/
/

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Här kan du söka i Socialstyrelsens rekommendationer för sjukskrivning utifrån sjukdomar och tillstånd. Rekommendationerna är inte regler, utan vägledning. Bedömningen av en persons arbetsförmåga ska alltid vara individuell och utgå ifrån individens unika förutsättningar.


Diagnos ICD-kod Ändringsdatum
Sjukdomsgrupp: Andningsorganen
Akut bronkit J20, J22 Publicerad 1 oktober 2007

Akut bronkit nedsätter normalt inte arbetsförmågan. Om patienten har långvarig svår hosta kan det möjligen påverka allmäntillståndet genom att patienten blir trött. Sjukskrivning enbart i undantagsfall vid tydligt nedsatt allmäntillstånd i upp till 2 veckor. Röstkrävande yrken kan behöva längre sjukskrivning.

Läs mer om Akut bronkit
Allergisk rinit J30 Publicerad 1 oktober 2007

Arbetsförmågan är i allmänhet inte nedsatt

Läs mer om Allergisk rinit
Astma J45, J46 Publicerad 1 oktober 2007

Vid akuta astmaanfall, infektioner eller försvårade symtom med behov av ny behandlingsstrategi kan arbetsförmågan tillfälligt vara nedsatt i upp till 1 vecka.

Förhållandet mellan astma och arbete samt arbetsmiljö måste i bedömas individuellt. Det kan bli aktuellt att anpassa eller byta arbetsförhållanden, arbetsuppgifter, arbetsplats eller arbetstiden till funktionsbegränsningen

Läs mer om Astma
Influensa J10, J11 Publicerad 1 oktober 2007

Akut influensa med feber kan nersätta arbetsförmågan i alla former av arbeten under 1 vecka och bör därmed som regel kunna täckas av perioden för egen sjukanmälan.

Läs mer om Influensa
Kol (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) J44 Publicerad 1 oktober 2007

När diagnosen kol säkerställts är det den då gällande funktionsförmågan som är grunden för bedömningen av arbetsförmågan.

  • I lättare fall och fysisk lätta arbeten är sjukskrivning inte motiverad.
  • Arbetsförmågan är nedsatt endast i fysiskt tunga arbeten. En förändring av arbetsbelastningen är en lämplig åtgärd, och inte i första hand en sjukskrivning.
  • Vid svårare kol kan dock patienten behöva sjukskrivas om han eller hon inte orkar ta sig till sin arbetsplats.
  • Vid försämringsperioder i samband med till exempel luftvägsinfektioner kan patienten behöva sjukskrivning i upp till 2 veckor även i tidiga stadier av sjukdomen, då den sammantagna sänkningen av funktionsförmågan kan bli betydande.
Läs mer om Kol (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
Kronisk bronkit J40–J42 Publicerad 1 oktober 2007

Tillståndet påverkar inte arbetsförmågan. I normalfallet är rekommendationen ingen sjukskrivning.

Läs mer om Kronisk bronkit
Pneumoni J12-J18 Publicerad 1 oktober 2007
  • En vanlig pneunomipatient insjuknar relativt akut efter en förkylning och är då kraftigt allmänpåverkad och arbetsoförmögen upp till 2 veckor i alla former av arbeten.
  • I svårare fall, eller då patienten har andra komplicerande grundsjukdomar som till exempel astma eller kol, kan förloppet och behovet av sjukskrivning vara mer långvarigt och uppgå till 1 månad. Det är viktigt att den komplicerande sjukdomen noggrant beskrivs vid sjukskrivning.
Läs mer om Pneumoni
Sinuit, kronisk sinuit J01, J32 Publicerad 1 oktober 2007
  • I de flesta fall är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
  • I komplicerade fall (recidiv, bihålespolning mm.) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor.
  • Vid hög grad av besvär och i arbeten med krav på fullgod fysisk prestationsförmåga eller röstanvändande kan sjukskrivning några få dagar utöver egen sjukanmälan vara motiverad
Läs mer om Sinuit, kronisk sinuit
Tonsillit, faryngit, peritonsillit J02, J03, J36 Publicerad 1 oktober 2007, Reviderad 15 juni 2010
  • Vid tonsilliter med uttalade symtom kan arbetsförmågan i samtliga arbeten vara nedsatt i 1 vecka, det vill säga inom tiden för egen sjukanmälan.
  • Vid perotonsillit är allmäntillståndet oftast så påverkat att det i samtliga arbeten kan motivera en sjukskrivning upp till 2 veckor.
  • Vid operation är arbetsförmågan beroende av patientens arbetsuppgifter. Hänsyn måste tas till graden av fysisk ansträngning i arbetet och smittorisk. Vanligaste sjukskrivningslängd är 7- 14 dagar. Den kortare tiden kan förväntas vid tonsillotomi och den längre vid tonsillektomi.

Det finns inget som talar för att risken att en tonsillit utvecklas till en peritonsillit eller att patienten återinsjuknar om patienten återgår ”för tidigt” i arbete. Längre sjukskrivningar har således ingen skyddande effekt.

Läs mer om Tonsillit, faryngit, peritonsillit
Öli (övre luftvägsinfektion) J00, J06 Publicerad 1 oktober 2007

Akut ÖLI med feber kan nersätta arbetsförmågan i alla former av arbeten under en vecka och bör därmed som regel kunna täckas av perioden för egen sjukanmälan. I speciella fall, till exempel med krav på hög fysisk prestationsförmåga eller med krav på god röstförmåga, kan nedsättningen pågå under upp till 10 dagar.

Läs mer om Öli (övre luftvägsinfektion)
Sjukdomsgrupp: Endokrina sjukdomar
Diabetes mellitus typ 1 E10, E14 Reviderad 15 juni 2010
  • Sjukskrivning för nydiagnostiserad med lätt arbete upp till 2 veckor, eventuellt återgång på deltid. Vid tungt arbete eller skiftarbete upp till 3 veckor. Anpassa eventuellt arbetstiderna. Till en början återgång på deltid.
  • Sjukskrivning vid följdsjukdomar är helt beroende av symtomens grad, samsjuklighet från flera organsystem (se adekvat rekommendation).

  • Vid kraftigt störd blodsockerkontroll kan perioder av sjukskrivning på upp till 2 veckor behövas för att optimera behandling tillsammans med diabetesteamet.
  • Efter många års diabetes kan patienter drabbas av ökad uttröttbarhet. Detta kan leda till permanent nedsatt arbetsförmåga. Sjukskrivning på deltid kan medföra att patienten kan stanna i arbetslivet.
  • Vid graviditet medför diabetes en ökad belastning för patienten. Kravet på ett mycket välreglerat sockerläge för att undvika fosterpåverkan innebär tät provtagning och även ökad risk för insulinkänningar. Detta innebär för många att arbetsförmågan är delvis eller helt nedsatt under delar av eller hela graviditeten.

Läs mer om Diabetes mellitus typ 1
Diabetes mellitus typ 2 E11, E14 Reviderad 15 juni 2010
  • Sjukskrivning för nydiagnostiserad utan komplikationer med lätt arbete upp till 2 veckor, eventuellt återgång på deltid. Vid tungt arbete eller skiftarbete upp till 3 veckor. Anpassa eventuellt arbetstiderna. Till en början återgång på deltid.
  • Sjukskrivning vid följdsjukdomar är helt beroende av symtomens grad och patientens arbetsuppgifter.
  • Vid kraftigt störd blodsockerkontroll kan perioder av sjukskrivning på upp till 2 veckor behövas för att optimera behandling tillsammans med diabetesteamet.
  • Vid graviditet medför diabetes en ökad belastning för patienten. Kravet på en mycket välreglerad glukosnivå innebär tät provtagning och övergång från peroral behandling till insulin samt en ökad risk för insulinkänningar. Detta betyder för många att arbetsförmågan är delvis eller helt nedsatt under delar av eller hela graviditeten.
  • Efter många års diabetes kan patienter drabbas av ökad uttröttbarhet. Detta kan leda till permanent nedsatt arbetsförmåga. Sjukskrivning på deltid kan medföra att patienten kan stanna i arbetslivet.
Läs mer om Diabetes mellitus typ 2
Hypotyreos (låg ämnesomsättning) E03 Publicerad 1 oktober 2007
  • Vid lindrig hypotyreos har patienten oftast ingen nedsatt arbetsförmåga.
  • Vid grav hypotyreos kommer ofta en lång period med nedsatt arbetsförmåga (månader till år), till en början på heltid och sedan ofta deltid. Detta gäller framför allt patienter med arbeten som kräver stor tankeskärpa och hög stresströskel, men även vid fysiskt tunga arbeten. Oftast uppnår patienten full arbetsförmåga men inkomplett återhämtning förekommer vilket kan kräva fortsatt deltidssjukskrivning alternativt anpassade arbetsuppgifter.
Läs mer om Hypotyreos (låg ämnesomsättning)
Obesitaskirurgi, fetma E66 (operationskod JDF00-JDF98) Reviderad 21 december 2011
  • Arbetsförmågan efter laparaskopisk operation är normalt helt nedsatt i upp till 4 veckor i lättare arbeten och upp till 5 veckor i tyngre arbeten.

  • Vid öppen kirurgi kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 5 veckor.
  • För vissa patienter med svårare katabola symtom (trötthet, yrsel, muskelsvaghet till följd av kraftigt nedsatt födointag) kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i ytterligare 2 veckor.
  • För vissa patienter kan sjukskrivning på deltid i 2-4 veckor vara en bra övergång från sjukskrivning till heltidsarbete.
Läs mer om Obesitaskirurgi, fetma
Tyreotoxikos (giftstruma) E05 Reviderad 15 juni 2010
  • För nydiagnostiserad patient är det vanligt med upp till 4 veckors hel nedsättning av arbetsförmågan. Eventuellt tillkommer en period med delvis nedsatt arbetsförmåga.
  • Patientens arbetsförmåga kan i vissa yrken vara påverkad under lång tid och arbetsanpassning/-byte bör då övervägas.

Läs mer om Tyreotoxikos (giftstruma)
Sjukdomsgrupp: Graviditet
Annat tillstånd eller rubbning sammanhängande med graviditet O26.9 Publicerad 1 oktober 2007

Arbetsförmågan varierar beroende på arbetsförhållanden och arbetsuppgifter, men är sällan helt nedsatt. Vägledande rekommendation är partiell sjukskrivning i upp till 2 månader. Det är viktigt att de symtom som nedsätter arbetsförmågan beskrivs i det medicinska underlaget.

Läs mer om Annat tillstånd eller rubbning sammanhängande med graviditet
Bäckensmärtor inklusive symfyseolys och rygginsufficiens (lumbal ryggsmärta) under graviditet O26.7 Publicerad 1 oktober 2007
  • Flertalet gravida kvinnor med bäckensmärtor och framför allt med ryggsmärtor förutsätts ha en mer eller mindre bibehållen arbetsförmåga.
  • Sjukskrivning kan vara motiverad vid uttalade eller svåra bäckensmärtor, i synnerhet om de förvärras av arbetet och om behandlingen inte resulterat i en påtaglig förbättring av smärtan och därmed arbetsförmågan. Halv sjukskrivning är normen – dock rekommenderas hel sjukskrivning om belastningssmärtorna är så uttalade att kvinnan måste använda kryckor eller rullstol. Gör en ny bedömning efter 4–6 veckors behandling för att undersöka behandlingseffekten och det fortsatta behovet av sjukskrivning.
  • Sjukskrivning för lumbala ryggsmärtor är oftast inte motiverad (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Vid akuta ryggsmärtor (lumbago) kan sjukskrivning ändå vara motiverad under en begränsad tid, i första hand upp till 2 veckor.
Läs mer om Bäckensmärtor inklusive symfyseolys och rygginsufficiens (lumbal ryggsmärta) under graviditet
Graviditetsillamående O21 Publicerad 1 oktober 2007

Besvärens styrka och arbetsuppgifternas art bestämmer arbetsförmågan. Vid uttalade besvär är arbetsförmågan oftast helt nedsatt, vid lättare besvär brukar det räcka med 25–50 procents sjukskrivning. Normalt kan sjukskrivningstiden, för de flesta arbeten, ligga på upp till 2 månader.

Läs mer om Graviditetsillamående
Prematurt värkarbete, hotande förtidsbörd med eller utan cervixpåverkan O42, O46, O47 Publicerad 1 oktober 2007

Arbetsförmågan bestäms av symtom, undersökningsfynd, arbetsuppgifter samt riskfaktorer i anamnesen.;

Om det inte föreligger cervixpåverkan eller särskilda riskfaktorer i anamnesen räcker det oftast med lugnande besked eller deltidssjukskrivning. Sjukskrivningstiden bör i första hand planeras för 2 – 3 veckor och därefter en ny bedömning. Vid mer hotande tillstånd kan det krävas hel sjukskrivning.

Läs mer om Prematurt värkarbete, hotande förtidsbörd med eller utan cervixpåverkan
Sjukdomsgrupp: Hjärta och kärl
Cerebrovaskulära sjukdomar I60–67, I69 Reviderad 21 december 2011

Återgång till arbete efter stroke är en viktig faktor för livskvaliteten. Överväg därför arbetsrehabilitering tidigt. Arbetsförmågan efter stroke är ofta kopplad till möjligheten att anpassa arbetet, motivationen och uppfattningen om den egna förmågan.

  • I det akuta skedet, och den första tiden efter det, är det som regel aktuellt med hel sjukskrivning i upp till 2 månader. Under sjukskrivningen är det viktigt med struktur på vardagen, god balans mellan aktivitet och vila, upprätthållande av sociala kontakter samt fysisk aktivitet. Efter denna period kan man ofta göra en bedömning av arbetsförmågan och rehabiliteringsmöjligheterna.
  • Efter det akuta skedet kan många patienter börja arbetsträna eller deltidsarbeta trots kvarstående funktionsnedsättningar om det skapas goda förutsättningar på arbetsplatsen. Det är nödvändigt med en rehabiliteringsplan med tydliga mål där patienten är delaktig. Successiv upptrappning av arbetsinsatsen och partiell sjukskrivning ska alltid övervägas.
  • Efter omkring 4 månader brukar man kunna göra en relativt säker bedömning av hur arbetsförmågan kan förväntas bli under det närmaste året. I de flesta fall behövs en fortsatt arbetsträning eller partiell sjukskrivning.
  • Den som har bilkörning som en nödvändig del av sitt arbete, tex en yrkeschaufför, ska anses ha sin arbetsförmåga nedsatt pga sjukdom om han/hon drabbas av sjukdomstillstånd som medför medicinskt körförbud. Detta gäller under den period då patientens arbetsförmåga bedöms mot ordinarie arbetsuppgifter.

Läs mer om Cerebrovaskulära sjukdomar
Hjärtrytmrubbningar/förmaksflimmer I48, I49 Publicerad 1 oktober 2007

Symtomen varierar stort mellan patienter och över tid hos en och samma patient vilket gör att arbetsförmågan måste bedömas individuellt och kontinuerligt under sjukdomsförloppet.

Läs mer om Hjärtrytmrubbningar/förmaksflimmer
Hjärtsvikt I50 Publicerad 1 oktober 2007
  • Vid nedsatt hjärtmuskelfunktion utan symtom (NYHA 1) finns inget stöd för sjukskrivning med undantag för vad som rekommenderas i samband med akut hjärtinfarkt.
  • Vid lätt hjärtsvikt (NYHA 2) är arbetsförmågan påtagligt nedsatt endast vid fysiskt tunga arbeten. I sådana fall kan anpassning eller byte av arbete vara nödvändigt. Vägledande rekommendation för fysiskt lätta arbeten är att arbetsförmågan till en början inte bör vara helt nedsatt längre än 2 månader. Om funktionsnedsättningen kvarstår i 6 månader utan förbättring bedöms den sannolikt vara permanent och byte av arbetsuppgifter kan vara nödvändigt. Tidvis kan det vara aktuellt med hel sjukskrivning under en begränsad period i fall då patienten får mer symtom från sin hjärtsvikt (i samband med svårare infektioner, vid hjärtarytmier eller i samband med medicinjusteringar).
  • Vid måttligt svår hjärtsvikt (NYHA 3) är funktionstillståndet påtagligt nedsatt trots lämplig medicinering och typen av arbete avgör om patienten kan återgå till hel- eller deltidsarbete. Tidig kontakt med arbetsgivare eller företagshälsovård kan vara av stor vikt. Det kan även ta lång tid att uppnå full effekt av medicineringen.
  • Vid svår hjärtsvikt (NYHA 4) är funktionstillståndet, trots lämplig medicinering, så påverkat att det oftast är svårt att klara någon form av arbete.
Läs mer om Hjärtsvikt
Hypertoni I10–I13, I15 Publicerad 1 oktober 2007

I de flesta fall utgör hypertoni ingen orsak till sjukskrivning.

Läs mer om Hypertoni
Ischemisk kranskärlsjukdom I20-I25 Publicerad 1 oktober 2007
  • Vid akut hjärtinfarkt utan komplikationer är arbetsförmågan som regel helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor. Vissa patienter kan därefter återgå till heltidsarbete, men för de flesta är deltidssjukskrivning i upp till ytterligare 4 veckor lämpligt.
  • Vid komplikationer kan längre tids sjukskrivning behövas och i vissa fall, till exempel vid omfattande hjärtmuskelskada hos patient med fysiskt eller psykiskt krävande arbete, kan arbetsförmågan vara permanent nedsatt, helt eller delvis.

För vissa yrken (som pilot eller brandman) kan legala eller trafikmedicinska skäl finnas för att avstå från arbete under längre tid, även vid relativt lindriga tillstånd.

Vid stabil kranskärlssjukdom är arbetsförhållandena avgörande för bedömningen av arbetsförmåga. Fysiskt krävande arbeten liksom hög stressnivå kan leda till kärlkramp och det är ofta aktuellt att anpassa arbetet.

Läs mer om Ischemisk kranskärlsjukdom
Åderbråck I83 Publicerad 1 oktober 2007
  • I normalfallet och vid i huvudsak stillasittande arbete är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
  • Vid arbeten med långvarigt stående, tunga lyft med mera eller där arbetsuppgifterna inte kan anpassas på kort sikt är sjukskrivning i upp till 2 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid.
  • Vid mera omfattande utbredning och om patienten tidigare har haft bensår eller blodproppar görs en individuell bedömning av den nedsatta arbetsförmågan på den aktuella arbetsplatsen och möjligheterna att anpassa densamma.
Läs mer om Åderbråck
Sjukdomsgrupp: Huden
Eksemsjukdomar L23-L30 Publicerad 1 oktober 2007
  • Flertalet handeksem kräver inte sjukskrivning
  • Patientens arbetsförmåga kan bli nedsatt om arbetet kräver att huden på händerna är problemfri eller om huden utsätts för olämpliga ämnen i arbetet. Normalt krävs inte mera än 1 månads sjukskrivning och behandling för att återställa funktionshinder orsakade av klåda, värk och nedsatt rörlighet och styrka. Ytterligare sjukskrivning i väntan på rehabilitering kan behövas medan de olämpliga ämnena i arbetsmiljön tas bort. För att förhindra återfall bör tid (upp till ytterligare 6 månader) ges för hudens barriär att återställa sig efter att eksemet har läkt.
  • Vid kontakteksem på andra ställen på kroppen gäller samma princip för att kunna ta bort de olämpliga ämnena i arbetsmiljön. För att återställa funktionshinder orsakade av klåda och vätskande hud krävs normalt inte mera än 1 månads sjukskrivning och behandling.
  • Vid atopiskt eksem och vid andra eksem krävs normalt inte mera än 1 månads sjukskrivning.
Läs mer om Eksemsjukdomar
Psoriasis och pustulosis palmoplantaris (PPP) L40 Publicerad 1 oktober 2007
  • Lätt till måttligt utbredd plaquepsoriasis medför inget behov av sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
  • Vid stor utbredning behövs normalt inte sjukskrivning längre än upp till 8 veckor. I vissa fall motiverar tidskrävande ljus- och lokalbehandling längre tider. Då räcker det ofta med sjukskrivning på deltid.
  • Vid hand- och fotpsoriasis samt pustulosis palmoplantaris är arbetsförmågan starkt kopplad till dels hur påverkad huden är och dels hur mycket manuell styrka och mycket gående arbetet kräver. Slitage mot huden kan ibland försämra sjukdomen (exempelvis då sjukdomen sätter sig på platser där huden har blivit skadad, så kallat Köbnerfenomen) och kräva flera månaders sjukskrivning.
  • Vid samtidig ledsjukdom sjukskrivs utifrån riktlinjerna för ledsjukdomen.
Läs mer om Psoriasis och pustulosis palmoplantaris (PPP)
Urtikaria L50 Publicerad 1 oktober 2007
  • Akut urtikaria kräver sällan sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
  • Kronisk urtikaria kan kräva längre sjukskrivning om klådan eller i vissa fall behandlingen leder till trötthet som hindrar arbeten med krav på hög grad av uppmärksamhet såsom olika operatörs- och föraryrken. Normalt behövs inte längre sjukskrivning än 1 månad.
  • Vid fysikalisk urtikaria kan arbetsbelastning leda till symtom genom nötning, tryck, kyla, värme och ansträngning. Om symtomen blir långdragna och behandlingen inte är tillfredsställande kan byte av arbetsuppgifter, tillfälligt eller permanent, vara aktuellt. Normalt behövs inte längre sjukskrivning än 1 månad.
  • Proteinkontakteksem ska betraktas som andra handeksem ur sjukskrivningssynpunkt.
Läs mer om Urtikaria
Sjukdomsgrupp: Infektioner
Borreliainfektion A69.2 Publicerad 1 oktober 2007
  • Vid enbart hudborrelios kan allmäntillståndet vara påverkat några enstaka dagar på grund av feber, muskel- och huvudvärk. Utläkningen påverkas inte av arbete eller belastning.
  • Vid neuroborrelios samt vid ledpåverkan eller vid fall med svårare muskelsmärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 3 veckor (i enstaka fall upp till några månader). Det är i första hand allmäntillståndet (trötthet, nedsatt fysisk prestationsförmåga) som är vägledande vid bedömningen av sjukskrivning. Partiell sjukskrivning under en kortare period kan vara ett lämpligt alternativ.
Läs mer om Borreliainfektion
Herpesinfektioner B00, B02 Publicerad 1 oktober 2007
  • Vid påverkat allmäntillstånd på grund av herpesinfektion med feber, smärta och smärtsamma hudreaktioner kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 1 vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan.
  • Vid svårare postherpetiska smärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt under flera veckor men det är sällsynt att patienter i arbetsför ålder drabbas.
  • En specialvariant av herpes zosterinfektioner är de fall som drabbar ögonen. Detta kräver som regel kontakt med ögonläkare och speciell behandling. Synen kan påverkas under 1–2 veckor, vilket kan försämra arbetsförmågan om arbetet kräver fullgod syn.
Läs mer om Herpesinfektioner
HIV/AIDS B24 Publicerad 1 oktober 2007
  • Enbart hivsmitta påverkar inte arbetsförmågan. Eventuell smittrisk (via blod) finns teoretiskt men utgör, utom i speciella fall, ingen begränsning.
  • Vid avancerad hiv-infektion är arbetsförmågan oftast helt nedsatt i alla former av arbeten under flera veckor till månader tills behandlingen gett effekt. Ibland kan bestående nedsättning av arbetsförmågan uppstå.

  • Antiviral behandling kan i vissa fall påverka allmäntillståndet genom att orsaka bland annat illamående och huvudvärk. Detta kan i vissa fall sätta ned arbetsförmågan i upp till 2 veckor när behandlingen precis har påbörjats.
Läs mer om HIV/AIDS
Körtelfeber B27 Publicerad 16 juni 2009
  • Allmäntillståndet och hur länge arbetsförmågan är nedsatt varierar, men körtelfeber i arbetsför ålder innebär som regel att heltidssjukskrivning kan behövas i två till tre veckor. Om feber kvarstår i mer än två veckor kan tröttheten i efterförloppet medföra att upp till fyra veckors heltidssjukskrivning är motiverat. Partiell sjukskrivning ytterligare någon vecka kan därefter vara lämpligt.
  • Komplikationer är sällsynta, men hematologiska och neurologiska följdtillstånd kan förekomma. Ibland kan mjälten vara förstorad i samband med körtelfeber och då kan heltidssjukskrivning vara motiverat i fyra veckor vid fysiskt krävande arbete om tillfällig omplacering inte är möjlig.
Läs mer om Körtelfeber
Salmonellainfektion, campylobactenterit och yersiniaenterit A02, A04 Publicerad 1 oktober 2007
  • Den normala utläkningstiden uppgår sällan till mer än någon vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan.
  • Undantag är de som drabbas av komplikationer där heltidssjukskrivning kan behövas i upp till 3 veckor till en början samt därefter i en del fall ytterligare upp till 2 veckor med partiell sjukskrivning. Då artriter bör avlastas är detta speciellt viktigt i arbeten med tyngre fysisk belastning.

Vid salmonella: I de fall patienten arbetar med livsmedel, sjukvård med patientkontakt och barnomsorg kvarstår smittrisken (arbetshinder) så länge patienten är smittbärare (enligt SML). Detta gäller även om symtomen har upphört.

Läs mer om Salmonellainfektion, campylobactenterit och yersiniaenterit
Virushepatiter B15, B16, B17, B18, B19 Publicerad 1 oktober 2007
  • Vid akut hepatit A och B är arbetsförmågan som regel helt nedsatt upp till 2 veckor på grund av feber, trötthet och ledsmärtor.
  • Vid kroniska hepatitformer påverkas arbetsförmågan sällan. I samband med behandling förekommer ibland kraftiga biverkningar som leder till nedsatt prestationsförmåga. Detta kan vara skäl till hel- eller partiell sjukskrivning under längre tid – ibland i upp till 6 månader.

Läs mer om Virushepatiter
Sjukdomsgrupp: Matsmältningsorganen
Akut blindtarmsinflammation (opererad med buksnitt eller laparoskopiskt) K35, K37 Publicerad 1 oktober 2007
  • Vid arbete som inte medför fysisk ansträngning är vägledande rekommendation ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
  • Vid fysiskt ansträngande arbete och där arbetsuppgifterna inte kan anpassas på kort sikt kan sjukskrivning upp till 2 veckor behövas vid laparaskopi (typ av titthålsoperation). Vid traditionell kirurgi är upp till 3 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid.
  • Vid komplikationer är sjukskrivning upp till 4 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid.
Läs mer om Akut blindtarmsinflammation (opererad med buksnitt eller laparoskopiskt)
Dyspepsi, ulcus, epigastralgi K25–K31 Publicerad 1 oktober 2007
  • Arbetsförmågan är sällan påverkad eftersom dyspepsi som regel inte påverkar funktionsförmågan påtagligt och insatt behandling ger snabb effekt.
  • Vid sent debuterande besvär med mer omfattande symtom kan det vara adekvat med sjukskrivning i upp till 2 veckor under utredningsskedet.
  • Ulcus kan medföra nedsatt arbetsförmåga i upp till 3 veckor.
  • Perforerat ulcus som opererats kan medföra nedsatt arbetsförmåga i upp till 4 veckor.

Det finns inga belägg för dyspepsi eller ulcus läker ut snabbare vid vila. Det finns heller inga belägg för att fortsatt arbete ökar risken för fortsatta besvär eller återfall.

Läs mer om Dyspepsi, ulcus, epigastralgi
Gallstensbesvär (opererats med buksnitt eller laparoskopiskt) K80, K81 Publicerad 1 oktober 2007
  • Efter laparoskopisk operation eller minilaparotomi och vid arbete utan mycket hög fysisk belastning är i normalfallet rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Vid arbete med mycket hög fysisk belastning och arbetsuppgifter inte kan anpassas på kort sikt kan utökad sjukskrivning i upp till en vecka behövas.
  • Vid konventionellt buksnitt är i normalfallet och vid arbete utan hög fysisk belastning sjukskrivning upp till 2 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid. Vid arbete med hög fysisk belastning (tunga lyft, vridning/böjning av kroppen etc.) och där arbetsuppgifter inte kan anpassas på kort sikt är sjukskrivning i upp till 3 veckor vägledande. Om möjligt arbete deltid.
Läs mer om Gallstensbesvär (opererats med buksnitt eller laparoskopiskt)
Gastroesofagal reflux, Esofagit, GERD (Gastro-Esofagal-Reflux-Disease) K21 Publicerad 16 juni 2009
  • I normalfallet krävs ingen sjukskrivning.
  • Vid svårare smärta och illamående kan sjukskrivning vara motiverad. Under dessa perioder kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 10 dagar.
  • I arbeten med tunga lyft kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 14 dagar.
Läs mer om Gastroesofagal reflux, Esofagit, GERD (Gastro-Esofagal-Reflux-Disease)
Irritable Bowel Syndrome, IBS K58 Publicerad 1 oktober 2007
  • Patienter med IBS har vanligtvis inte nedsatt arbetsförmåga.. Om patienten upplever att symtomen hindrar arbete behöver orsaker kopplade till aktuella arbetsuppgifter eller till förflyttning mellan hemmet och arbetet analyseras.
  • Vid perioder/skov med extra uttalade symtom kan arbetsförmågan vara nedsatt i någon eller några dagar inom ramen för egen sjukanmälan.
  • En kombination av faktorer, t.ex. extra kraftiga och långvariga IBS-symtom, samsjuklighet, uttalade psykiska besvär, avsaknad av copingstrategier, oro för annan allvarlig diagnos, mm. kan vara orsak till längre sjukskrivningsbehov. Det bör i så fall klargöras att det är kombinationen som sammantaget utgör grund för behandling och eventuell sjukskrivning.
  • Läs mer om Irritable Bowel Syndrome, IBS
    Leversjukdomar, gallvägs- och pankreassjukdomar K71, K72, K86, R17 Reviderad 21 december 2011
    • Akuta smärtillstånd vid gallblåseinflammationer och pankreatiter brukar vara så svåra att det kan vara rimligt med upp till 2 veckors sjukskrivning.
    • mer komplicerade fall med behov av kirurgiska ingrepp kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 månader, ibland längre. Arbetsförmågan är nedsatt i alla former av arbeten och partiell sjukskrivning är sällan möjlig.

       

    • Kroniska virushepatiter påverkar inte arbetsförmågan.
    • Vid akuta leverbesvär som exempelvis leversvikt och toxisk påverkan kan arbetsförmågan vara helt nedsatt under upp till 2 månader.
    Läs mer om Leversjukdomar, gallvägs- och pankreassjukdomar
    Ljumskbråck, femoralbråck och navelbråck (opererats med öppen kirurgi eller laparoskopiskt) K40–K42 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid arbete som inte medför fysisk ansträngning är den vägledande rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Så normal aktivitet som möjligt och arbete på heltid rekommenderas.
    • Vid fysiskt ansträngande arbete (med exempelvis tunga lyft eller vridningar, böjningar och förflyttningar) och arbetsuppgifterna inte går att förändra på kort sikt är sjukskrivning i upp till 2 veckor vid laparoskopi sjukskrivning vägledande. Vid traditionell kirurgi är sjukskrivning i upp till 3 veckor vägledande. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.
    • Vid inklämning, återfall eller större komplikationer är sjukskrivning i upp till 4 veckor vägledande. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.
    Läs mer om Ljumskbråck, femoralbråck och navelbråck (opererats med öppen kirurgi eller laparoskopiskt)
    Ulcerös colit, Crohns sjukdom, icke-infektiös inflammation K50-K52 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid lättare skov hos patienter som haft sin sjukdom under längre tid kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 4 veckor.
    • Lätta till medelsvåra skov kan vid förstagångsinsjuknande medföra en nedsatt arbetsförmåga i upp till 6 veckor, främst på grund av påverkat allmäntillstånd och frekventa diarréer.
    • Vid akuta svåra och medelsvåra skov är patienten som regel så allmänpåverkad att arbetsförmågan är helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 12 veckor. I vissa svårare fall upp till 20 veckor.

    Patientens möjligheter att påverka sin arbetssituation och tillgång till toaletter kan påverka möjligheterna att klara arbetet (det är svårt med långa arbetspass utan tillgång till toaletter).

    Läs mer om Ulcerös colit, Crohns sjukdom, icke-infektiös inflammation
    Sjukdomsgrupp: Nervsystemet
    Epilepsi G40, G41 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid förstagångsanfall och basal epilepsiutredning har flertalet patienter behov av en kort sjukskrivning i upp till 2 veckor efter förstagångsanfallet. Ibland behöver sjukskrivningen förlängas fram till dess att orsaken till anfallet har utretts.
    • Vid upprepade anfall, eller risk för nya anfall, trappas läkemedelsbehandlingen upp. Flertalet epilepsiläkemedel kräver 1 till 2 månaders inställningsperiod.
    • Dålig anfallskontroll medför ett arbetshinder för de flesta och ger behov av långtidssjukskrivning. Överväg långtidssjukskrivning på del- eller heltid om patienten får kognitiva funktionsnedsättningar eller biverkningar av medicinering.

    För yrkeschaufförer gäller 10 års anfallsfrihet innan återupptagande av yrkestrafik. För piloter gäller livslångt flygförbud. Det är arbetsgivarens uppgift att omplacera den anställde. I små företag kan detta vara svårt och behov av tidigt avstämningsmöte kan ej nog betonas. Detta är aktuellt även inom andra yrkesgrupper där nya anfall medför risker.

    Läs mer om Epilepsi
    Huvudvärk av spänningstyp G44.2 Publicerad 1 oktober 2007

    I normalfallet är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan i upp till 1 vecka).

    Läs mer om Huvudvärk av spänningstyp
    Migrän G43 Publicerad 1 oktober 2007

    Symtomens svårighetsgrad och varaktighet är vägledande vid bedömning av sjukskrivning. I normalfallet och vid i huvudsak stillasittande arbete är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

    Läs mer om Migrän
    Multipel skleros G35 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid sjukdomsdebut med skov behövs ofta kortare sjukskrivningsperiod, framför allt vid arbeten som kräver koncentration, uthållighet och simultankapacitet. Vid lätta skov behövs sjukskrivning i upp till 2 veckor. Vid medelsvåra skov kan sjukskrivning behövas i upp till 8 veckor och vid svåra skov i upp till 12 veckor. Stora individuella skillnader förekommer vilket skall beaktas. Associerade symtom som psykiska krisreaktioner, MS-trötthet och tidig kognitiv svikt måste vägas in. Partiell sjukskrivning för att gradvis öka belastningen vid återgång i arbetet är ofta att föredra, inte sällan via arbetsträning. Behandling med betainterferon (bromsmedicin) är i början ofta förenad med influensaliknande biverkningar som kan vara sjukskrivningsgrundande.
    • Vid primär och sekundär progressiv MS krävs en längre tids sjukskrivning . Sjukskrivningen eller sjukersättningen är ofta partiell i början och ökar gradvis i takt med att funktionsnedsättningen tilltar. Arbetet i sig påverkar dock inte sjukdomsaktiviteten.
    Läs mer om Multipel skleros
    Parkinsons sjukdom G20 Publicerad 1 oktober 2007
    • I den tidiga fasen har patienten ofta behov av återkommande korttidssjukskrivning för att återhämta sig. Arbeten som kräver hög koncentration, snabb uppfattningsförmåga och god finmotorik (exempelvis skrivförmåga) kan vara olämpliga och nedsatt arbetstid, förändrade arbetsuppgifter och arbetsprövning kan bli aktuellt. Rehabiliteringsinsatser är värdefulla.
    • I fluktuationsfasen kan patienter med arbeten som inte kräver fysisk ansträngning och kontinuitet över dagen hålla kvar viss arbetskapacitet. Kunskaper och erfarenhet kan finnas i gott behåll.
    • I komplikationsfasen är det ovanligt med arbetsförmåga.
    Läs mer om Parkinsons sjukdom
    Hypersomni av centralnervös genes G47 Publicerad 15 juni 2010
    • Individuell bedömning av neurolog och/eller sömnspecialist erfordras. Säkerhetsklassat arbete är i det närmaste uteslutet. Få patienter har vakenhetsförmåga som medger bilkörning. Arbetsförmågan är beroende av arbetsplatsens utformning och arbetsuppgifter (patient ges möjlighet till tupplurar, inga specifika krav på långvarig uppmärksamhet). Avgörande är graden av sjukdom och individuellt svar på behandlingen. Vissa patienter, framförallt de med IH, förblir fullständigt handikappade av sin översömnighet.
    Läs mer om Hypersomni av centralnervös genes
    Insomni G47 Publicerad 15 juni 2010
    • Akut insomni – sjukskrivning upp till 4 veckor beroende på yrke och utlösande faktor (se även rekommendation avseende akut stressreaktion el. liknande) kan vara aktuellt. Samtidigt behöver patienten hjälp med den utlösande faktorn. Vid säkerhetsklassat arbete kan ökat behov av sjukskrivning föreligga. Partiell sjukskrivning kan övervägas.
    • Kronisk insomni utgör endast i undantagsfall skäl till långvarig sjukskrivning. Vid insomni med samsjuklighet (t.ex. depression) kan hel- eller deltidssjukskrivning behövas under 3–6 månader. Endast svår insomni där patienten klagar över svåra dagtidssymtom på grund av sömnbrist kan medföra behov av längre sjukskrivning, ofta partiell.
    Läs mer om Insomni
    Obstruktiv sömnapné (OSA) G47 Publicerad 15 juni 2010
    • Arbetsförmågan är i regel inte inskränkt vid lindrig OSA. Undantaget utgörs av patienter med massiv översömnighet och säkerhetsklassat arbete.
    • Arbetsförmågan är endast i undantagsfall inskränkt vid måttlig OSA enligt samma förutsättningar som gäller för lindrig OSA. Förutsatt att behandlingen lyckas återfår patienten som regel full funktionsförmåga. Vid följsamhetsproblem (CPAP/bettskena) kan funktionsnedsättning bestå eller till och med öka med tiden. För obehandlade eller endast partiellt behandlade patienter med särskilt krävande yrken kan omplaceringsåtgärder på arbetsplatsen bli aktuella. Krävande bilkörning eller liknande i arbetet kan innebära ett särskilt problem i dessa fall. Symtomutvärdering behöver ske efter insatt behandling.
    • Grav sömnapné hos patienter med annan kardiovaskulär, metabol och psykiatrisk samsjuklighet kan leda till mer komplex störning med nedsatt arbetsförmåga. Framgångsrik terapi leder vanligtvis till en normalisering av neurokognitiv funktion. Hos en subgrupp av dessa patienter kvarstår översömnighet och det kan finnas behov av partiell sjukskrivning under 1–3 månader för behandling av samsjuklighet i form av övervikt eller depression. Hos patienter med säkerhetsklassat arbete eller lång körsträcka krävs särskilda överväganden.
    Läs mer om Obstruktiv sömnapné (OSA)
    Sjukdomsgrupp: Psykisk sjukdom
    ADHD F90.0-F98.8 Publicerad 16 juni 2009

    Utifrån enbart diagnosen ADHD bör heltidssjukskrivning undvikas.

    Hos vissa innebär funktionsnedsättningen att belastningen under perioder i livet kan bli så stor att en tids deltidssjukskrivning kan behövas, tills man har utrett vad som orsakar belastningen och vilken eventuell behandling och vilka stödåtgärder som behövs.

    Vid grav ADHD-problematik kan funktionsnedsättningen innebära permanent nedsatt arbetsförmåga.

    Samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd kan påverka arbetsförmågan. Här rekommenderas att arbetsförmågan inte bedöms enbart utifrån ADHD, utan även utifrån rekommendation för aktuellt tillstånd.

    Läs mer om ADHD
    Akut stressreaktion F43.0 Publicerad 15 maj 2008

    Arbete har normalt positiv effekt och sjukskrivning bör så långt möjligt undvikas. Arbetsförmågan kan vara helt eller delvis nedsatt i 2-4 veckor.

    Läs mer om Akut stressreaktion
    Anpassningsstörning F43.2 Publicerad 15 maj 2008

    I normalfallet och i frånvaro av annan psykisk störning eller kroppslig sjukdom är arbetsförmågan inte eller endast obetydligt nedsatt och sjukskrivning är som regel inte aktuell. Om depression eller ångestsyndrom utvecklas gäller rekommendationerna för dessa tillstånd.

    Läs mer om Anpassningsstörning
    Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress F43 Publicerad 15 maj 2008

    Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga

    Beroende på typ av specifikt tillstånd och allvarlighetsgrad. Se rekommendation för F43.0 – F43.9.

    Läs mer om Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress
    Bipolär sjukdom F30, F31 Publicerad 16 juni 2009, Reviderad 15 juni 2010
    • Under och efter akuta skov är arbetsförmågan ofta helt nedsatt i upp till 6 månader. Gradvis upptrappning av arbetstid är lämpligt.
    • Arbetsförmågan mellan skoven är ofta korrelerad till kognitiv funktionsnedsättning och depressiva restsymtom. Det är inte ovanligt med partiell sjukskrivning under 1–2 år.

    • Vissa individer återfår aldrig arbetsförmågan. Risken för kroniskt sänkt arbetsförmåga ökar vid tidig debut och vid flera återkommande skov.
    Läs mer om Bipolär sjukdom
    Depressiv episod F32 Publicerad 15 maj 2008, Reviderad 15 juni 2010
    • Lindrig förstagångsdepression kräver ofta inte sjukskrivning. Arbetsförmågan kan vara nedsatt i 1-3 månader efter insatt behandling. Sjukskrivning på deltid bör övervägas.
    • Vid svår förstagångsdepression kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 6 månader efter insatt behandling. Depressiva symtom kan kvarstå ytterligare 6 månader eller längre. Stora individuella skillnader förekommer.

    Läs mer om Depressiv episod
    Generaliserat ångestsyndrom F41.1 Publicerad 15 maj 2008
    • Sjukskrivning bör som regel undvikas.
    • Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör i så fall vara kort, 2-4 veckor, och deltidssjukskrivning bör övervägas.
    • Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader bör samarbete med psykiatrin etableras.
    Läs mer om Generaliserat ångestsyndrom
    Paniksyndrom F41.0 Publicerad 15 maj 2008
    • Sjukskrivning bör som regel undvikas.
    • Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt.
    • Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2-4 veckor. Deltidssjukskrivning bör alltid övervägas.
    • Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader bör samarbete med psykiatrin etableras.
    Läs mer om Paniksyndrom
    Posttraumatiskt stressyndrom F43.1 Publicerad 15 maj 2008

    Arbete har vanligen positiv effekt på symtombilden och sjukskrivning bör så långt som möjligt undvikas. Arbetsförmågan kan periodvis vara nedsatt.

    Läs mer om Posttraumatiskt stressyndrom
    Psykotiska syndrom F20-F29 Publicerad 16 juni 2009
    • Det finns stora individuella skillnader i förmågan att återgå till en daglig sysselsättning främst beroende på grad av kognitiv funktionsnedsättning efter akut fas. Bedömningen av sjukskrivningens längd bör ske i team och ska vara förankrad i en rehabiliteringsplan som del av en övergripande vårdplan. Bedömningen bör utgå ifrån symtomskattning, neurokognitiva test, arbetsterapeutisk funktionsbedömning samt patientens upplevelse av stress och svårigheter.
    • Vid förstagångsinsjuknande, speciellt i schizofreni, är det ofta nödvändigt med en längre tids sjukskrivning, ofta ett år eller längre, beroende på risken för återfall, depression eller suicidförsök. Vid återinsjuknande kan sjukskrivningens längd behöva ökas ytterligare. En stabil situation med sysselsättning och boende innebär normalt kortare väg tillbaka.
    • Under den stabila remissionsfasen är det ofta aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering med ersättning från sjukförsäkringssystemet.
    Läs mer om Psykotiska syndrom
    Recidiverande depression F33 Publicerad 15 maj 2008
    • Vid behandling av ett skov kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 6 månader efter insatt behandling. Kognitiv dysfunktion kan kvarstå ytterligare 6 månader eller längre. Stora individuella skillnader förekommer.
    • Vid upprepade recidiv kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan vara ett alternativ för att undvika återinsjuknande - återgång till heltidsarbete kan utgöra en för stor belastning.
    Läs mer om Recidiverande depression
    Skadligt bruk av alkohol och alkoholberoende F10.1, F10.2 Publicerad 16 juni 2009, Reviderad 15 juni 2010
    • Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga
      Skadligt bruk medför i sig inte nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmågan bedöms utifrån uppkomna skador.
    • Vid alkoholberoende med abstinenssymtom efter
      en alkoholperiod kan arbetsförmågan vara nedsatt
      i upp till 4 veckor
      , beroende på periodens längd och konsumtionsnivå.
    • Vid utdragen abstinens och/eller kroniska alkoholskador ska arbetsförmågan bedömas utifrån hur dessa tillstånd påverkar funktionen.
    • Läkarutlåtande för förebyggande behandling utfärdas om behandlingen i sig hindrar närvaro på arbetsplatsen, exempelvis behandlingshem eller intensiv öppenvårdsbehandling.
    Läs mer om Skadligt bruk av alkohol och alkoholberoende
    Social fobi F40.1 Publicerad 15 maj 2008, Reviderad 15 juni 2010
    • Sjukskrivning bör som regel undvikas.
    • Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt.
    • Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2-4 veckor, och kombineras med aktiverande behandling och tät uppföljning. Deltidssjukskrivning bör alltid övervägas.
    • Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader bör samarbete med psykiatrin etableras.
    Läs mer om Social fobi
    Stressreaktion/krisreaktion F43.9 Publicerad 15 maj 2008
    • Individer med lättare stress- eller krisreaktioner har vanligen inte nedsatt arbetsförmåga.
    • För individer med risk för allvarliga tillstånd, med påtagliga sömnstörningar och viss kognitiv svikt, kan sjukskrivning, 2-6 veckor, gärna på deltid, övervägas. Sjukskrivning ska ske med tät uppföljning och adekvat behandling.
    Läs mer om Stressreaktion/krisreaktion
    Tvångssyndrom F42 Publicerad 15 maj 2008
    • Sjukskrivning kan i många fall undvikas.
    • Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2-6 veckor. Deltidssjukskrivning bör alltid övervägas.
    • Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader, vilket förekommer vid kroniska tillstånd, bör samarbete med psykiatrin etableras.
    Läs mer om Tvångssyndrom
    Utmattningssyndrom F43.8, F43.9P Publicerad 15 maj 2008

    För individer med ett uttalat och väldiagnostiserat utmattningssyndrom kan arbetsförmågan vara nedsatt under avsevärd tid. Återhämtning, med hjälp av aktiv specialiserad rehabilitering, och successiv återgång i arbete, tar inte sällan mer än 6 månader och i vissa fall upp till ett år eller längre.

    Läs mer om Utmattningssyndrom
    Anorexia nervosa F50 Publicerad 15 juni 2010
    • Vid anorexia nervosa med måttlig undervikt och utan allvarliga kroppsliga manifestationer bör sjukskrivning helt undvikas.
    • Vid anorexia nervosa med allvarlig svält och utpräglad undervikt (BMI under 14) kan tillfällig sjukskrivning 2–5 månader behövas. Vid långvarig utpräglad undervikt på grund av anorexia nervosa kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan vara ett alternativ för att undvika social isolering och ytterligare kronifiering.
    • Sjukskrivning i förebyggande syfte kan behövas då patienten genomgår medicinsk behandling som kräver daglig närvaro t.ex. dagvårdsbehandling.
    Läs mer om Anorexia nervosa
    Bulimia nervosa F50 Publicerad 15 juni 2010
    • Sjukskrivning är ofta negativ och bör normalt undvikas.
    • Vid bulimia nervosa med allvarliga och destruktiva symtom kan patienten behöva behandlas i dag- eller heldygnsvård. Sjukskrivning under behandlingen är då indicerad.
    • Vid långvariga och behandlingsresistenta fall av bulimia nervosa kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan då vara ett alternativ för att undvika social isolering och att sjukdomen blir kronisk.
    Läs mer om Bulimia nervosa
    Skadligt bruk av droger, drogberoende F11–F19 Publicerad 15 juni 2010
    • Skadligt bruk medför i sig inte nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmågan bedöms utifrån symtom och uppkomna skador.
    • Vid drogberoende kan abstinenssymtomen efter en period av droganvändande nedsätta arbetsförmågan i 1–3 veckor, beroende på typ av drog, periodens längd och mängden intag.
    • Vid utdragen abstinens, psykisk samsjuklighet och/eller mer kroniska drogskador ska arbetsförmågan bedömas utifrån hur dessa tillstånd påverkar funktionen.
    • Sjukskrivning för förebyggande behandling (särskild blankett) är aktuell om behandlingen i sig hindrar närvaro på arbetsplatsen, exempelvis behandlingshem eller intensiv öppenvårdsbehandling såsom påbörjande av läkemedelassisterad behandling för opiatberoende, och kan föranleda längre sjukskrivningsperiod upp till 6 månader.
    Läs mer om Skadligt bruk av droger, drogberoende
    Sjukdomsgrupp: Rörelseorganen
    Akillestendinit, (akillestendalgi), akillesbursit, akillestendinos M76.6 Publicerad 1 oktober 2007, Reviderad 15 juni 2010

    Total avlastning har inte någon positivt effekt på läkningen utan kan tvärtom vara skadlig för både muskler, senor och den neuro-muskulära funktionen. Vid anpassad belastning och hjälp med transport till och från arbetet behövs i regel ingen sjukskrivning.

    • Vid arbeten med små krav på förmågan att förflytta sig är arbetsförmågan inte nedsatt.
    • Vid arbeten med mycket gående och stående kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor. I vissa fall kan partiell sjukskrivning under ytterligare 2 veckor behövas.
    • Vid kroniska besvär kan det behövas förändrade arbetsuppgifter för att patienten ska kunna återgå i arbete.
    Läs mer om Akillestendinit, (akillestendalgi), akillesbursit, akillestendinos
    Akut lumbago M54.5 Publicerad 1 oktober 2007

    Det finns inga medicinska belägg för att tungt arbete vid ryggsmärtor förlänger läkningen eller innebär risker för fortsatta besvär eller komplikationer.

    • Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka.
    • Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.
    Läs mer om Akut lumbago
    Cervikal rizopati, cervikalt diskbråck M50 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid fysiskt lätta arbeten utan större belastning på nacke och halsrygg kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 4 veckor.
    • Vid fysiskt tunga eller belastande arbeten som skapar besvär kan arbetsförmågan vara helt eller delvis nedsatt i upp till 7 veckor eller längre i väntan på åtgärder.
    Läs mer om Cervikal rizopati, cervikalt diskbråck
    Epikondylalgi, epikondylit M77 Reviderad 15 juni 2010
    • De flesta patienter med epikondylalgi är inte i behov av sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
    • För vissa kan hel- eller deltidssjukskrivning i upp till 4 veckor vara lämpligt. Partiell sjukskrivning med stöd av adekvata hjälpmedel är ofta att föredra.

    Läs mer om Epikondylalgi, epikondylit
    Etablerad långvarig icke-malign smärta i rörelseapparaten inklusive fibromyalgi som rör rörelseapparaten M79, R52 Publicerad 15 maj 2008
    • Sjukskrivning bör alltid vara kopplad till aktiva åtgärder i form av funktionsutredning, funktionshöjande åtgärder, regelbundna arbetsplatsbesök, arbetsanpassning, arbetsträning och utbildning.
    • Trots kvarstående besvär kan en betydande del av patienterna efter hand återgå i lämpligt arbete på hel- eller deltid. Med en väl planerad rehabilitering tar detta vanligen mellan några månader upp till ett år.
    • De patienter med svårast smärta bör bedömas och behandlas i specialiserad multiprofessionell smärtvård. Smärtrehabilitering och successiv arbetsrehabilitering kan ta totalt mellan ett och två år.
    Läs mer om Etablerad långvarig icke-malign smärta i rörelseapparaten inklusive fibromyalgi som rör rörelseapparaten
    Gikt M10 Publicerad 1 oktober 2007, Reviderad 15 juni 2010

    Arbetsförmågan kan vara nedsatt i alla former av arbeten i upp till 1 vecka på grund av behovet av avlastning av drabbade leder tillsammans med att smärtorna ofta är intensiva vid ett akut giktanfall. Återgång i arbete kan därefter vara möjlig även om svullnaden och smärtan inte helt har läkt.

    Läs mer om Gikt
    Hand- och handledsbesvär G58, M18, M65, M70, M72 Publicerad 1 oktober 2007, Reviderad 15 juni 2010

    Vid bedömning av arbetsförmåga ska hänsyn tas till om tillståndet gäller dominant (höger för högerhänta, vänster för vänsterhänta) eller icke dominant sida, förutsatt att detta är relevant för det arbete som är aktuellt.

    • triggerfinger sätter sällan ned arbetsförmågan.

    • kan de Quervains sjukdom sätta ned arbetsförmågan i upp till 1 månad.
    • kräver peritendinits crepitans och ulnariskompression som är akuta tillstånd sällan mer än 1 veckas sjukskrivning.
    • sätter tumbasartros och Dupuytrens kontraktur sätter normalt inte ned arbetsförmågan.
    • Vid arbete som innebär hög belastning kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor. Dock är längre behov av sjukskrivning inte ovanligt.
    Läs mer om Hand- och handledsbesvär
    Höft- och knäledsartros M16, M17 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid arbeten som inte belastar knä- eller höftleder i någon större omfattning är arbetsförmågan normalt inte nedsatt, oavsett artrosens svårighet.
    • Vid försämringsperioder, lätta eller medelsvåra artrosbesvär och vid arbete som innebär hög belastning (som tunga eller upprepande lyft), kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor.
    • Vid svåra artrosbesvär och belastande arbete kan deltidssjukskrivning bli aktuellt i avvaktan på åtgärder.
    • Efter artroplastik (byte av led) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 8 veckor i lätta arbeten som inte belastar leden och i upp till 4 månader vid måttligt tunga arbeten.
    Läs mer om Höft- och knäledsartros
    Karpaltunnelsyndrom G56 Reviderad 15 juni 2010
    • I lindriga fall och i arbeten som inte belastar handen eller handleden är arbetsförmågan inte begränsad.
    • I medelsvåra fall och i arbeten som inte belastar handen och handleden kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor.
    • Vid tungt arbete kan sjukskrivning i upp till 4 veckor vara aktuell.
    • Efter operation kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor vid lätt arbete som inte belastar handleden. Vid medeltungt arbete är arbetsförmågan nedsatt i upp till 4 veckor och vid tungt och mycket tungt arbete i upp till 2 månader. Diskutera anpassning av arbetsuppgifter.

    Läs mer om Karpaltunnelsyndrom
    Knäledsbesvär M23, S83 Reviderad 15 juni 2010

    Bedömningen av arbetsförmåga vid meniskbesvär skall göras i relation till kravet på god gångförmåga, trappgång, klättrande på stegar eller tyngre lyft som belastar knäna. Även arbeten som innebär krypande på knäna påverkas vid skador.

    • I akutskede efter knädistorsionsskada kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten i upp till 10 dagar.

    • Efter artroskopisk meniskoperation görs bedömningen i relation till patientens arbetskrav. I yrken som inte belastar knäna är arbetsförmågan som regel opåverkad. I yrken med knäbelastning kan partiell eller i enstaka fall heltidssjukskrivning vara aktuell i upp till 8 veckor. Om patienten även har broskförändringar blir rehabiliteringstiden ofta förlängd.

    • Efter operation av korsbandsskada är arbetsförmågan ofta nedsatt i upp till 4 månader beroende på arbetsbelastning.

    Läs mer om Knäledsbesvär
    Lumbago-ischias, diskbråck M51, M54 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor.
    • Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd.
    • Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till 3 veckor och vid tyngre arbeten i upp till 6 veckor.

    Läs mer om Lumbago-ischias, diskbråck
    Njur- och urinvägssjukdomar N10–N12, N20, N21 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid akut njurstensanfall med spontan stenavgång är kortare sjukskrivning på grund av smärtor upp till 1 vecka vägledande.
    • I de fall patienten opereras kan sjukskrivning i upp till 2 veckor på grund av smärtor och mer påverkat allmäntillstånd vara aktuellt.
    • Pyelonfriter är akuta infektioner med smärta, feber och därmed påverkat allmäntillstånd och nedsatt arbetsförmåga i upp till 2 veckor.
    Läs mer om Njur- och urinvägssjukdomar
    Perifera kärlsjukdomar I74, I80 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid akuta tillstånd är arbetsförmågan som regel nedsatt i alla former av arbeten i upp till 3 veckor.
    • Kvarstående besvär (svullnad och smärta vid fysisk aktivitet) kan begränsa arbetsförmågan i arbeten som kräver mycket stående och mycket gående. Partiell sjukskrivningen i upp till två månader är vägledande.
    • I vissa fall med bestående funktionsnedsättning på grund av svullnad eller smärta vid ansträngning är fortsatt fysiskt tungt arbete orealistiskt.

    Det finns dock inget som tyder på att fortsatt arbete, även i fysiskt krävande arbeten, försämrar perifera kärlsjukdomar.

    Läs mer om Perifera kärlsjukdomar
    PsA (psoriasisartrit) M06, M07 Reviderad 15 juni 2010

    Om arbetet inte är alltför fysiskt tungt, ensidigt belastande eller alltför kognitivt krävande finns som regel goda chanser att kunna fortsätta arbeta. Patienten behöver ofta bli sjukskriven i början av sjukdomen eller vid skov, i väntan på effekt av påbörjad eller förändrad medicinering. Ofta kan deltidssjukskrivning vara ett alternativ. Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen.

    • Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete behövs i regel ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
    • Vid små besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete kan deltids- eller heltidssjukskrivning bli aktuell under relativt lång tid, ofta i mer än 3 månader. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.
    • Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete krävs ofta sjukskrivning i upp till 3 månader. Överväg deltidssjukskrivning. Den insatta medicinska behandlingen kan utvärderas först efter cirka 3 månader.
    • Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete krävs som regel sjukskrivning ofta i mer än 3 månader, ibland i upp till 6 månader. Svårt sjuka patienter kan även efter över ett års sjukfrånvaro återgå i arbete vid behandling med biologiska läkemedel. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

    • Vissa patienter kan behöva sjukskrivning för förebyggande behandling för att kunna delta i intensiv sjukgymnastik, rehabilitering på dagvårdsenhet, rehabilitering på reumatikersjukhus eller specialanläggning med mera.
    Läs mer om PsA (psoriasisartrit)
    Reaktiv artrit M02, M03, M13 Reviderad 15 juni 2010

    Ledbelastande arbete bör undvikas vid akut ledinflammation. Beroende på arbetets art och artritens intensitet kan patienten börja deltidsarbeta efterhand. För patienter som utvecklar kronisk ledinflammatorisk sjukdom hänvisas till riktlinjen för reumatoid artrit.

    • Under den akuta fasen är hel sjukskrivning i upp till någon månad vanlig, ibland krävs sjukskrivning i flera månader beroende på arbetets krav. Vid övergång till kronisk artrit se rekommendation för spondylartriter.

    Läs mer om Reaktiv artrit
    Reumatoid artrit (RA) M05, M06 Publicerad 1 oktober 2007, Reviderad 15 juni 2010

    Om arbetet inte är alltför fysiskt tungt, ensidigt belastande eller krävande finns goda chanser till fortsatt arbete. Sjukskrivning kan vara aktuell i början av sjukdomen eller vid skov, i väntan. på effekt av påbörjad eller förändrad medicinering. Ofta kan deltidssjukskrivning vara ett alternativ. Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen.

    • Vid mindre besvär eller låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete behövs i regel ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
    • Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete kan deltids- eller heltidssjukskrivning bli aktuell, ofta i mer än 3 månader. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.
    • Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete krävs ofta sjukskrivning i upp till 3 månader. Överväg deltidssjukskrivning. Den insatta medicinska behandlingen kan utvärderas först efter cirka 3 månader.
    • Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete krävs sjukskrivning ofta i mer än 3 månader, ibland upp till 6 månader. Svårt sjuka patienter kan även efter över ett års sjukfrånvaro återgå i arbete vid behandling med biologiska läkemedel. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

    • Vissa patienter kan behöva sjukskrivning för förebyggande behandling för att kunna delta i intensiv sjukgymnastik, rehabilitering på dagvårdsenhet, rehabilitering på reumatikersjukhus eller specialanläggning med mera.
    Läs mer om Reumatoid artrit (RA)
    Risk för långvarig icke-malign smärta i rörelseapparaten, inklusive fibromyalgi som rör rörelseapparaten M79, R52 Publicerad 1 oktober 2007
    • Arbetsförmåga skattas efter bedömning av rörelseförmåga (grov- och finmotorik, koordination, uthållighet), kognitiv förmåga, emotionell stabilitet och uthållighet samt ställs i relation till arbetsuppgifterna.
    • Heltidssjukskrivning är sällan befogad såvida inte utredning eller behandling kräver detta eller om smärtan kompliceras av exempelvis en svår depression.
    • Sjukskrivning ska i princip alltid vara kopplad till olika aktiva åtgärder (medicinsk utredning och behandling, funktionsanalys, regelbundna arbetsplatsbesök, arbetsträning med mera).
    • Sjukskrivning bör ske med så täta uppföljningar som behövs för att följa tillståndets utveckling och behandlingens effekter, gärna med en tidigt uttalad längre plan för nedtrappning. För att undvika att läkarbesöket fokuseras på sjukintyg bör sjukskrivningsperiodens slut inte sammanfalla med nästa läkarbesök.

    Det är i regel svårt att bedöma arbetsförmågan på en läkarmottagning. Om en företagshälsovård finns bör den kopplas in tidigt.

    Läs mer om Risk för långvarig icke-malign smärta i rörelseapparaten, inklusive fibromyalgi som rör rörelseapparaten
    Skulder- och axelledsbesvär M75 Publicerad 1 oktober 2007, Reviderad 15 juni 2010
    • Kalkaxel och impingementsyndrom på dominant sida kan sätta ned arbetsförmågan helt i upp till 2 veckor. I fall med arbete som huvudsakligen görs med armarna ovanför axelhöjd eller arbete med krav på god rörlighet i axlarna kan arbetsförmågan vara begränsad i upp till 3 veckor.

    • Överväg tidigt byte av arbetsuppgifterna eller arbetet vid frusen skuldra. I många fall behövs deltidssjukskrivning samt anpassning av arbetsförhållanden i väntan på andra åtgärder. Samma förhållningssätt kan vara lämpligt vid sjukskrivning vid impingementsyndrom och tendinoser där besvären bedöms ha samband med arbetet.
    • Efter operation vid impingementsyndrom på dominant sida kan arbetsförmågan vara nedsatt; vid lätt arbete i upp till 3 veckor, vid medeltungt arbete i upp till 6 veckor och vid tungt arbete i upp till 12 veckor. Ibland kan sjukskrivningstiden kortas vid icke dominant sida.

    • Efter rotatorcuffsutur på dominant sida kan arbetsförmågan vara nedsatt; vid lätt arbete upp till 6 veckor, vid medeltungt arbete i upp till 12 veckor och vid tungt arbete i upp till 26 veckor. Ibland kan sjukskrivningstiden kortas vid icke dominant sida.

    • Efter operation vid frusen skuldra varierar behovet av sjukskrivning beroende på typ av arbete. I ett icke rörelsekrävande arbete kan arbetet återupptas redan efter några dagar medan det i ett tungt arbete med belastning över axelnivå kan behövas upp till någon månads sjukskrivning.

    Läs mer om Skulder- och axelledsbesvär
    SLE (Systemisk Lupus Erythematosus) M32, M35 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid mer lindriga skov med besvär från leder, hud, lättare trötthet med mera kan sjukskrivning i upp till 2 månader bli aktuell, eventuellt längre tid på deltid.
    • Vid allvarligare fall med till exempel skov i nefrit (som ofta kräver sjukhusvård, åtminstone i början) krävs i regel sjukskrivning initialt på heltid, ibland i upp till 6 månader. Vid uttalad trötthet med kognitiva störningar, ofta mer än 6 månader. Sjukdomen i sig samt eventuell immundäm­pande medicineringen ökar infektionskänslig­heten och sätter ned funktionen. Efter heltidssjukskrivning kan återgång i arbete på deltid ofta bli aktuellt.
    Läs mer om SLE (Systemisk Lupus Erythematosus)
    Spondylartriter (Bechterews sjukdom) M45, M46 Reviderad 15 juni 2010

    Det är sällsynt att patienter med denna sjukdom är helt arbetsoförmögna under lång tid, men sjukdomen går ofta i skov och under försämringsperioderna kan arbetsförmågan sättas ned. Det är ofta nödvändigt att byta arbetsuppgifter om de är tunga och krävande. Ofta kan deltidssjukskrivning vara ett alternativ. Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen, utan det är tvärtom bra med lagom anpassad fysisk aktivitet.

    • Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete behövs i regel ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
    • Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete kan deltids- eller heltidssjukskrivning bli aktuell under relativt lång tid, ofta i mer än 3 månader. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.
    • Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete krävs ofta sjukskrivning i upp till 3 månader. Överväg deltidssjukskrivning. Den insatta medicinska behandlingen kan utvärderas först efter cirka 3 månader.
    • Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete krävs sjukskrivning ofta i mer än 3 månader, ibland i upp till 6 månader. Svårt sjuka patienter kan även efter över ett års sjukfrånvaro återgå i arbete vid behandling med biologiska läkemedel. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

    • Sjukgymnastik och intensiv träning eller rehabilitering är en mycket viktig del av behandlingen och en del patienter kan behöva sjukskrivning för förebyggande behandling.
    Läs mer om Spondylartriter (Bechterews sjukdom)
    Sjukdomsgrupp: Rörelseorganen, Skador och olycksfall
    Fotbesvär G58, M20, M72, M95 Publicerad 1 oktober 2007, Reviderad 15 juni 2010
    • Hallux valgus, hallux rigidus, hammartå och Mortons metatarsalgi är fall för sjukskrivning endast vid kirurgiskt ingrepp.

    • Vid hallux valgus och hallux rigidus kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbete i upp till 6 veckor efter operation. Vid hammartå och Mortons metatarsalgi kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten i upp till 2 veckor efter operationen, främst på grund av smärta. Därefter är arbetsförmågan påverkad i arbeten med mycket gående och stående i upp till 2 månader.

    • Plantar fasciit kan medföra behov av sjukskrivning i upp till 2 veckor. I vissa fall kan dock besvären vara mycket långvariga, men långvarig sjukskrivning behövs inte.
    Läs mer om Fotbesvär
    Sjukdomsgrupp: Skador och olycksfall
    Akillesruptur, gastrocnemius S86.0 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid sittande arbete, och i arbeten med enbart mindre krav på rörelseförmåga, är arbetsförmågan inte nedsatt förutom under första veckan då det är olämpligt att ha benet hängande nedåt på grund av risken för ökad svullnad, smärta och trombos.
    • Vid arbeten med stora krav på rörelseförmåga kan arbetsförmågan vara nedsatt under hela behandlingstiden i gips eller ortos, samt under ytterligare ett par veckor – totalt i upp till 14 veckor.
    Läs mer om Akillesruptur, gastrocnemius
    Frakturer och luxationer i ryggraden S12–S14, S22–S24, S32–S34 Publicerad 1 oktober 2007
    • För grupp A bör kontorsarbete eller motsvarande i normalfallet kunna utföras efter cirka 6 veckor. Tyngre arbetsuppgifter kan vanligen först utföras efter 3 månader.
    • För grupp B kan kontorsarbete eller motsvarande i sittande ställning normalt inte utföras förrän efter 4 månader, på grund av smärta och korsettbehandling. Tyngre arbete som byggnadsarbete kan i vissa fall bli omöjligt för all framtid.
    • För grupp C görs individuella bedömningar utifrån förlamningens omfattning.
    Läs mer om Frakturer och luxationer i ryggraden
    Skador på nedre extremiteten (bäcken, höft, lårben, knä, underben, fotled, fot) S30, S32, S70, S72, S73, S80, S82, S83, S90, S92, S93 Publicerad 1 oktober 2007, Reviderad 15 juni 2010
    • I arbeten som kan utföras mestadels stillasittande, där transport till arbetet ordnas och arbetsuppgifterna anpassas, är arbetsförmågan ofta inte nedsatt någon längre tid för de flesta patienter med distorsioner, kontusioner och de enklaste frakturerna. Arbetsförmågan är vanligen nedsatt i upp till 3 veckor.
    • Vid arbeten av fysisk karaktär som förutsätter kroppslig rörlighet och belastning av benen kan arbetsförmågan vid kontusioner och distorsioner vara nedsatt i upp till 6 veckor och vid svårare knäskador i upp till 4 månader.
    • Vid många frakturer är arbetsförmågan nedsatt i upp till 4 månader.
    • Vid komplicerade eller multipla frakturer kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 12 månader.

    Läs mer om Skador på nedre extremiteten (bäcken, höft, lårben, knä, underben, fotled, fot)
    Skador på övre extremiteten (axel, överarm, armbåge, underarm, handled, hand) S40, S42, S43, S50, S52, S53, S60, S62, S63 Publicerad 1 oktober 2007
    • Kontusion och distorsion medför i normalfallet nedsatt arbetsförmåga främst i manuella arbeten och i arbeten där armen måste användas – och då i upp till 3 veckor.
    • Axeldistorsioner och frakturer medför i normalfallet i första hand nedsatt arbetsförmåga i manuella arbeten och i arbeten där armen måste användas. Arbetsförmågan kan i dessa fall vara nedsatt i upp till 4 månader.
    Läs mer om Skador på övre extremiteten (axel, överarm, armbåge, underarm, handled, hand)
    Stukning eller distorsion (pisksnärtsvåld) halskotpelare utan fraktur eller nervskada (WAD I och II) S10.9, S13.4 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid lättare arbeten, utan större belastning på nacke och halsrygg, kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka.
    • Vid fysiskt tunga eller statiskt belastande arbeten som provocerar fram besvär kan arbetsförmågan vara helt eller delvis nedsatt i upp till 6 veckor. Gradvis återgång rekommenderas.
    Läs mer om Stukning eller distorsion (pisksnärtsvåld) halskotpelare utan fraktur eller nervskada (WAD I och II)
    Sårskada på hand och handled samt underarm S51, S61 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid enkla sårskador krävs ofta ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).
    • Vid arbete där händerna används för ett manuellt arbete, som är smutsigt eller där handtvätt förekommer ofta kan sjukskrivning i upp till 2 veckor vara vägledande. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.
    • Vid svårare sårskador med nerv- eller senskada behövs sjukskrivning i upp till 3 månader . Vid arbete där händerna används för ett manuellt arbete, som är smutsigt eller där handtvätt är ofta förkommande bör patienten avstå från dessa arbetsuppgifter. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.
    Läs mer om Sårskada på hand och handled samt underarm
    Traumatisk hjärnskada S06 Publicerad 15 juni 2010
    • Lätta skador/hjärnskakning: Ofta endast kortvarig – några få dagars – arbetsoförmåga, ibland upp till 4 veckor med uppmuntran till gradvis aktivering och arbetsåtergång. Om besvär kvarstår: remiss för specialistbedömning.
    • Måttliga och svåra skador: nedsatt arbetsförmåga i mellan 4 veckor till 1 år eller längre. Stor variation med mycket stort behov av individualiserad specialistbedömning. Gradvis återgång med partiell sjukskrivning under längre tid kan vara motiverad.
    Läs mer om Traumatisk hjärnskada
    Distal Radiusfraktur (handledsfraktur) S52 Publicerad 15 juni 2010
    • För de flesta individer är arbetsförmågan helt nedsatt under immobiliseringstiden på 5 veckor. Efter att gipset avlägsnats är en rehabiliteringstid på ytterligare 5–7 veckor vanligt. Individer som behöver använda handled/hand i sitt arbete förväntas därför vara arbetsoförmogen i ca 12 veckor från skadedatum. Mer om det är dominant sida och arbete som kräver stor användning av handen – mindre om det är icke-dominant sida och arbete som inte kräver stor användning av aktuell hand. I vissa fall kan partiell sjukskrivning vara att föredra.
    Läs mer om Distal Radiusfraktur (handledsfraktur)
    Sjukdomsgrupp: Symtom
    Symtom R00–R99 Publicerad 15 maj 2008
    • Sjukskrivning enbart utifrån symtom ska undvikas. Innan diagnos är ställd kan inte arbetsförmågan och inte heller tiden för eventuell nedsättning bedömas. En ställd diagnos är dock i sig inte grund för sjukskrivning utan bedömningen ska alltid baseras på konsekvens för funktionstillstånd och arbetsförmåga.
    • Vid konstaterad betydande funktionsnedsättning kan sjukskrivning helt eller partiellt under begränsad tid vara adekvat. En sådan sjukskrivning bör i normalfallet inte överstiga 2 veckor. Viktigt är att bedömningen görs som en integrerad del i en strategi för utredning och behandling.
    • Sjukskrivning i avvaktan på, och under utredning, bör om möjligt undvikas. Det är dock viktigt att en utredning inte forceras fram för att ställa diagnos så att sjukskrivning kan motiveras.
    Läs mer om Symtom
    Sjukdomsgrupp: Tumörer
    Bröstcancer, icke spridd C50 Reviderad 21 december 2011
    • Allvarliga psykiska reaktioner som sätter ned arbetsförmågan är vanligt såväl vid diagnosbesked som under och en tid efter behandlingen (se adekvat rekommendation för psykiska diagnoser).
    • Sjukskrivning i upp till 3 veckor efter bröstbevarande operation med mindre lymfkörtelingrepp är vägledande i de fall där ingen tilläggsbehandling ska ges.
    • När större lymfkörtelingrepp och/eller mastektomi utförts kan sjukskrivning i upp till 6 veckor vara motiverad i de fall där ingen tilläggsbehandling ska ges. Överväg arbetsanpassning och partiell sjukskrivning.
    • Under den postoperativa cytostatikabehandlingsperioden, i regel 5 månader, är arbetsförmågan ofta helt nedsatt. Hos en mindre andel kvinnor finns arbetsförmåga mellan behandlingarna. Arbetsanpassning och successiv återgång i arbete med partiell sjukskrivning är oftast aktuellt. För patienter som erhåller preoperativ cytostatikabehandling krävs oftast längre sjukskrivningsperiod än ovan.
    • Under komplikationsfri strålbehandling är arbetsförmågan ofta god. Om patienten behöver avstå från arbete för att behandlingen ska kunna genomföras kan sjukpenning i förebyggande syfte bli aktuellt. Kvinnor som fått cytostatikabehandling före strålbehandling har ofta helt nedsatt arbetsförmåga under behandlingen pga. kvarstående biverkningar.
    • Hormonell behandling eller antikroppsbehandling medför för de flesta kvinnor möjlighet att återgå i arbete åtminstone på deltid.
    Läs mer om Bröstcancer, icke spridd
    Bröstcancer, spridd C50 Reviderad 15 juni 2010

    Sjukskrivning under lång tid – ofta 1 år eller längre – kan vara motiverad, men i perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga.

    Läs mer om Bröstcancer, spridd
    Coloncancer, icke spridd C18, C19 Publicerad 1 oktober 2007
    • Sjukskrivning är alltid motiverad efter en operation. Bedöm arbetsanpassning och deltidssjukskrivning individuellt efter arbetssituationen.
    • Cellgiftbehandlingen kan ge specifika terapirelaterade symtom, som i sig kan motivera en längre tids sjukskrivning.
    Läs mer om Coloncancer, icke spridd
    Coloncancer, spridd C18, C19 Publicerad 1 oktober 2007

    Sjukskrivning är ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga.

    Läs mer om Coloncancer, spridd
    Prostatacancer, icke spridd C61 Reviderad 15 juni 2010
    • Sjukskrivning i upp till 6 veckor efter operation är vägledande.
    • Under strålbehandlingen kan arbetsförmågan till en början vara god, men biverkningar under senare delen kan ofta motivera sjukskrivning i upp till 8 veckor. Praktiska problem med resor kan även förekomma.
    Läs mer om Prostatacancer, icke spridd
    Prostatacancer, spridd C61 Reviderad 15 juni 2010

    Sjukskrivning under lång tid – ofta 1 år eller längre – kan vara motiverad, men i perioder med förbättring finns ofta arbetsförmåga.

    Läs mer om Prostatacancer, spridd
    Rektalcancer, icke spridd C20, C21 Publicerad 1 oktober 2007
    • Sjukskrivning är alltid motiverad efter operation.
    • Under tilläggsbehandling med cellgift är sjukskrivning ofta motiverad, men beroende på patientens arbetssituation kan även arbetsanpassning och deltidssjukskrivning vara aktuellt. Symtom till följd av cellgiftbehandlingen kan motivera en längre tids sjukskrivning.
    Läs mer om Rektalcancer, icke spridd
    Rektalcancer, spridd C20, C21 Publicerad 1 oktober 2007

    Sjukskrivning är ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) finns ofta arbetsförmåga.

    Läs mer om Rektalcancer, spridd
    Endometriecancer, icke spridd C54 Publicerad 15 juni 2010
    • Vissa kvinnor kan vid diagnosbesked få allvarliga psykiska reaktioner som nedsätter arbetsförmågan.
    • Sjukskrivning upp till 4 veckor efter normal operation är vägledande.
    • Vid arbete där bukmuskulaturen belastas kan sjukskrivning i upp till 6 veckor under aktiv rehabilitering (sjukgymnastik) vara motiverad. Överväg arbetsanpassning och deltidsarbete.
    • Under cytostatikabehandling är sjukskrivning under själva behandlingen motiverad. Ofta finns arbetsförmåga (under 1–2 veckor) mellan behandlingarna. Arbetsanpassning och deltidsarbete kan vara aktuellt.
    • Under strålbehandling är arbetsförmågan ofta nedsatt, på grund av tarmpåverkan, men även praktiska problem med resor kan förekomma.
    Läs mer om Endometriecancer, icke spridd
    Endometriecancer, spridd C54 Publicerad 15 juni 2010

    Sjukskrivning under lång tid – ofta 1 år eller längre – kan vara motiverad, men i perioder med förbättring finns ofta arbetsförmåga.

    Läs mer om Endometriecancer, spridd
    Hudmelanom, icke spridd eller med regional lymfkörtelspridning C43 Publicerad 15 juni 2010
    • Efter operation av melanom upp till 1 mm tjocka är sjukskrivning ej motiverad.
    • För melanom tjockare än 1 mm där körteldiagnostik utförts är det i normalfallet tillräckligt med 3 dagars sjukskrivning. I de fall där hudtransplantation utförts kan 14–30 dagars sjukskrivning rekommenderas, dels för inläkning av transplantat, dels för lokala besvär från tagstället.
    • Efter lymfkörtelutrymning är det motiverat med 14–30 dagars sjukskrivning.
    Läs mer om Hudmelanom, icke spridd eller med regional lymfkörtelspridning
    Blåscancer, icke spridd C67 Publicerad 15 juni 2010
    • Sjukskrivning efter TUR upp till 3–4 veckor är vägledande.
    • Innan cystektomi, i samband med cellgiftsbehandling, upp till 90 dagar. Efter cystektomi är 90–120 dagar vägledande.
    • Efter sköljningar i urinblåsan är sjukskrivning enstaka dagar vägledande. Arbete är närmast uteslutet samma dag som sköljningen genomförs.
    Läs mer om Blåscancer, icke spridd
    Blåscancer, spridd C67 Publicerad 15 juni 2010

    Sjukskrivning är motiverad i de flesta fall.

    Läs mer om Blåscancer, spridd
    Lungcancer, lokaliserad C34 Publicerad 15 juni 2010
    • Sjukskrivning är alltid motiverad efter en operation i minst 8 veckor. Bedöm arbetsanpassning och deltidssjukskrivning individuellt efter arbetssituationen.
    • Under cellgiftsbehandling är sjukskrivning under själva behandlingen motiverad. I undantagsfall finns arbetsförmåga (under 1–2 veckor) mellan behandlingarna. Arbetsanpassning och deltidsarbete kan vara aktuellt.
    Läs mer om Lungcancer, lokaliserad
    Lungcancer, lokalt avancerad C34 Publicerad 15 juni 2010

    Sjukskrivning är alltid motiverat under hela behandlingstiden. Hos en mindre andel av patienterna kan arbetsförmåga återkomma från 3 månader efter behandlingen, ofta på deltid. Majoriteten har dock behov av långvarig sjukskrivning.

    Läs mer om Lungcancer, lokalt avancerad
    Lungcancer, spridd C34 Publicerad 15 juni 2010
    • Sjukskrivning är alltid motiverad.
    • Enstaka patienter kan återfå viss arbetsförmåga under en kortare tid.
    Läs mer om Lungcancer, spridd
    Sjukdomsgrupp: Tumörer, Urinvägar
    Hysterektomi D25.9, N92, N80, N87 Publicerad 15 juni 2010
    • Vid kombinerad laparoskopisk/vaginal hysterektomi och fysiskt lättare arbeten, är arbetsförmågan som regel helt nedsatt i upp till 2–3 veckor efter operation. Vid fysiskt tyngre arbeten är arbetsförmågan som regel helt nedsatt i upp till 3–4 veckor efter operation.
    • Vid abdominell hysterektomi och fysiskt lättare arbeten är arbetsförmågan nedsatt i upp till 3–4 veckor efter operation. Vid fysiskt tyngre arbeten är arbetsförmågan nedsatt i upp till 4–6 veckor efter operation.
    Läs mer om Hysterektomi
    Sjukdomsgrupp: Ögon
    Inflammation i regnbågshinna, åderhinna och näthinna H20, H30 Publicerad 16 juni 2009
    • Ensidig synnedsättning till följd av inflammation i regnbågshinnan, åderhinnan och/eller näthinnan kräver inte alltid sjukskrivning. Om arbetet tillåter kan patienten ofta återgå innan tillståndet har läkt ut. Arbetsförmågan kan vara nedsatt i upp till 2 veckor.
    • Vid djupare inflammation i åderhinna eller näthinna kan arbetsförmåga vara nedsatt i upp till 6 veckor.
    • Patienter som utövar yrkesmässig fordonstrafik (kranskötare etc.) med krav på fullgod syn i båda ögonen bör tillfälligt omplaceras eller sjukskrivas. Blir tillståndet kroniskt bör omskolning eller andra arbetsåtgärder insättas.
    • I det akuta skedet bör patienten gå på regelbundna kontroller med ett par veckors mellanrum. Vid varje besök bör diskussion om sjukskrivning och eventuell förlängning diskuteras och ifrågasättas.
    Läs mer om Inflammation i regnbågshinna, åderhinna och näthinna
    Katarakt H25–H28 Publicerad 16 juni 2009
    • Katarakt kan i sig medföra nedsatt arbetsförmåga i yrken med höga synkrav. Sådana fall skall idag enligt de nationella indikationerna för kataraktextraktion (NIKE) opereras med högsta prioritet, vilket innebär operation snarast, i de flesta fall inom en månad.
    • I de flesta arbeten med normala synkrav är arbetsförmågan inte nedsatt efter en kataraktoperation, och patienten kan återgå i fullt arbete dagen efter ingreppet.
    • Då glasögonkorrektion behövs efter operationen bör utprovning göras tidigast efter 1–2 veckor. Okorrigerade brytningsfel kan då medföra nedsatt arbetsförmåga i 2-3 veckor efter operationen i yrken med höga synkrav, exempelvis där bilkörning ingår.
    • I vissa yrken (främst arbete i smutsiga miljöer och där risk för ögontrauma kan föreligga) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor av dessa orsaker.
    Läs mer om Katarakt
    Näthinneavlossning (amotio retinae) H33 Publicerad 1 oktober 2007
    • Efter operation av näthinneavlossning kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 4 veckor. Glasögonkorrektion sker tidigast efter 1 månad och patienten får köra bil först efter detta.

    • Vid näthinneavlossning där gula fläcken är påverkad kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 6 veckor eller tills gasen försvunnit ur ögat.
    • I komplicerade fall med glaskroppskirurgi, långverkande gas eller silikonolja samt vid operationer för ytterligare näthinneavlossning med gas eller olja kan behandlingen och läkningen ta betydligt längre tid (flera månader).
    Läs mer om Näthinneavlossning (amotio retinae)
    Sjukdomsgrupp: Öron
    Hörselnedsättning H90, H91 Publicerad 1 oktober 2007

    Ofta har patienten arbetsförmåga om arbetet är lämpligt. Patientens arbetsförmåga påverkas framför allt av den trötthet som kommer av att under längre perioder anstränga sig för att uppfatta information och delta i social interaktion. Detta är framför allt ansträngande i en bullrig arbetsmiljö. Hörselnedsättning medför sällan helt nedsatt arbetsförmåga om patienten fått lämplig hörselrehabilitering och arbetsmiljön har anpassats.

    • Vid arbete i arbetsmiljöer med begränsade krav på kommunikation är i normalfallet en vägledande rekommendation ingen sjukskrivning. Diskutera byte av arbetsuppgifter eller arbete om arbetsmiljön är bullrig.
    • Vid arbete i arbetsmiljöer med betydande krav på kommunikation är partiell sjukskrivning i upp till 1 månad vägledande rekommendation. Utred om arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön kan anpassas. Överväg annars arbetsbyte.
    Läs mer om Hörselnedsättning
    Ménières sjukdom H81.0 Reviderad 15 juni 2010
    • Vid 1 är i normalfallet rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Det är dock viktigt med information till arbetsgivare och arbetskamrater. Vid arbete som kräver god balansförmåga rekommenderas arbetsbyte.
    • Vid 2 är rekommendationen inledningsvis hel sjukskrivning i upp till 2 månader medan behandlingen påbörjas, därefter partiell sjukskrivning i avtagande grad.
    • Vid 3 behövs ofta sjukskrivning under lång tid, i upp till 12 månader och ibland längre. Sjukskrivningstiden beror på hur ofta patienten får anfall och hur svåra dessa är.

    Läs mer om Ménières sjukdom
    Tinnitus, hyperakusi H93 Publicerad 1 oktober 2007
    • Vid tinnitus grad 1 är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Patienten kan bedriva normala dagliga aktiviteter men bör undvika ljudliga miljöer och ha hörselskydd till hands. Bedöm ljudmiljön på arbetsplatsen och förbättra akustiken.
    • Vid grad 2 kan sjukskrivning behövas inledningsvis på heltid i upp till 2 månader medan behandlingen påbörjas, därefter partiell sjukskrivning i avtagande grad i ett halvår.
    • Vid grad 3 behöver patienten ofta sjukskrivning under en längre tid, i upp till 12 månader.
    Läs mer om Tinnitus, hyperakusi

    Sök och avgränsa

    Kontakt

    Malin Ahrne
    075-247 30 40

    Anna Ericsson
    075-247 40 52

    Mer hos oss

    Sjukskrivning

    Mer hos andra

    Försäkringskassan