sjukgymnastik och intensiv träning eller rehabilitering är en mycket viktig del av behandlingen och en del patienter kan behöva sjukskrivning för förebyggande behandling.

I normalfallet och i frånvaro av annan psykisk störning eller kroppslig sjukdom är arbetsförmågan inte eller endast obetydligt nedsatt och sjukskrivning är som regel inte aktuell. Om depression eller ångestsyndrom utvecklas gäller rekommendationerna för dessa tillstånd.

Vid akuta astmaanfall, infektioner eller försvårade symtom med behov av ny behandlingsstrategi kan arbetsförmågan tillfälligt vara nedsatt i upp till 1 vecka.

Förhållandet mellan astma och arbete samt arbetsmiljö måste i bedömas individuellt. Det kan bli aktuellt att anpassa eller byta arbetsförhållanden, arbetsuppgifter, arbetsplats eller arbetstiden till funktionsbegränsningen

• Vid enbart hudborrelios kan allmäntillståndet vara påverkat några enstaka dagar på grund av feber, muskel- och huvudvärk. Utläkningen påverkas inte av arbete eller belastning.
• Vid neuroborrelios samt vid ledpåverkan eller vid fall med svårare muskelsmärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 3 veckor (i enstaka fall upp till några månader). Det är i första hand allmäntillståndet (trötthet, nedsatt fysisk prestationsförmåga) som är vägledande vid bedömningen av sjukskrivning. Partiell sjukskrivning under en kortare period kan vara ett lämpligt alternativ.

Sjukskrivning är ofta motiverad men i perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga.

Återgång till arbete efter stroke är en viktig faktor för livskvaliteten. Överväg därför arbetsrehabilitering tidigt. Arbetsförmågan efter stroke är ofta kopplad till möjligheten att anpassa arbetet, motivationen och uppfattningen om den egna förmågan.

• I det akuta skedet, och den första tiden efter det, är det som regel aktuellt med hel sjukskrivning i upp till 2 månader. Under sjukskrivningen är det viktigt med struktur på vardagen, god balans mellan aktivitet och vila, upprätthållande av sociala kontakter samt fysisk aktivitet. Efter denna period kan man ofta göra en bedömning av arbetsförmågan och rehabiliteringsmöjligheterna.
• Efter det akuta skedet kan många patienter börja arbetsträna eller deltidsarbeta trots kvarstående funktionsnedsättningar om det skapas goda förutsättningar på arbetsplatsen. Det är nödvändigt med en rehabiliteringsplan med tydliga mål där patienten är delaktig. Successiv upptrappning av arbetsinsatsen och partiell sjukskrivning ska alltid övervägas.
• Efter omkring 4 månader brukar man kunna göra en relativt säker bedömning av hur arbetsförmågan kan förväntas bli under det närmaste året. I de flesta fall behövs en fortsatt arbetsträning eller partiell sjukskrivning.

• Sjukskrivning är alltid motiverad efter en operation. Bedöm arbetsanpassning och deltidssjukskrivning individuellt efter arbetssituationen.
• Cellgiftbehandlingen kan ge specifika terapirelaterade symtom, som i sig kan motivera en längre tids sjukskrivning.

• Lindrig förstagångsdepression kräver ofta inte sjukskrivning. Arbetsförmågan kan vara nedsatt i 1-3 månader efter insatt behandling. Sjukskrivning på deltid bör övervägas.

• Vid svår förstagångsdepression kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 6 månader efter insatt behandling. Depressiva symtom kan kvarstå ytterligare 6 månader eller längre. Stora individuella skillnader förekommer.

• Sjukskrivning för nydiagnostiserad utan komplikationer med lätt arbete upp till 2 veckor, eventuellt återgång på deltid. Vid tungt arbete eller skiftarbete upp till 3 veckor. Anpassa eventuellt arbetstiderna. Till en början återgång på deltid.
• Sjukskrivning vid följdsjukdomar är helt beroende av symtomens grad och patientens arbetsuppgifter.
• Vid kraftigt störd blodsockerkontroll kan perioder av sjukskrivning på upp till 2 veckor behövas för att optimera behandling tillsammans med diabetesteamet.
• Vid graviditet medför diabetes en ökad belastning för patienten. Kravet på en mycket välreglerad glukosnivå innebär tät provtagning och övergång från peroral behandling till insulin samt en ökad risk för insulinkänningar. Detta betyder för många att arbetsförmågan är delvis eller helt nedsatt under delar av eller hela graviditeten.
• Efter många års diabetes kan patienter drabbas av ökad uttröttbarhet. Detta kan leda till permanent nedsatt arbetsförmåga. Sjukskrivning på deltid kan medföra att patienten kan stanna i arbetslivet.

• Flertalet handeksem kräver inte sjukskrivning
• Patientens arbetsförmåga kan bli nedsatt om arbetet kräver att huden på händerna är problemfri eller om huden utsätts för olämpliga ämnen i arbetet. Normalt krävs inte mera än 1 månads sjukskrivning och behandling för att återställa funktionshinder orsakade av klåda, värk och nedsatt rörlighet och styrka. Ytterligare sjukskrivning i väntan på rehabilitering kan behövas medan de olämpliga ämnena i arbetsmiljön tas bort. För att förhindra återfall bör tid (upp till ytterligare 6 månader) ges för hudens barriär att återställa sig efter att eksemet har läkt.
• Vid kontakteksem på andra ställen på kroppen gäller samma princip för att kunna ta bort de olämpliga ämnena i arbetsmiljön. För att återställa funktionshinder orsakade av klåda och vätskande hud krävs normalt inte mera än 1 månads sjukskrivning och behandling.
• Vid atopiskt eksem och vid andra eksem krävs normalt inte mera än 1 månads sjukskrivning.

• Vid förstagångsanfall och basal epilepsiutredning har flertalet patienter behov av en kort sjukskrivning i upp till 2 veckor efter förstagångsanfallet. Ibland behöver sjukskrivningen förlängas fram till dess att orsaken till anfallet har utretts.
• Vid upprepade anfall, eller risk för nya anfall, trappas läkemedelsbehandlingen upp. Flertalet epilepsiläkemedel kräver 1 till 2 månaders inställningsperiod.
• Dålig anfallskontroll medför ett arbetshinder för de flesta och ger behov av långtidssjukskrivning. Överväg långtidssjukskrivning på del- eller heltid om patienten får kognitiva funktionsnedsättningar eller biverkningar av medicinering.

För yrkeschaufförer gäller 10 års anfallsfrihet innan återupptagande av yrkestrafik. För piloter gäller livslångt flygförbud. Det är arbetsgivarens uppgift att omplacera den anställde. I små företag kan detta vara svårt och behov av tidigt avstämningsmöte kan ej nog betonas. Detta är aktuellt även inom andra yrkesgrupper där nya anfall medför risker.

• Hallux valgus, hallux rigidus, hammartå och Mortons metatarsalgi är fall för sjukskrivning endast vid kirurgiskt ingrepp.

• Vid hallux valgus och hallux rigidus kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbete i upp till 6 veckor efter operation. Vid hammartå och Mortons metatarsalgi kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten i upp till 2 veckor efter operationen, främst på grund av smärta. Därefter är arbetsförmågan påverkad i arbeten med mycket gående och stående i upp till 2 månader.

• Plantar fasciit kan medföra behov av sjukskrivning i upp till 2 veckor. I vissa fall kan dock besvären vara mycket långvariga, men långvarig sjukskrivning behövs inte.

• Efter laparoskopisk operation eller minilaparotomi och vid arbete utan mycket hög fysisk belastning är i normalfallet rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Vid arbete med mycket hög fysisk belastning och arbetsuppgifter inte kan anpassas på kort sikt kan utökad sjukskrivning i upp till en vecka behövas.
• Vid konventionellt buksnitt är i normalfallet och vid arbete utan hög fysisk belastning sjukskrivning upp till 2 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid. Vid arbete med hög fysisk belastning (tunga lyft, vridning/böjning av kroppen etc.) och där arbetsuppgifter inte kan anpassas på kort sikt är sjukskrivning i upp till 3 veckor vägledande. Om möjligt arbete deltid.

• Sjukskrivning bör som regel undvikas.
• Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör i så fall vara kort, 2-4 veckor, och deltidssjukskrivning bör övervägas.
• Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader bör samarbete med psykiatrin etableras.

Besvärens styrka och arbetsuppgifternas art bestämmer arbetsförmågan. Vid uttalade besvär är arbetsförmågan oftast helt nedsatt, vid lättare besvär brukar det räcka med 25–50 procents sjukskrivning. Normalt kan sjukskrivningstiden, för de flesta arbeten, ligga på upp till 2 månader.

• Vid påverkat allmäntillstånd på grund av herpesinfektion med feber, smärta och smärtsamma hudreaktioner kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 1 vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan.
• Vid svårare postherpetiska smärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt under flera veckor men det är sällsynt att patienter i arbetsför ålder drabbas.
• En specialvariant av herpes zosterinfektioner är de fall som drabbar ögonen. Detta kräver som regel kontakt med ögonläkare och speciell behandling. Synen kan påverkas under 1–2 veckor, vilket kan försämra arbetsförmågan om arbetet kräver fullgod syn.

Symtomen varierar stort mellan patienter och över tid hos en och samma patient vilket gör att arbetsförmågan måste bedömas individuellt och kontinuerligt under sjukdomsförloppet.

I normalfallet är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan i upp till 1 vecka).

• Vid lindrig hypotyreos har patienten oftast ingen nedsatt arbetsförmåga.
• Vid grav hypotyreos kommer ofta en lång period med nedsatt arbetsförmåga (månader till år), till en början på heltid och sedan ofta deltid. Detta gäller framför allt patienter med arbeten som kräver stor tankeskärpa och hög stresströskel, men även vid fysiskt tunga arbeten. Oftast uppnår patienten full arbetsförmåga men inkomplett återhämtning förekommer vilket kan kräva fortsatt deltidssjukskrivning alternativt anpassade arbetsuppgifter.

Ofta har patienten arbetsförmåga om arbetet är lämpligt. Patientens arbetsförmåga påverkas framför allt av den trötthet som kommer av att under längre perioder anstränga sig för att uppfatta information och delta i social interaktion. Detta är framför allt ansträngande i en bullrig arbetsmiljö. Hörselnedsättning medför sällan helt nedsatt arbetsförmåga om patienten fått lämplig hörselrehabilitering och arbetsmiljön har anpassats.

• Vid arbete i arbetsmiljöer med begränsade krav på kommunikation är i normalfallet en vägledande rekommendation ingen sjukskrivning. Diskutera byte av arbetsuppgifter eller arbete om arbetsmiljön är bullrig.
  
• Vid arbete i arbetsmiljöer med betydande krav på kommunikation är partiell sjukskrivning i upp till 1 månad vägledande rekommendation. Utred om arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön kan anpassas. Överväg annars arbetsbyte.

Akut influensa med feber kan nersätta arbetsförmågan i alla former av arbeten under 1 vecka och bör därmed som regel kunna täckas av perioden för egen sjukanmälan.

• Vid akut hjärtinfarkt utan komplikationer är arbetsförmågan som regel helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor. Vissa patienter kan därefter återgå till heltidsarbete, men för de flesta är deltidssjukskrivning i upp till ytterligare 4 veckor lämpligt.
• Vid komplikationer kan längre tids sjukskrivning behövas och i vissa fall, till exempel vid omfattande hjärtmuskelskada hos patient med fysiskt eller psykiskt krävande arbete, kan arbetsförmågan vara permanent nedsatt, helt eller delvis.

För vissa yrken (som pilot eller brandman) kan legala eller trafikmedicinska skäl finnas för att avstå från arbete under längre tid, även vid relativt lindriga tillstånd.

Vid stabil kranskärlssjukdom är arbetsförhållandena avgörande för bedömningen av arbetsförmåga. Fysiskt krävande arbeten liksom hög stressnivå kan leda till kärlkramp och det är ofta aktuellt att anpassa arbetet.

• Katarakt kan i sig medföra nedsatt arbetsförmåga i yrken med höga synkrav. Sådana fall skall idag enligt de nationella indikationerna för kataraktextraktion (NIKE) opereras med högsta prioritet, vilket innebär operation snarast, i de flesta fall inom en månad.
• I de flesta arbeten med normala synkrav är arbetsförmågan inte nedsatt efter en kataraktoperation, och patienten kan återgå i fullt arbete dagen efter ingreppet.
• Då glasögonkorrektion behövs efter operationen bör utprovning göras tidigast efter 1-2 veckor. Okorrigerade brytningsfel kan då medföra nedsatt arbetsförmåga i 2-3 veckor efter operationen i yrken med höga synkrav, exempelvis där bilkörning ingår.
• I vissa yrken (främst arbete i smutsiga miljöer och där risk för ögontrauma kan föreligga) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor av dessa orsaker.

När diagnosen kol säkerställts är det den då gällande funktionsförmågan som är grunden för bedömningen av arbetsförmågan.

• I lättare fall och fysisk lätta arbeten är sjukskrivning inte motiverad.
• Arbetsförmågan är nedsatt endast i fysiskt tunga arbeten. En förändring av arbetsbelastningen är en lämplig åtgärd, och inte i första hand en sjukskrivning.
• Vid svårare kol kan dock patienten behöva sjukskrivas om han eller hon inte orkar ta sig till sin arbetsplats.
• Vid försämringsperioder i samband med till exempel luftvägsinfektioner kan patienten behöva sjukskrivning i upp till 2 veckor även i tidiga stadier av sjukdomen, då den sammantagna sänkningen av funktionsförmågan kan bli betydande.

• Allmäntillståndet och hur länge arbetsförmågan är nedsatt varierar, men körtelfeber i arbetsför ålder innebär som regel att heltidssjukskrivning kan behövas i två till tre veckor. Om feber kvarstår i mer än två veckor kan tröttheten i efterförloppet medföra att upp till fyra veckors heltidssjukskrivning är motiverat. Partiell sjukskrivning ytterligare någon vecka kan därefter vara lämpligt.
• Komplikationer är sällsynta, men hematologiska och neurologiska följdtillstånd kan förekomma. Ibland kan mjälten vara förstorad i samband med körtelfeber och då kan heltidssjukskrivning vara motiverat i fyra veckor vid fysiskt krävande arbete om tillfällig omplacering inte är möjlig.

• Vid arbete som inte medför fysisk ansträngning är den vägledande rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Så normal aktivitet som möjligt och arbete på heltid rekommenderas.
• Vid fysiskt ansträngande arbete (med exempelvis tunga lyft eller vridningar, böjningar och förflyttningar) och arbetsuppgifterna inte går att förändra på kort sikt är sjukskrivning i upp till 2 veckor vid lapraskopi sjukskrivning vägledande. Vid traditionell kirurgi är sjukskrivning i upp till 3 veckor vägledande. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.
• Vid inklämning, återfall eller större komplikationer är sjukskrivning i upp till 4 veckor vägledande. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.

• Vid 1 är i normalfallet rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Det är dock viktigt med information till arbetsgivare och arbetskamrater. Vid arbete som kräver god balansförmåga rekommenderas arbetsbyte.
• Vid 2 är rekommendationen inledningsvis hel sjukskrivning i upp till 2 månader medan behandlingen påbörjas, därefter partiell sjukskrivning i avtagande grad.
• Vid 3 behövs ofta sjukskrivning under lång tid, i upp till 12 månader. Sjukskrivningstiden beror på hur ofta patienten får anfall och hur svåra dessa är.

• Vid sjukdomsdebut med skov behövs ofta kortare sjukskrivningsperiod, framför allt vid arbeten som kräver koncentration, uthållighet och simultankapacitet. Vid lätta skov behövs sjukskrivning i upp till 2 veckor. Vid medelsvåra skov kan sjukskrivning behövas i upp till 8 veckor och vid svåra skov i upp till 12 veckor. Stora individuella skillnader förekommer vilket skall beaktas. Associerade symtom som psykiska krisreaktioner, MS-trötthet och tidig kognitiv svikt måste vägas in. Partiell sjukskrivning för att gradvis öka belastningen vid återgång i arbetet är ofta att föredra, inte sällan via arbetsträning. Behandling med betainterferon (bromsmedicin) är i början ofta förenad med influensaliknande biverkningar som kan vara sjukskrivningsgrundande.
• Vid primär och sekundär progressiv MS krävs en längre tids sjukskrivning . Sjukskrivningen eller sjukersättningen är ofta partiell i början och ökar gradvis i takt med att funktionsnedsättningen tilltar. Arbetet i sig påverkar dock inte sjukdomsaktiviteten.

• Efter operation av näthinneavlossning kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 4 veckor. Glasögonkorrektion sker tidigast efter 1 månad och patienten får köra bil först efter detta.

• Vid näthinneavlossning där gula fläcken är påverkad kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 6 veckor eller tills gasen försvunnit ur ögat.

• I komplicerade fall med glaskroppskirurgi, långverkande gas eller silikonolja samt vid operationer för ytterligare näthinneavlossning med gas eller olja kan behandlingen och läkningen ta betydligt längre tid (flera månader).

• Sjukskrivning bör som regel undvikas.
• Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt.
• Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2-4 veckor. Deltidssjukskrivning bör alltid övervägas.
• Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader bör samarbete med psykiatrin etableras.

• Vid akuta tillstånd är arbetsförmågan som regel nedsatt i alla former av arbeten i upp till 3 veckor.
• Kvarstående besvär (svullnad och smärta vid fysisk aktivitet) kan begränsa arbetsförmågan i arbeten som kräver mycket stående och mycket gående. Partiell sjukskrivningen i upp till två månader är vägledande.
• I vissa fall med bestående funktionsnedsättning på grund av svullnad eller smärta vid ansträngning är fortsatt fysiskt tungt arbete orealistiskt.

Det finns dock inget som tyder på att fortsatt arbete, även i fysiskt krävande arbeten, försämrar perifera kärlsjukdomar.

Arbete har vanligen positiv effekt på symtombilden och sjukskrivning bör så långt som möjligt undvikas. Arbetsförmågan kan periodvis vara nedsatt.

• Sjukskrivning i upp till 6 veckor efter operation är vägledande.
• Under strålbehandlingen kan arbetsförmågan till en början vara god, men biverkningar under senare delen kan ofta motivera sjukskrivning i upp till 8 veckor. Praktiska problem med resor kan även förekomma.

Om arbetet inte är alltför fysiskt tungt, ensidigt belastande eller alltför kognitivt krävande finns som regel goda chanser att kunna fortsätta arbeta. Patienten behöver ofta bli sjukskriven i början av sjukdomen eller vid skov, i väntan på effekt av påbörjad eller förändrad medicinering. Ofta kan deltidssjukskrivning vara ett alternativ. Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen.

• Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete behövs i regel ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
• Vid små besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete kan deltids- eller heltidssjukskrivning bli aktuell under relativt lång tid, ofta i mer än 3 månader. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.
• Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete krävs ofta sjukskrivning i upp till 3 månader. Överväg deltidssjukskrivning. Den insatta medicinska behandlingen kan utvärderas först efter cirka 3 månader.
• Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete krävs som regel sjukskrivning ofta i mer än 3 månader, ibland i upp till 6 månader. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.
• Vissa patienter kan behöva sjukskrivning för förebyggande behandling för att kunna delta i intensiv sjukgymnastik, rehabilitering på dagvårdsenhet, rehabilitering på reumatikersjukhus eller specialanläggning med mera.

• Det finns stora individuella skillnader i förmågan att återgå till en daglig sysselsättning främst beroende på grad av kognitiv funktionsnedsättning efter akut fas. Bedömningen av sjukskrivningens längd bör ske i team och ska vara förankrad i en rehabiliteringsplan som del av en övergripande vårdplan. Bedömningen bör utgå ifrån symtomskattning, neurokognitiva test, arbetsterapeutisk funktionsbedömning samt patientens upplevelse av stress och svårigheter.
• Vid förstagångsinsjuknande, speciellt i schizofreni, är det ofta nödvändigt med en längre tids sjukskrivning, ofta ett år eller längre, beroende på risken för återfall, depression eller suicidförsök. Vid återinsjuknande kan sjukskrivningens längd behöva ökas ytterligare. En stabil situation med sysselsättning och boende innebär normalt kortare väg tillbaka.
• Under den stabila remissionsfasen är det ofta aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering med ersättning från sjukförsäkringssystemet.

Ledbelastande arbete bör undvikas vid akut ledinflammation. Beroende på arbetets art och artritens intensitet kan patienten börja deltidsarbeta efterhand. För patienter som utvecklar kronisk ledinflammatorisk sjukdom hänvisas till riktlinjen för reumatoid artrit.

Under den akuta fasen är hel sjukskrivning i upp till någon månad vanlig, ibland krävs sjukskrivning i flera månader beroende på arbetets krav.

• Sjukskrivning är alltid motiverad efter operation.
• Under tilläggsbehandling med cellgift är sjukskrivning ofta motiverad, men beroende på patientens arbetssituation kan även arbetsanpassning och deltidssjukskrivning vara aktuellt. Symtom till följd av cellgiftbehandlingen kan motivera en längre tids sjukskrivning.

• Arbetsförmåga skattas efter bedömning av rörelseförmåga (grov- och finmotorik, koordination, uthållighet), kognitiv förmåga, emotionell stabilitet och uthållighet samt ställs i relation till arbetsuppgifterna.
• Heltidssjukskrivning är sällan befogad såvida inte utredning eller behandling kräver detta eller om smärtan kompliceras av exempelvis en svår depression.
• Sjukskrivning ska i princip alltid vara kopplad till olika aktiva åtgärder (medicinsk utredning och behandling, funktionsanalys, regelbundna arbetsplatsbesök, arbetsträning med mera).
• Sjukskrivning bör ske med så täta uppföljningar som behövs för att följa tillståndets utveckling och behandlingens effekter, gärna med en tidigt uttalad längre plan för nedtrappning. För att undvika att läkarbesöket fokuseras på sjukintyg bör sjukskrivningsperiodens slut inte sammanfalla med nästa läkarbesök.

Det är i regel svårt att bedöma arbetsförmågan på en läkarmottagning. Om en företagshälsovård finns bör den kopplas in tidigt.

• I de flesta fall är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
• I komplicerade fall (recidiv, bihålespolning mm.) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor.
• Vid hög grad av besvär och i arbeten med krav på fullgod fysisk prestationsförmåga eller röstanvändande kan sjukskrivning några få dagar utöver egen sjukanmälan vara motiverad

• I arbeten som kan utföras mestadels stillasittande, där transport till arbetet ordnas och arbetsuppgifterna anpassas, är arbetsförmågan ofta inte nedsatt någon längre tid för de flesta patienter med distorsioner, kontusioner och de enklaste frakturerna. Arbetsförmågan är vanligen nedsatt i upp till 3 veckor.
• Vid arbeten av fysisk karaktär som förutsätter kroppslig rörlighet och belastning av benen kan arbetsförmågan vid kontusioner och distorsioner vara nedsatt i upp till 6 veckor och vid svårare knäskador i upp till 4 månader.
• Vid många frakturer är arbetsförmågan nedsatt i upp till 4 månader.
• Vid komplicerade eller multipla frakturer kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 12 månader.

• Kalkaxel och impingementsyndrom på dominant sida kan sätta ned arbetsförmågan helt i upp till 2 veckor. I fall med arbete som huvudsakligen görs med armarna ovanför axelhöjd eller arbete med krav på god rörlighet i axlarna kan arbetsförmågan vara begränsad i upp till 3 veckor.

• Överväg tidigt byte av arbetsuppgifterna eller arbetet vid frusen skuldra. I många fall behövs deltidssjukskrivning samt anpassning av arbetsförhållanden i väntan på andra åtgärder. Samma förhållningssätt kan vara lämpligt vid sjukskrivning vid impingementsyndrom och tendinoser där besvären bedöms ha samband med arbetet.

• Efter operation vid impingementsyndrom på dominant sida kan arbetsförmågan vara nedsatt; vid lätt arbete i upp till 3 veckor, vid medeltungt arbete i upp till 6 veckor och vid tungt arbete i upp till 12 veckor. Ibland kan sjukskrivningstiden kortas vid icke dominant sida.

• Efter rotatorcuffsutur på dominant sida kan arbetsförmågan vara nedsatt; vid lätt arbete upp till 6 veckor, vid medeltungt arbete i upp till 12 veckor och vid tungt arbete i upp till 26 veckor. Ibland kan sjukskrivningstiden kortas vid icke dominant sida.

• Efter operation vid frusen skuldra varierar behovet av sjukskrivning beroende på typ av arbete. I ett icke rörelsekrävande arbete kan arbetet återupptas redan efter några dagar medan det i ett tungt arbete med belastning över axelnivå kan behövas upp till någon månads sjukskrivning.

• Sjukskrivning bör som regel undvikas.
• Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt.
• Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2-4 veckor, och kombineras med aktiverande behandling och tät uppföljning. Deltidssjukskrivning bör alltid övervägas.
• Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader bör samarbete med psykiatrin etableras.

• Vid lättare arbeten, utan större belastning på nacke och halsrygg, kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka.
• Vid fysiskt tunga eller statistik belastande arbeten som provocerar fram besvär kan arbetsförmågan vara helt eller delvis nedsatt i upp till 6 veckor. Gradvis återgång rekommenderas.

• Vid enkla sårskador krävs ofta ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
• Vid arbete där händerna används för ett manuellt arbete, som är smutsigt eller där handtvätt förekommer ofta kan sjukskrivning i upp till 2 veckor vara vägledande. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.
• Vid svårare sårskador med nerv- eller senskada behövs sjukskrivning i upp till 3 månader . Vid arbete där händerna används för ett manuellt arbete, som är smutsigt eller där handtvätt är ofta förkommande bör patienten avstå från dessa arbetsuppgifter. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.

• Vid tonsilliter med uttalade symtom kan arbetsförmågan i samtliga arbeten vara nedsatt i 1 vecka, det vill säga inom tiden för egen sjukanmälan.
• Vid peritonsillit är allmäntillståndet oftast så påverkat att det i samtliga arbeten kan motivera en sjukskrivning upp till 2 veckor

Det finns inget som talar för att risken att en tonsillit utvecklas till en peritonsillit eller att patienten återinsjuknar om patienten återgår ”för tidigt” i arbete. Längre sjukskrivningar har således ingen skyddande effekt.

• För nydiagnostiserad patient är det vanligt med upp till 4 veckors hel nedsättning av arbetsförmågan. Eventuellt tillkommer en period med delvis nedsatt arbetsförmåga.
• Fysiskt eller psykiskt tungt arbete eller skiftarbete motiverar ibland långa sjukskrivningstider (flera månader), på heltid till en början och sedan deltid. Uttalade ögonsymtom kan medföra långa perioder med nedsatt arbetsförmåga och ibland behov av arbetsbyte.

• Akut urtikaria kräver sällan sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
• Kronisk urtikaria kan kräva längre sjukskrivning om klådan eller i vissa fall behandlingen leder till trötthet som hindrar arbeten med krav på hög grad av uppmärksamhet såsom olika operatörs- och föraryrken. Normalt behövs inte längre sjukskrivning än 1 månad.
• Vid fysikalisk urtikaria kan arbetsbelastning leda till symtom genom nötning, tryck, kyla, värme och ansträngning. Om symtomen blir långdragna och behandlingen inte är tillfredsställande kan byte av arbetsuppgifter, tillfälligt eller permanent, vara aktuellt. Normalt behövs inte längre sjukskrivning än 1 månad.
• Proteinkontakteksem ska betraktas som andra handeksem ur sjukskrivningssynpunkt.

• Vid akut hepatit A och B är arbetsförmågan som regel helt nedsatt upp till 2 veckor på grund av feber, trötthet och ledsmärtor.

• Vid kroniska hepatitformer påverkas arbetsförmågan sällan. I samband med behandling förekommer ibland kraftiga biverkningar som leder till nedsatt prestationsförmåga. Detta kan vara skäl till hel- eller partiell sjukskrivning under längre tid – ibland i upp till 6 månader.

Akut ÖLI med feber kan nersätta arbetsförmågan i alla former av arbeten under en vecka och bör därmed som regel kunna täckas av perioden för egen sjukanmälan. I speciella fall, till exempel med krav på hög fysisk prestationsförmåga eller med krav på god röstförmåga, kan nedsättningen pågå under upp till 10 dagar.