Flyktingsituationen

För dig som arbetar inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten och möter nyanlända flyktingar:
Läs mer om vård och omsorg för asylsökande och andra flyktingar.

För privatpersoner: Vill du göra en insats för ett ensamkommande barn?

/
/

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Här kan du söka i Socialstyrelsens rekommendationer för sjukskrivning utifrån sjukdomar och tillstånd. Rekommendationerna är inte regler, utan vägledning. Bedömningen av en persons arbetsförmåga ska alltid vara individuell och utgå ifrån individens unika förutsättningar.

Socialstyrelsen har genomfört vissa förbättringar i det försäkringsmedicinska beslutsstödet.I samband med detta har vi också uppdaterat beslutsstödet på webbplatsen.


Diagnos
Sjukdomsgrupp: Andningsorganen
Akut bronkit - J20

Akut bronkit nedsätter normalt inte arbetsförmågan. Om patienten har långvarig svår hosta kan det möjligen påverka allmäntillståndet genom att patienten blir trött. Sjukskrivning enbart i undantagsfall vid tydligt nedsatt allmäntillstånd i upp till 2 veckor. Röstkrävande yrken kan behöva längre sjukskrivning.

Läs mer om Akut bronkit - J20
Allergisk rinit - J30

Arbetsförmågan är i allmänhet inte nedsatt.

Läs mer om Allergisk rinit - J30
Astma - J45, J46

Vid akuta astmaanfall, infektioner eller försvårade symtom med behov av ny behandlingsstrategi kan arbetsförmågan tillfälligt vara nedsatt i upp till 1 vecka.

Förhållandet mellan astma och arbete samt arbetsmiljö måste i bedömas individuellt. Det kan bli aktuellt att anpassa eller byta arbetsförhållanden, arbetsuppgifter, arbetsplats eller arbetstiden till funktionsbegränsningen.

Läs mer om Astma - J45, J46
Influensa - J09, J10, J11

Akut influensa med feber kan nersätta arbetsförmågan i alla former av arbeten under 1 vecka och bör därmed som regel kunna täckas av perioden för egen sjukanmälan.

Läs mer om Influensa - J09, J10, J11
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - J44

I lättare fall och fysisk lätta arbeten är sjukskrivning inte motiverad.

Arbetsförmågan kan vara nedsatt vid fysiskt tunga arbeten. En förändring av arbetsbelastningen är en lämplig åtgärd, och inte i första hand en sjukskrivning.

Vid svårare KOL kan dock patienten behöva sjukskrivas om han eller hon inte orkar ta sig till sin arbetsplats. Vid försämringsperioder i samband med till exempel luftvägsinfektioner kan patienten behöva sjukskrivning i upp till 2 veckor även i tidiga stadier av sjukdomen, då den sammantagna sänkningen av funktionsförmågan kan bli betydande.

Läs mer om Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - J44
Kronisk bronkit - J40, J41, J42

Tillståndet påverkar vanligen inte arbetsförmågan. I normalfallet är rekommendationen ingen sjukskrivning.

Läs mer om Kronisk bronkit - J40, J41, J42
Pneumoni - J12, J13, J14, J15, J16, J17, J18

En vanlig pneunomipatient insjuknar relativt akut efter en förkylning och är då kraftigt allmänpåverkad och arbetsoförmögen upp till 2 veckor i alla former av arbeten.

I svårare fall, eller då patienten har andra komplicerande grundsjukdomar som till exempel astma eller kol, kan förloppet och behovet av sjukskrivning vara mer långvarigt och uppgå till 1 månad.

Läs mer om Pneumoni - J12, J13, J14, J15, J16, J17, J18
Sinuit, kronisk sinuit - J01, J32

I de flesta fall är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

I komplicerade fall (recidiv, bihålespolning mm.) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor.

Vid hög grad av besvär och i arbeten med krav på fullgod fysisk prestationsförmåga eller röstanvändande kan sjukskrivning några få dagar utöver egen sjukanmälan vara motiverad.

Läs mer om Sinuit, kronisk sinuit - J01, J32
Tonsillit, faryngit, peritonsillit - J02, J03, J36

Vid tonsilliter med uttalade symtom kan arbetsförmågan i samtliga arbeten vara nedsatt i 1 vecka, det vill säga inom tiden för egen sjukanmälan.

Vid perotonsillit är allmäntillståndet oftast så påverkat att det i samtliga arbeten kan motivera en sjukskrivning upp till 2 veckor.

Vid operation är arbetsförmågan beroende av patientens arbetsuppgifter. Hänsyn måste tas till graden av fysisk ansträngning i arbetet och smittorisk. Vanligaste sjukskrivningslängd är 7 - 14 dagar. Den kortare tiden kan förväntas vid tonsillotomi och den längre vid tonsillektomi.

Det finns inget som talar för att risken att en tonsillit utvecklas till en peritonsillit eller att patienten återinsjuknar om patienten återgår ”för tidigt” i arbete. Längre sjukskrivningar har således ingen skyddande effekt.

Läs mer om Tonsillit, faryngit, peritonsillit - J02, J03, J36
Övre luftvägsinfektion (ÖLI) - J00, J06

Akut ÖLI med feber kan nedsätta arbetsförmågan i alla former av arbeten under en vecka och bör därmed som regel kunna täckas av perioden för egen sjukanmälan. I speciella fall, till exempel med krav på hög fysisk prestationsförmåga eller med krav på god röstförmåga, kan nedsättningen pågå under upp till 10 dagar.

Läs mer om Övre luftvägsinfektion (ÖLI) - J00, J06
Sjukdomsgrupp: Endokrina sjukdomar
Diabetes mellitus typ 1 - E10, O24.0

Sjukskrivning för nydiagnostiserad med lätt arbete upp till 2 veckor, eventuellt återgång på deltid. Vid tungt arbete eller skiftarbete upp till 3 veckor.

Sjukskrivning vid följdsjukdomar är helt beroende av symtomens grad, samsjuklighet från flera organsystem (se adekvat rekommendation).

Vid kraftigt störd blodsockerkontroll kan perioder av sjukskrivning på upp till 2 veckor behövas för att optimera behandling tillsammans med ett diabetesteam.

Efter många års diabetes kan patienter drabbas av ökad uttröttbarhet. Detta kan leda till permanent nedsatt arbetsförmåga.

Vid graviditet medför diabetes en ökad belastning för patienten. Kravet på ett mycket välreglerat sockerläge för att undvika fosterpåverkan innebär tät provtagning och även ökad risk för insulinkänningar. Detta innebär för många att arbetsförmågan är delvis eller helt nedsatt under delar av eller hela graviditeten.

Läs mer om Diabetes mellitus typ 1 - E10, O24.0
Diabetes mellitus typ 2 - E11, E14, O24.1

Sjukskrivning upp till 2 veckor för nydiagnostiserad diabetes mellitus typ 2 utan komplikationer med lätt arbete, eventuellt återgång på deltid. Vid tungt arbete eller skiftarbete upp till 3 veckor. Till en början återgång på deltid. Vid kraftigt störd blodsockerkontroll kan perioder av sjukskrivning på upp till 2 veckor behövas för att optimera behandling tillsammans med diabetesteamet.

Sjukskrivning vid följdsjukdomar är helt beroende av symtomens svårighetsgrad, samsjuklighet från flera organsystem och patientens arbetsuppgifter.

Läs mer om Diabetes mellitus typ 2 - E11, E14, O24.1
Hypotyreos (låg ämnesomsättning) - E03

Vid lindrig hypotyreos har patienten oftast ingen nedsatt arbetsförmåga.

Vid grav hypotyreos kommer ofta en lång period med nedsatt arbetsförmåga (månader till år), till en början på heltid och sedan ofta deltid. Detta gäller framför allt patienter med arbeten som kräver stor tankeskärpa och hög stresströskel, men även vid fysiskt tunga arbeten. Oftast uppnår patienten full arbetsförmåga men inkomplett återhämtning förekommer vilket kan kräva fortsatt deltidssjukskrivning alternativt anpassade arbetsuppgifter.

Läs mer om Hypotyreos (låg ämnesomsättning) - E03
Obesitaskirurgi vid fetma - E66

Arbetsförmågan efter laparaskopisk operation är normalt helt nedsatt i upp till 4 veckor i lättare arbeten och upp till 5 veckor i tyngre arbeten.

Vid öppen kirurgi kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 5 veckor.

För vissa patienter med svårare katabola symtom (trötthet, yrsel, muskelsvaghet till följd av kraftigt nedsatt födointag) kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i ytterligare 2 veckor.

För vissa patienter kan sjukskrivning på deltid i 2-4 veckor vara en bra övergång från sjukskrivning till heltidsarbete. (Operationskod JDF00-JDF98).

Läs mer om Obesitaskirurgi vid fetma - E66
Tyreotoxikos (giftstruma) - E05

För nydiagnostiserad patient är det vanligt med upp till 4 veckors hel nedsättning av arbetsförmågan. Eventuellt tillkommer en period med delvis nedsatt arbetsförmåga.

Patientens arbetsförmåga kan i vissa yrken vara påverkad under lång tid och arbetsanpassning/-byte bör då övervägas.

Läs mer om Tyreotoxikos (giftstruma) - E05
Sjukdomsgrupp: Graviditet
Förvärkar och hotande förtidsbörd - O47

Arbetsförmågan bestäms av symtom, undersökningsfynd, arbetsuppgifter samt riskfaktorer i anamnesen.

Om det inte föreligger cervixpåverkan eller särskilda riskfaktorer i anamnesen kan det räcka med deltidssjukskrivning. Sjukskrivningstiden bör i första hand planeras för 2 – 3 veckor och därefter en ny bedömning. Vid mer hotande tillstånd kan det krävas hel sjukskrivning fram till fullgången tid.

Läs mer om Förvärkar och hotande förtidsbörd - O47
Graviditetsillamående, graviditetskräkningar - O21.0, O21.1, O21.2, O21.8, O21.9

Besvärens styrka och arbetsuppgifternas art bestämmer arbetsförmågan. Vid uttalade besvär är arbetsförmågan oftast helt nedsatt, vid lättare besvär brukar det räcka med 25–50 procents sjukskrivning. Normalt kan sjukskrivningstiden, för de flesta arbeten, ligga på upp till 2 månader.

Läs mer om Graviditetsillamående, graviditetskräkningar - O21.0, O21.1, O21.2, O21.8, O21.9
Graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) - O26.7

Besvärens styrka och arbetsuppgifternas art bestämmer arbetsförmågan. Vid uttalade besvär är arbetsförmågan oftast helt nedsatt, vid lättare besvär brukar det räcka med 25–50 procents sjukskrivning. Normalt kan sjukskrivningstiden, för de flesta arbeten, ligga på upp till 2 månader.

Läs mer om Graviditetsrelaterad rygg- och bäckensmärta (inklusive symfyseolys) - O26.7
Sjukdomsgrupp: Hjärta och kärl
Cerebrovaskulära sjukdomar - I60, I61, I62, I63, I64, I65, I66, I67, I69

Återgång till arbete efter stroke är en viktig faktor för livskvaliteten. Överväg därför arbetsrehabilitering tidigt. Arbetsförmågan efter stroke är ofta kopplad till möjligheten att anpassa arbetet, motivationen och uppfattningen om den egna förmågan.

I det akuta skedet, och den första tiden efter det, är det som regel aktuellt med hel sjukskrivning i upp till 2 månader. Efter denna period kan man ofta göra en bedömning av arbetsförmågan och rehabiliteringsmöjligheterna.

Efter det akuta skedet kan många patienter börja arbetsträna eller deltidsarbeta trots kvarstående funktionsnedsättningar om det skapas goda förutsättningar på arbetsplatsen. Det är nödvändigt med en rehabiliteringsplan med tydliga mål där patienten är delaktig. Successiv upptrappning av arbetsinsatsen och partiell sjukskrivning ska alltid övervägas.

Efter omkring 4 månader brukar man kunna göra en relativt säker bedömning av hur arbetsförmågan kan förväntas bli under det närmaste året. I de flesta fall behövs en fortsatt arbetsträning eller partiell sjukskrivning.

Läs mer om Cerebrovaskulära sjukdomar - I60, I61, I62, I63, I64, I65, I66, I67, I69
Hjärtrytmrubbningar, förmaksflimmer - I47, I48, I49

Flimmer utan symtom eller lindriga symtom hindrar inte heltidarbete.

Flimmer med svåra symtom kan göra patienten helt arbetsoförmögen.

Vid paroxysmala flimmer med svåra symtom kan arbetsförmågan under episoderna vara helt nedsatt i upp till 1 vecka.

Under perioder med normal hjärtrytm kan arbetsförmågan vara normal eller endast lätt nedsatt på grund av trötthet. Sjukskrivning i korta och i vissa fall ofta återkommande perioder är i dessa fall bättre än långvarig heltidssjukskrivning.

Läs mer om Hjärtrytmrubbningar, förmaksflimmer - I47, I48, I49
Hjärtsvikt - I50

Vid nedsatt hjärtmuskelfunktion utan symtom (NYHA 1) finns inget stöd för sjukskrivning.

Vid lätt hjärtsvikt (NYHA 2) är arbetsförmågan påtagligt nedsatt endast vid fysiskt tunga arbeten, i upp till två månader. I sådana fall kan anpassning eller byte av arbete behöva övervägas.

Vid måttligt svår hjärtsvikt (NYHA 3) är funktionstillståndet påtagligt nedsatt trots lämplig medicinering och typen av arbete avgör om patienten kan återgå till hel- eller deltidsarbete. Tidig kontakt med arbetsgivare eller företagshälsovård kan vara av stor vikt. Det kan även ta lång tid att uppnå full effekt av medicineringen.

Vid svår hjärtsvikt (NYHA 4) är funktionstillståndet, trots lämplig medicinering, så påverkat att det oftast är svårt att klara någon form av arbete.

Läs mer om Hjärtsvikt - I50
Hypertoni - I10, I11, I12, I13, I15

I de flesta fall utgör hypertoni ingen orsak till sjukskrivning.

Läs mer om Hypertoni - I10, I11, I12, I13, I15
Ischemisk kranskärlsjukdom - I20, I21, I22, I23, I24, I25

Vid akut hjärtinfarkt utan komplikationer är arbetsförmågan som regel helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor. Vissa patienter kan därefter återgå till heltidsarbete, men för de flesta är deltidssjukskrivning i upp till ytterligare 4 veckor lämpligt.

Vid komplikationer kan längre tids sjukskrivning behövas och i vissa fall, till exempel vid omfattande hjärtmuskelskada hos patient med fysiskt eller psykiskt krävande arbete, kan arbetsförmågan vara permanent nedsatt, helt eller delvis.

Läs mer om Ischemisk kranskärlsjukdom - I20, I21, I22, I23, I24, I25
Åderbråck - I83

I normalfallet och vid i huvudsak stillasittande arbete är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid arbeten med långvarigt stående, tunga lyft med mera eller där arbetsuppgifterna inte kan anpassas på kort sikt är sjukskrivning i upp till 2 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid.

Vid mera omfattande utbredning och om patienten tidigare har haft bensår eller blodproppar görs en individuell bedömning av den nedsatta arbetsförmågan på den aktuella arbetsplatsen och möjligheterna att anpassa densamma.

Läs mer om Åderbråck - I83
Perifera kärlsjukdomar - I74, I80

Vid akuta tillstånd är arbetsförmågan som regel nedsatt i alla former av arbeten i upp till 3 veckor.

Kvarstående besvär (svullnad och smärta vid fysisk aktivitet) kan begränsa arbetsförmågan i arbeten som kräver mycket stående och mycket gående. Partiell sjukskrivningen i upp till två månader är vägledande.

I vissa fall med bestående funktionsnedsättning på grund av svullnad eller smärta vid ansträngning är fortsatt fysiskt tungt arbete orealistiskt.

Det finns dock inget som tyder på att fortsatt arbete, även i fysiskt krävande arbeten, försämrar perifera kärlsjukdomar.

Läs mer om Perifera kärlsjukdomar - I74, I80
Sjukdomsgrupp: Huden
Eksemsjukdomar - L23, L24, L25, L26, L27, L28, L29, L30

Flertalet handeksem kräver inte sjukskrivning.

Patientens arbetsförmåga kan bli nedsatt om arbetet kräver att huden på händerna är problemfri eller om huden utsätts för olämpliga ämnen i arbetet. Normalt krävs inte mera än 1 månads sjukskrivning och behandling för att återställa funktionshinder orsakade av klåda, värk och nedsatt rörlighet och styrka. Ytterligare sjukskrivning i väntan på rehabilitering kan behövas medan de olämpliga ämnena i arbetsmiljön tas bort. För att förhindra återfall bör tid (upp till ytterligare 6 månader) ges för hudens barriär att återställa sig efter att eksemet har läkt.

Vid kontakteksem på andra ställen på kroppen gäller samma princip för att kunna ta bort de olämpliga ämnena i arbetsmiljön. För att återställa funktionshinder orsakade av klåda och vätskande hud krävs normalt inte mera än 1 månads sjukskrivning och behandling.

Vid atopiskt eksem och vid andra eksem krävs normalt inte mera än 1 månads sjukskrivning.

Läs mer om Eksemsjukdomar - L23, L24, L25, L26, L27, L28, L29, L30
Psoriasis och pustulosis palmoplantaris (PPP) - L40

Lätt till måttligt utbredd plaquepsoriasis medför inget behov av sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid stor utbredning behövs normalt inte sjukskrivning längre än upp till 8 veckor. I vissa fall motiverar tidskrävande ljus- och lokalbehandling längre tider. Då räcker det ofta med sjukskrivning på deltid.

Vid hand- och fotpsoriasis samt pustulosis palmoplantaris är arbetsförmågan starkt kopplad till dels hur påverkad huden är och dels hur mycket manuell styrka och mycket gående arbetet kräver. Slitage mot huden kan ibland försämra sjukdomen (exempelvis då sjukdomen sätter sig på platser där huden har blivit skadad, så kallat Köbnerfenomen) och kräva flera månaders sjukskrivning.

Vid samtidig ledsjukdom sjukskrivs utifrån riktlinjerna för ledsjukdomen.

Läs mer om Psoriasis och pustulosis palmoplantaris (PPP) - L40
Urtikaria - L50

Akut urtikaria kräver sällan sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Kronisk urtikaria kan kräva längre sjukskrivning om klådan eller i vissa fall behandlingen leder till trötthet som hindrar arbeten med krav på hög grad av uppmärksamhet såsom olika operatörs- och föraryrken. Normalt behövs inte längre sjukskrivning än 1 månad.

Vid fysikalisk urtikaria kan arbetsbelastning leda till symtom genom nötning, tryck, kyla, värme och ansträngning. Om symtomen blir långdragna och behandlingen inte är tillfredsställande kan byte av arbetsuppgifter, tillfälligt eller permanent, vara aktuellt. Normalt behövs inte längre sjukskrivning än 1 månad.

Läs mer om Urtikaria - L50
Sjukdomsgrupp: Infektioner
Borreliainfektion - A69.2

Vid enbart hudborrelios kan allmäntillståndet vara påverkat några enstaka dagar på grund av feber, muskel- och huvudvärk. Utläkningen påverkas inte av arbete eller belastning.

Vid neuroborrelios samt vid ledpåverkan eller vid fall med svårare muskelsmärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 3 veckor (i enstaka fall upp till några månader). Det är i första hand allmäntillståndet (trötthet, nedsatt fysisk prestationsförmåga) som är vägledande vid bedömningen av sjukskrivning. Partiell sjukskrivning under en kortare period kan vara ett lämpligt alternativ.

Läs mer om Borreliainfektion - A69.2
Herpesinfektioner - A60, B00, B02

Vid påverkat allmäntillstånd på grund av herpesinfektion med feber, smärta och smärtsamma hudreaktioner kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten upp till 1 vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan.

Vid svårare postherpetiska smärtor kan arbetsförmågan vara nedsatt under flera veckor men det är sällsynt att patienter i arbetsför ålder drabbas.

En specialvariant av herpes zosterinfektioner är de fall som drabbar ögonen. Detta kräver som regel kontakt med ögonläkare och speciell behandling. Synen kan påverkas under 1–2 veckor, vilket kan försämra arbetsförmågan om arbetet kräver fullgod syn.

Läs mer om Herpesinfektioner - A60, B00, B02
Hiv/aids - B24

Enbart hivsmitta påverkar inte arbetsförmågan. Eventuell smittrisk (via blod) finns teoretiskt men utgör, utom i speciella fall, ingen begränsning. Antiviral behandling kan i vissa fall påverka allmäntillståndet genom att orsaka bland annat illamående och huvudvärk. Detta kan i vissa fall sätta ned arbetsförmågan i upp till 2 veckor när behandlingen precis har påbörjats. Vid avancerad hiv-infektion är arbetsförmågan oftast helt nedsatt i alla former av arbeten under flera veckor till månader tills behandlingen gett effekt. Ibland kan bestående nedsättning av arbetsförmågan uppstå.

Läs mer om Hiv/aids - B24
Körtelfeber - B27

Allmäntillståndet och hur länge arbetsförmågan är nedsatt varierar, men körtelfeber i arbetsför ålder innebär som regel att heltidssjukskrivning kan behövas i två till tre veckor. Om feber kvarstår i mer än två veckor kan tröttheten i efterförloppet medföra att upp till fyra veckors heltidssjukskrivning är motiverat. Partiell sjukskrivning ytterligare någon vecka kan därefter vara lämpligt.

Komplikationer är sällsynta, men hematologiska och neurologiska följdtillstånd kan förekomma. Ibland kan mjälten vara förstorad i samband med körtelfeber och då kan heltidssjukskrivning vara motiverat i fyra veckor vid fysiskt krävande arbete om tillfällig omplacering inte är möjlig.

Läs mer om Körtelfeber - B27
Salmonellos och andra bakteriella tarminfektioner - A02, A04

Den normala utläkningstiden uppgår sällan till mer än någon vecka vilket är inom perioden för egen sjukanmälan.

Undantag är de som drabbas av komplikationer (t.ex. artriter) där heltidssjukskrivning kan behövas i upp till 3 veckor samt därefter i en del fall ytterligare upp till 2 veckor med partiell sjukskrivning. Då artriter bör avlastas är detta speciellt viktigt i arbeten med tyngre fysisk belastning.

Vid salmonella: I de fall patienten arbetar med livsmedel, sjukvård med patientkontakt och barnomsorg kvarstår smittrisken (arbetshinder) så länge patienten är smittbärare (enligt Smittskyddslag (2004:168) SML). Detta gäller även om symtomen har upphört.

Läs mer om Salmonellos och andra bakteriella tarminfektioner - A02, A04
Virushepatiter - B15, B16, B17, B18, B19

Vid akut hepatit A och B är arbetsförmågan som regel helt nedsatt upp till 2 veckor på grund av feber, trötthet och ledsmärtor.

Vid kroniska hepatitformer påverkas arbetsförmågan sällan. I samband med behandling förekommer ibland kraftiga biverkningar som leder till nedsatt prestationsförmåga. Detta kan vara skäl till hel- eller partiell sjukskrivning under längre tid – ibland i upp till 6 månader.

Läs mer om Virushepatiter - B15, B16, B17, B18, B19
Sjukdomsgrupp: Matsmältningsorganen
Akut blindtarmsinflammation - K35

Vid arbete som inte medför fysisk ansträngning är vägledande rekommendation ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid fysiskt ansträngande arbete och där arbetsuppgifterna inte kan anpassas på kort sikt kan sjukskrivning upp till 2 veckor behövas vid laparaskopi (typ av titthålsoperation). Vid traditionell kirurgi är upp till 3 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid.

Vid komplikationer är sjukskrivning upp till 4 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid.

Läs mer om Akut blindtarmsinflammation - K35
Ulcus, gastrit och dyspepsi - K25, K26, K27, K28, K29, K30

Arbetsförmågan är sällan påverkad eftersom dyspepsi som regel inte påverkar funktionsförmågan påtagligt och insatt behandling ger snabb effekt.

Vid sent debuterande besvär med mer omfattande symtom kan det vara adekvat med sjukskrivning i upp till 2 veckor under utredningsskedet.

Ulcus kan medföra nedsatt arbetsförmåga i upp till 3 veckor.

Perforerat ulcus som opererats kan medföra nedsatt arbetsförmåga i upp till 4 veckor.

Det finns inga belägg för dyspepsi eller ulcus läker ut snabbare vid vila. Det finns heller inga belägg för att fortsatt arbete ökar risken för fortsatta besvär eller återfall.

Läs mer om Ulcus, gastrit och dyspepsi - K25, K26, K27, K28, K29, K30
Gallstenssjukdom (opererad med buksnitt eller laparoskopiskt) - K80

Efter laparoskopisk operation eller minilaparotomi och vid arbete utan mycket hög fysisk belastning är i normalfallet rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Vid arbete med mycket hög fysisk belastning och arbetsuppgifter inte kan anpassas på kort sikt kan utökad sjukskrivning i upp till en vecka behövas.

Vid konventionellt buksnitt är i normalfallet och vid arbete utan hög fysisk belastning sjukskrivning upp till 2 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid. Vid arbete med hög fysisk belastning (tunga lyft, vridning/böjning av kroppen etc.) och där arbetsuppgifter inte kan anpassas på kort sikt är sjukskrivning i upp till 3 veckor vägledande. Om möjligt arbete deltid.

Läs mer om Gallstenssjukdom (opererad med buksnitt eller laparoskopiskt) - K80
Gastroesofagal reflux, esofagit, GERD - K21

I normalfallet krävs ingen sjukskrivning.

Vid svårare smärta och illamående kan sjukskrivning vara motiverad. Under dessa perioder kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 10 dagar.

I arbeten med hög fysisk belastning, t.ex. tunga eller upprepade lyft, kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 14 dagar.

Läs mer om Gastroesofagal reflux, esofagit, GERD - K21
Irritabel tarm (IBS) - K58

Patienter med IBS har vanligtvis inte nedsatt arbetsförmåga. Om patienten upplever att symtomen hindrar arbete behöver orsaker kopplade till aktuella arbetsuppgifter eller till förflyttning mellan hemmet och arbetet analyseras.

Vid perioder/skov med extra uttalade symtom kan arbetsförmågan vara nedsatt i någon eller några dagar inom ramen för egen sjukanmälan.

Läs mer om Irritabel tarm (IBS) - K58
Leversjukdomar, gallvägs- och pankreassjukdomar - K70, K71, K72, K73, K74, K75, K81, K82, K83, K85, K86

Akuta smärtillstånd vid gallblåseinflammationer och pankreatiter brukar vara så svåra att det kan vara rimligt med upp till 2 veckors sjukskrivning.

I mer komplicerade fall med behov av kirurgiska ingrepp kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 månader, ibland längre. Arbetsförmågan är nedsatt i alla former av arbeten och partiell sjukskrivning är sällan möjlig.

Vid kroniska hepatitformer påverkas arbetsförmågan sällan.

I samband med behandling förekommer ibland kraftiga biverkningar som leder till nedsatt prestationsförmåga. Detta kan vara skäl till hel- eller partiell sjukskrivning under längre tid – ibland i upp till 6 månader.

Vid akuta leverbesvär som exempelvis leversvikt och toxisk påverkan kan arbetsförmågan vara helt nedsatt under upp till 2 månader.

Läs mer om Leversjukdomar, gallvägs- och pankreassjukdomar - K70, K71, K72, K73, K74, K75, K81, K82, K83, K85, K86
Ljumskbråck, femoralbråck och navelbråck - K40, K41, K42

Vid arbete som inte medför fysisk ansträngning är den vägledande rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Så normal aktivitet som möjligt och arbete på heltid rekommenderas.

Vid fysiskt ansträngande arbete (med exempelvis tunga lyft eller vridningar, böjningar och förflyttningar) och arbetsuppgifterna inte går att förändra på kort sikt är sjukskrivning i upp till 2 veckor vid laparoskopi sjukskrivning vägledande. Vid traditionell kirurgi är sjukskrivning i upp till 3 veckor vägledande. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.

Vid inklämning, återfall eller större komplikationer är sjukskrivning i upp till 4 veckor vägledande. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.

Läs mer om Ljumskbråck, femoralbråck och navelbråck - K40, K41, K42
Ulcerös colit, Crohns sjukdom, icke-infektiös inflammation - K50, K51, K52

Vid lättare skov hos patienter som haft sin sjukdom under längre tid kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 4 veckor.

Lätta till medelsvåra skov kan vid förstagångsinsjuknande medföra en nedsatt arbetsförmåga i upp till 6 veckor, främst på grund av påverkat allmäntillstånd och frekventa diarréer.

Vid akuta svåra och medelsvåra skov är patienten som regel så allmänpåverkad att arbetsförmågan är helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 12 veckor. I vissa svårare fall upp till 20 veckor.

Läs mer om Ulcerös colit, Crohns sjukdom, icke-infektiös inflammation - K50, K51, K52
Sjukdomsgrupp: Nervsystemet
Epilepsi - G40, G41

Vid förstagångsanfall och basal epilepsiutredning har flertalet patienter behov av en kort sjukskrivning i upp till 2 veckor. Ibland behöver sjukskrivningen förlängas fram till dess att orsaken till anfallet har utretts.

Vid upprepade anfall, eller risk för nya anfall, trappas läkemedelsbehandlingen upp. Flertalet epilepsiläkemedel kräver 1 till 2 månaders inställningsperiod.

Dålig anfallskontroll medför ett arbetshinder för de flesta och ger behov av långtidssjukskrivning. Överväg långtidssjukskrivning på del- eller heltid om patienten får kognitiva funktionsnedsättningar eller biverkningar av medicinering.

Läs mer om Epilepsi - G40, G41
Huvudvärk av spänningstyp - G44.2

I normalfallet är rekommendationen ingen sjukskrivning, utöver eventuell egen sjukanmälan i upp till 1 vecka.

Läs mer om Huvudvärk av spänningstyp - G44.2
Insomni - G47.0

Akut insomni – sjukskrivning upp till 4 veckor beroende på yrke och utlösande faktor (se även rekommendation avseende akut stressreaktion el. liknande) kan vara aktuellt. Samtidigt behöver patienten hjälp med den utlösande faktorn. Vid säkerhetsklassat arbete kan ökat behov av sjukskrivning föreligga. Partiell sjukskrivning kan övervägas.

Kronisk insomni utgör endast i undantagsfall skäl till långvarig sjukskrivning. Vid insomni med samsjuklighet (t.ex. depression) kan hel- eller deltidssjukskrivning behövas under 3–6 månader. Endast svår insomni där patienten klagar över svåra dagtidssymtom på grund av sömnbrist kan medföra behov av längre sjukskrivning, ofta partiell.

Läs mer om Insomni - G47.0
Migrän - G43

Symtomens svårighetsgrad och varaktighet är vägledande vid bedömning av sjukskrivning. I normalfallet och vid i huvudsak stillasittande arbete är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Läs mer om Migrän - G43
Multipel skleros - G35

Vid sjukdomsdebut med skov behövs ofta kortare sjukskrivningsperiod, framför allt vid arbeten som kräver koncentration, uthållighet och simultankapacitet. Vid lätta skov behövs sjukskrivning i upp till 2 veckor. Vid medelsvåra skov kan sjukskrivning behövas i upp till 8 veckor och vid svåra skov i upp till 12 veckor. Stora individuella skillnader förekommer vilket skall beaktas. Associerade symtom som psykiska krisreaktioner, MS-trötthet och tidig kognitiv svikt måste vägas in. Partiell sjukskrivning för att gradvis öka belastningen vid återgång i arbetet är ofta att föredra, inte sällan via arbetsträning. Behandling med betainterferon (bromsmedicin) är i början ofta förenad med influensaliknande biverkningar som kan vara sjukskrivningsgrundande.

Vid primär och sekundär progressiv MS krävs en längre tids sjukskrivning. Sjukskrivningen eller sjukersättningen är ofta partiell i början och ökar gradvis i takt med att funktionsnedsättningen tilltar. Arbetet i sig påverkar dock inte sjukdomsaktiviteten.

Läs mer om Multipel skleros - G35
Obstruktiv sömnapné (OSA) - G47.3

Arbetsförmågan är i regel inte inskränkt vid lindrig OSA. Undantaget utgörs av patienter med massiv översömnighet och säkerhetsklassat arbete.

Arbetsförmågan är endast i undantagsfall inskränkt vid måttlig OSA enligt samma förutsättningar som gäller för lindrig OSA. Förutsatt att behandlingen lyckas återfår patienten som regel full funktionsförmåga. Vid följsamhetsproblem (CPAP/bettskena) kan funktionsnedsättning bestå eller till och med öka med tiden. För obehandlade eller endast partiellt behandlade patienter med särskilt krävande yrken kan omplaceringsåtgärder på arbetsplatsen bli aktuella. Krävande bilkörning eller liknande i arbetet kan innebära ett särskilt problem i dessa fall. Symtomutvärdering behöver ske efter insatt behandling.

Grav sömnapné hos patienter med annan kardiovaskulär, metabol och psykiatrisk samsjuklighet kan leda till mer komplex störning med nedsatt arbetsförmåga. Framgångsrik terapi leder vanligtvis till en normalisering av neurokognitiv funktion. Hos en subgrupp av dessa patienter kvarstår översömnighet och det kan finnas behov av partiell sjukskrivning under 1–3 månader för behandling av samsjuklighet i form av övervikt eller depression. Hos patienter med säkerhetsklassat arbete eller lång körsträcka krävs särskilda överväganden.

Läs mer om Obstruktiv sömnapné (OSA) - G47.3
Parkinsons sjukdom - G20

I den tidiga fasen har patienten ofta behov av återkommande korttidssjukskrivning för att återhämta sig. Arbeten som kräver hög koncentration, snabb uppfattningsförmåga och god finmotorik (exempelvis skrivförmåga) kan vara olämpliga och nedsatt arbetstid, förändrade arbetsuppgifter och arbetsprövning kan bli aktuellt. Rehabiliteringsinsatser är värdefulla.

I fluktuationsfasen kan patienter med arbeten som inte kräver fysisk ansträngning och kontinuitet över dagen hålla kvar viss arbetskapacitet. Kunskaper och erfarenhet kan finnas i gott behåll.

I komplikationsfasen är det ovanligt med arbetsförmåga.

Läs mer om Parkinsons sjukdom - G20
Hypersomni av centralnervös genes - G47.1, G47.2, G47.4, G47.8

Individuell bedömning av neurolog och/eller sömnspecialist är önskvärt. Avgörande är graden av sjukdom och individuellt svar på behandlingen. Vissa patienter, framförallt de med IH, har ofta en bestående funktionsnedsättning pga. av sin översömnighet. Säkerhetsklassat arbete är i det närmaste uteslutet. Få patienter har vakenhetsförmåga som medger bilkörning. Arbetsförmågan är beroende av arbetsplatsens utformning och arbetsuppgifter (patient ges möjlighet till tupplurar, inga specifika krav på långvarig uppmärksamhet).

Läs mer om Hypersomni av centralnervös genes - G47.1, G47.2, G47.4, G47.8
Sjukdomsgrupp: Psykisk sjukdom
ADHD - F90.0

Utifrån enbart diagnosen ADHD bör heltidssjukskrivning undvikas.

Hos vissa innebär funktionsnedsättningen att belastningen under perioder i livet kan bli så stor att en tids deltidssjukskrivning kan behövas, tills man har utrett vad som orsakar belastningen och vilken eventuell behandling och vilka stödåtgärder som behövs.

Vid grav ADHD-problematik kan funktionsnedsättningen innebära permanent nedsatt arbetsförmåga.

Samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd kan påverka arbetsförmågan. Här rekommenderas att arbetsförmågan inte bedöms enbart utifrån ADHD, utan även utifrån rekommendation för aktuellt tillstånd.

Läs mer om ADHD - F90.0
Akut stressreaktion - F43.0

Arbete har normalt positiv effekt och sjukskrivning bör så långt möjligt undvikas. Arbetsförmågan kan vara helt eller delvis nedsatt i 2-4 veckor.

Läs mer om Akut stressreaktion - F43.0
Skadligt bruk av alkohol och alkoholberoende - F10

Vid alkoholberoende med abstinenssymtom efter en alkoholperiod kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 4 veckor, beroende på periodens längd och konsumtionsnivå.

Vid utdragen abstinens och/eller kroniska alkoholskador ska arbetsförmågan bedömas utifrån hur dessa tillstånd påverkar funktionen.

Läs mer om Skadligt bruk av alkohol och alkoholberoende - F10
Anorexia nervosa - F50.0, F50.1

Vid anorexia nervosa med måttlig undervikt och utan allvarliga kroppsliga manifestationer bör sjukskrivning undvikas.

Sjukskrivning i förebyggande syfte kan behövas då patienten genomgår medicinsk behandling som kräver daglig närvaro t.ex. dagvårdsbehandling.

Vid anorexia nervosa med allvarlig svält och utpräglad undervikt kan sjukskrivning 2–5 månader behövas. Vid långvarig utpräglad undervikt kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan vara ett alternativ för att undvika social isolering och ytterligare kronifiering.

Läs mer om Anorexia nervosa - F50.0, F50.1
Anpassningsstörning (livskris, sorgreaktion) - F43.2

I normalfallet och i frånvaro av annan psykisk störning eller kroppslig sjukdom är arbetsförmågan inte eller endast obetydligt nedsatt och sjukskrivning är som regel inte aktuell. Om depression eller ångestsyndrom utvecklas gäller rekommendationerna för dessa tillstånd.

Läs mer om Anpassningsstörning (livskris, sorgreaktion) - F43.2
Bipolär sjukdom - F30, F31

Under och efter akuta skov är arbetsförmågan ofta helt nedsatt i upp till 6 månader. Gradvis upptrappning av arbetstid är lämpligt.

Arbetsförmågan mellan skoven är ofta korrelerad till kognitiv funktionsnedsättning och depressiva restsymtom. Det är inte ovanligt med partiell sjukskrivning under 1–2 år.

Läs mer om Bipolär sjukdom - F30, F31
Bulimia nervosa - F50.2, F50.3

Sjukskrivning är ofta negativ och bör normalt undvikas.

Vid bulimia nervosa med allvarliga och destruktiva symtom kan patienten behöva behandlas i dag- eller heldygnsvård. Sjukskrivning under behandlingen är då indicerad.

Vid långvariga och behandlingsresistenta fall av bulimia nervosa kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan då vara ett alternativ för att undvika social isolering och att sjukdomen blir kronisk.

Läs mer om Bulimia nervosa - F50.2, F50.3
Depressiv episod - F32

Lindrig förstagångsdepression kräver ofta inte sjukskrivning. Arbetsförmågan kan vara nedsatt i 1-3 månader efter insatt behandling. Sjukskrivning på deltid bör övervägas.

Vid medelsvår och svår förstagångsdepression kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 6 månader efter insatt behandling. Depressiva symtom kan kvarstå ytterligare 6 månader eller längre. Stora individuella skillnader förekommer.

Läs mer om Depressiv episod - F32
Skadligt bruk av droger, drogberoende - F11, F12, F13, F14, F15, F16, F17, F18, F19

Skadligt bruk medför i sig inte nedsatt arbetsförmåga. Vid drogberoende kan abstinenssymtomen efter en period av droganvändande nedsätta arbetsförmågan i 1–3 veckor, beroende på typ av drog, periodens längd och mängden intag.

Vid utdragen abstinens, psykisk samsjuklighet och/eller mer kroniska drogskador ska arbetsförmågan bedömas utifrån hur dessa tillstånd påverkar funktionen.

Sjukskrivning för förebyggande behandling (särskild blankett) är aktuell om behandlingen i sig hindrar närvaro på arbetsplatsen, exempelvis behandlingshem eller intensiv öppenvårdsbehandling såsom påbörjande av läkemedelassisterad behandling för opiatberoende, och kan föranleda längre sjukskrivningsperiod upp till 6 månader.

Läs mer om Skadligt bruk av droger, drogberoende - F11, F12, F13, F14, F15, F16, F17, F18, F19
Generaliserat ångestsyndrom - F41.1

Sjukskrivning bör om möjligt undvikas. Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör i så fall vara kort, 2-4 veckor, och deltidssjukskrivning bör övervägas.

Läs mer om Generaliserat ångestsyndrom - F41.1
Paniksyndrom - F41.0

Sjukskrivning bör om möjligt undvikas. Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2-4 veckor. Deltidssjukskrivning bör alltid övervägas.

Läs mer om Paniksyndrom - F41.0
Psykotiska syndrom - F20, F21, F22, F23, F24, F25, F28, F29, F20.0, F20.1, F20.2, F20.3, F20.4, F20.5, F20.6, F20.8, F20.9, F21.9, F22.0, F22.8, F22.9, F23.0, F23.1, F23.2, F23.3, F23.8, F23.9,...

Bedömningen av sjukskrivningens längd bör ske i team och ska vara förankrad i en rehabiliteringsplan som del av en övergripande vårdplan. Bedömningen bör utgå ifrån symtomskattning, neurokognitiva test, arbetsterapeutisk funktionsbedömning samt patientens upplevelse av stress och svårigheter.

Vid förstagångsinsjuknande, speciellt i schizofreni, är det ofta nödvändigt med en längre tids sjukskrivning, ofta ett år eller längre, beroende på risken för återfall, depression eller suicidförsök. Vid återinsjuknande kan sjukskrivningens längd behöva ökas ytterligare. En stabil situation med sysselsättning och boende innebär normalt kortare väg tillbaka.

Under den stabila remissionsfasen är det ofta aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering med ersättning från sjukförsäkringssystemet.

Läs mer om Psykotiska syndrom - F20, F21, F22, F23, F24, F25, F28, F29, F20.0, F20.1, F20.2, F20.3, F20.4, F20.5, F20.6, F20.8, F20.9, F21.9, F22.0, F22.8, F22.9, F23.0, F23.1, F23.2, F23.3, F23.8, F23.9, F24.9, F25.0, F25.1, F25.2, F25.8, F25.9, F28.9, F29.9
Posttraumatiskt stressyndrom - F43.1

Symtomens svårighetsgrad och varaktighet är vägledande vid bedömning av sjukskrivning. Stora individuella skillnader förekommer. Arbete kan ha en positiv effekt på symtombilden och sjukskrivning bör i sådana fall undvikas.

Läs mer om Posttraumatiskt stressyndrom - F43.1
Recidiverande depressioner - F33

Vid behandling av ett skov kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 6 månader efter insatt behandling. Kognitiv dysfunktion kan kvarstå ytterligare 6 månader eller längre. Stora individuella skillnader förekommer.

Vid upprepade recidiv kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan vara ett alternativ för att undvika återinsjuknande - återgång till heltidsarbete kan utgöra en för stor belastning.

Läs mer om Recidiverande depressioner - F33
Social fobi - F40.1

Sjukskrivning bör om möjligt undvikas. Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2–4 veckor, och kombineras med aktiverande behandling och tät uppföljning. Deltidssjukskrivning bör alltid övervägas.

Läs mer om Social fobi - F40.1
Tvångssyndrom - F42

Sjukskrivning kan i många fall undvikas. Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2-6 veckor. Deltidssjukskrivning bör alltid övervägas.

Läs mer om Tvångssyndrom - F42
Utmattningssyndrom - F43.8

För individer med ett uttalat och väldiagnostiserat utmattningssyndrom kan arbetsförmågan vara nedsatt under avsevärd tid. Återhämtning, med hjälp av aktiv specialiserad rehabilitering, och successiv återgång i arbete, tar inte sällan mer än 6 månader och i vissa fall upp till ett år eller längre.

Läs mer om Utmattningssyndrom - F43.8
Sjukdomsgrupp: Rörelseorganen
Akillestendinopati - M76.6

Vid arbeten med små krav på förmågan att förflytta sig är arbetsförmågan inte nedsatt.

Vid arbeten med mycket gående och stående kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor. I vissa fall kan partiell sjukskrivning under ytterligare 2 veckor behövas.

Läs mer om Akillestendinopati - M76.6
Epikondylalgi, epikondylit - M77

De flesta patienter med epikondylalgi är inte i behov av sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

För vissa kan hel- eller deltidssjukskrivning i upp till 4 veckor vara lämpligt. Partiell sjukskrivning med stöd av adekvata hjälpmedel är ofta att föredra.

Läs mer om Epikondylalgi, epikondylit - M77
Gikt - M10

Arbetsförmågan kan vara nedsatt i alla former av arbeten i upp till 1 vecka på grund av behovet av avlastning av drabbade leder tillsammans med att smärtorna ofta är intensiva vid ett akut giktanfall. Återgång i arbete kan därefter vara möjlig även om svullnaden och smärtan inte helt har läkt.

Läs mer om Gikt - M10
Höftartros - M16

Vid arbeten som inte belastar höftlederna i någon större omfattning är arbetsförmågan normalt inte nedsatt, oavsett artrosens svårighet.

Vid försämringsperioder, lätta eller medelsvåra artrosbesvär och vid arbete som innebär hög belastning (som tunga eller upprepade lyft), kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor.

Vid svåra artrosbesvär och belastande arbete kan deltidssjukskrivning bli aktuellt i avvaktan på åtgärder.

Efter artroplastik (byte av led) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 8 veckor i lätta arbeten som inte belastar leden och i upp till 4 månader vid måttligt tunga arbeten.

Läs mer om Höftartros - M16
Karpaltunnelsyndrom - G56.0

I lindriga fall och i arbeten som inte belastar handen eller handleden är arbetsförmågan inte begränsad.

I medelsvåra fall och i arbeten som inte belastar handen och handleden kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor.

Vid tungt arbete kan sjukskrivning i upp till 4 veckor vara aktuell.

Efter operation kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor vid lätt arbete som inte belastar handleden. Vid medeltungt arbete är arbetsför-mågan nedsatt i upp till 4 veckor och vid tungt och mycket tungt arbete i upp till 2 månader. Diskutera anpassning av arbetsuppgifter.

Läs mer om Karpaltunnelsyndrom - G56.0
Knäartros - M17

Vid arbeten som inte belastar knälederna i någon större omfattning är arbetsförmågan normalt inte nedsatt, oavsett artrosens svårighet.

Vid försämringsperioder, lätta eller medelsvåra artrosbesvär och vid arbete som innebär hög belastning (som tunga eller upprepande lyft), kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor.

Vid svåra artrosbesvär och belastande arbete kan deltidssjukskrivning bli aktuellt i avvaktan på åtgärder.

Efter artroplastik (byte av led) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 8 veckor i lätta arbeten som inte belastar leden och i upp till 4 månader vid måttligt tunga arbeten.

Läs mer om Knäartros - M17
Akut lumbago - M54.5

Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka.

Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.

Läs mer om Akut lumbago - M54.5
Lumbago-ischias, diskbråck - M54.4, M51

Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor.

Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd.

Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till 3 veckor och vid tyngre arbeten i upp till 6 veckor.

Läs mer om Lumbago-ischias, diskbråck - M54.4, M51
Långvarig smärta i rörelseorganen inkl. fibromyalgi - M79, R52

Trots kvarstående besvär kan en betydande del av patienterna efter hand återgå i lämpligt arbete på hel- eller deltid. Tiden för detta varierar mellan några månader upp till två år bl.a. beroende på smärttillståndets svårighetsgrad och grad av komplikationer t.ex. i form av sömnstörningar och sekundär depression.

Läs mer om Långvarig smärta i rörelseorganen inkl. fibromyalgi - M79, R52
Vissa fotbesvär - M20.1, M20.2, M20.4, M72.2, G57.6

Hallux valgus, hallux rigidus, hammartå och Mortons metatarsalgi är fall för sjukskrivning endast vid kirurgiskt ingrepp.

Vid hallux valgus och hallux rigidus kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbete i upp till 6 veckor efter operation. Vid hammartå och Mortons metatarsalgi kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten i upp till 2 veckor efter operationen, främst på grund av smärta. Därefter är arbetsförmågan påverkad i arbeten med mycket gående och stående i upp till 2 månader.

Plantar fasciit kan medföra behov av sjukskrivning i upp till 2 veckor. I vissa fall kan dock besvären vara mycket långvariga, men långvarig sjukskrivning behövs inte.

Läs mer om Vissa fotbesvär - M20.1, M20.2, M20.4, M72.2, G57.6
Vissa hand- och handledsbesvär - M18, G56.2, M65.3, M65.4, M70.0, M72.0

Vid bedömning av arbetsförmåga ska hänsyn tas till om tillståndet gäller dominant (höger för högerhänta, vänster för vänsterhänta) eller icke dominant sida, förutsatt att detta är relevant för det arbete som är aktuellt.

  • Triggerfinger, tumbasartros och Dupuytrens kontraktur sätter sällan ned arbetsförmågan. Vid arbete som innebär hög belastning kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor.
  • Peritendinits crepitans och ulnariskompression är akuta tillstånd som sällan kräver mer än 1 veckas sjukskrivning. Vid arbete som innebär hög belastning kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor.
  • de Quervains sjukdom kan sätta ned arbetsförmågan i upp till 1 månad.
Läs mer om Vissa hand- och handledsbesvär - M18, G56.2, M65.3, M65.4, M70.0, M72.0
Bechterews sjukdom (ankyloserande spondylit) - M45, M45.9

Det är sällsynt att patienter med denna sjukdom är helt arbetsoförmögna under lång tid, men sjukdomen går ofta i skov och under försämringsperioderna kan arbetsförmågan sättas ned. Det är ofta nödvändigt att byta arbetsuppgifter om de är tunga och krävande. Ofta kan deltidssjukskrivning vara ett alternativ. Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen, utan det är tvärtom bra med lagom anpassad fysisk aktivitet.

Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete behövs i regel ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete kan deltids- eller heltidssjukskrivning bli aktuell under relativt lång tid, ofta i mer än 3 månader. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete krävs ofta sjukskrivning i upp till 3 månader. Överväg deltidssjukskrivning. Den insatta medicinska behandlingen kan utvärderas först efter cirka 3 månader.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete krävs sjukskrivning ofta i mer än 3 månader, ibland i upp till 6 månader. Svårt sjuka patienter kan även efter över ett års sjukfrånvaro återgå i arbete vid behandling med biologiska läkemedel. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

Sjukgymnastik och intensiv träning eller rehabilitering är en mycket viktig del av behandlingen och en del patienter kan behöva sjukskrivning för förebyggande behandling.

Läs mer om Bechterews sjukdom (ankyloserande spondylit) - M45, M45.9
Cervikal rizopati, cervikalt diskbråck - M50

Vid fysiskt lätta arbeten utan större belastning på nacke och halsrygg kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 4 veckor.

Vid fysiskt tunga eller belastande arbeten som skapar besvär kan arbetsförmågan vara helt eller delvis nedsatt i upp till 7 veckor eller längre i väntan på åtgärder.

Läs mer om Cervikal rizopati, cervikalt diskbråck - M50
Psoriasisartrit - M07

Patienten behöver ofta bli sjukskriven i början av sjukdomen eller vid skov, i väntan på effekt av påbörjad eller förändrad medicinering. Ofta kan deltidssjukskrivning vara ett alternativ. Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen.

Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete behövs i regel ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid små besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete kan deltids- eller heltidssjukskrivning bli aktuell under relativt lång tid, ofta i mer än 3 månader.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete krävs ofta sjukskrivning i upp till 3 månader.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete krävs som regel sjukskrivning ofta i mer än 3 månader, ibland i upp till 6 månader.

Vissa patienter kan behöva sjukskrivning för förebyggande behandling för att kunna delta i intensiv sjukgymnastik, rehabilitering på dagvårdsenhet, rehabilitering på reumatikersjukhus eller specialanläggning med mera.

Läs mer om Psoriasisartrit - M07
Reaktiv artrit - M02, M03

Ledbelastande arbete bör undvikas vid akut ledinflammation. Beroende på arbetets art och artritens intensitet kan patienten börja deltidsarbeta efterhand. För patienter som utvecklar kronisk ledinflammatorisk sjukdom hänvisas till riktlinjen för reumatoid artrit.

Under den akuta fasen är hel sjukskrivning i upp till någon månad vanlig, ibland krävs sjukskrivning i flera månader beroende på arbetets krav. Vid övergång till kronisk artrit se rekommendation för spondylartriter.

Läs mer om Reaktiv artrit - M02, M03
Reumatoid artrit (RA) - M05, M06

Om arbetet inte är alltför fysiskt tungt, ensidigt belastande eller krävande finns goda chanser till fortsatt arbete. Sjukskrivning kan vara aktuell i början av sjukdomen eller vid skov, i väntan på effekt av påbörjad eller förändrad medicinering. Ofta kan deltidssjukskrivning vara ett alternativ. Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen.

Vid mindre besvär eller låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete behövs i regel ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid mindre besvär och låg sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete kan deltids- eller heltidssjukskrivning bli aktuell, ofta i mer än 3 månader. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt mindre krävande arbete krävs ofta sjukskrivning i upp till 3 månader. Överväg deltidssjukskrivning. Den insatta medicinska behandlingen kan utvärderas först efter cirka 3 månader.

Vid stora besvär och hög sjukdomsaktivitet samt fysiskt krävande arbete krävs sjukskrivning ofta i mer än 3 månader, ibland upp till 6 månader. Svårt sjuka patienter kan även efter över ett års sjukfrånvaro återgå i arbete vid behandling med biologiska läkemedel. Diskutera ändrade arbetsuppgifter.

Vissa patienter kan behöva sjukskrivning för förebyggande behandling för att kunna delta i intensiv sjukgymnastik, rehabilitering på dagvårdsenhet, rehabilitering på reumatikersjukhus eller specialanläggning med mera.

Läs mer om Reumatoid artrit (RA) - M05, M06
Skulder- och axelledsbesvär - M75.4, M75.3, M75.0, M75.1, M65.9B

Kalkaxel och impingementsyndrom på dominant sida kan sätta ned arbetsförmågan helt i upp till 2 veckor. I fall med arbete som huvudsakligen görs med armarna ovanför axelhöjd eller arbete med krav på god rörlighet i axlarna kan arbetsförmågan vara begränsad i upp till 3 veckor.

I många fall behövs deltidssjukskrivning samt anpassning av arbetsförhållanden i väntan på andra åtgärder. Samma förhållningssätt kan vara lämpligt vid sjukskrivning vid impingementsyndrom och tendinoser där besvären bedöms ha samband med arbetet.

Efter operation vid impingementsyndrom på dominant sida kan arbetsförmågan vara nedsatt; vid lätt arbete i upp till 3 veckor, vid medeltungt arbete i upp till 6 veckor och vid tungt arbete i upp till 12 veckor. Ibland kan sjukskrivningstiden kortas vid icke dominant sida.

Efter rotatorcuffsutur på dominant sida kan arbetsförmågan vara nedsatt; vid lätt arbete upp till 6 veckor, vid medeltungt arbete i upp till 12 veckor och vid tungt arbete i upp till 26 veckor. Ibland kan sjukskrivningstiden kortas vid icke dominant sida.

Efter operation vid frusen skuldra varierar behovet av sjukskrivning beroende på typ av arbete. I ett icke rörelsekrävande arbete kan arbetet återupptas redan efter några dagar medan det i ett tungt arbete med belastning över axelnivå kan behövas upp till någon månads sjukskrivning.

Läs mer om Skulder- och axelledsbesvär - M75.4, M75.3, M75.0, M75.1, M65.9B
Systemisk lupus erythematosus (SLE) - M32

Vid mer lindriga skov med besvär från leder, hud, lättare trötthet med mera kan sjukskrivning i upp till 2 månader bli aktuell, eventuellt längre tid på deltid.

Vid allvarligare fall med till exempel skov i nefrit (som ofta kräver sjukhusvård, åtminstone i början) krävs i regel sjukskrivning initialt på heltid, ibland i upp till 6 månader. Vid uttalad trötthet med kognitiva störningar, ofta mer än 6 månader. Sjukdomen i sig samt eventuell immundäm­pande medicineringen ökar infektionskänslig­heten och sätter ned funktionen. Efter heltidssjukskrivning kan återgång i arbete på deltid ofta bli aktuellt.

Läs mer om Systemisk lupus erythematosus (SLE) - M32
Sjukdomsgrupp: Skador och olycksfall
Akillesruptur, gastrocnemius-skada - S86.0, S86.1

Vid sittande arbete, och i arbeten med enbart mindre krav på rörelseförmåga, är arbetsförmågan inte nedsatt förutom under första veckan då det är olämpligt att ha benet hängande nedåt på grund av risken för ökad svullnad, smärta och trombos.

Vid arbeten med stora krav på rörelseförmåga kan arbetsförmågan vara nedsatt under hela behandlingstiden i gips eller ortos, samt under ytterligare ett par veckor – totalt i upp till 14 veckor.

Läs mer om Akillesruptur, gastrocnemius-skada - S86.0, S86.1
Distal radiusfraktur - S52.5

För de flesta individer är arbetsförmågan helt nedsatt under immobiliseringstiden på 5 veckor. Efter att gipset avlägsnats är en rehabiliteringstid på ytterligare 5–7 veckor vanligt. Individer som behöver använda handled/hand i sitt arbete förväntas därför vara arbetsoförmögen i ca 12 veckor från skadedatum. Mer om det är dominant sida och arbete som kräver stor användning av handen – mindre om det är icke-dominant sida och arbete som inte kräver stor användning av aktuell hand. I vissa fall kan partiell sjukskrivning vara att föredra.

Läs mer om Distal radiusfraktur - S52.5
Distorsion i halskotpelaren (inklusive Whiplash-skada) - S13.4

Vid lättare arbeten, utan större belastning på nacke och halsrygg, kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka.

Vid fysiskt tunga eller statiskt belastande arbeten som provocerar fram besvär kan arbetsförmågan vara helt eller delvis nedsatt i upp till 6 veckor eller mer. Gradvis återgång rekommenderas.

Läs mer om Distorsion i halskotpelaren (inklusive Whiplash-skada) - S13.4
Frakturer och luxationer i ryggraden - S12, S13.0, S13.1, S13.2, S13.3, S22.0, S22.1, S23.0, S23.1, S23.2, S33.0, S33.1, S33.2

För grupp A (enklare vanligen stabila frakturer) bör lättare arbete i normalfallet kunna utföras efter cirka 6 veckor. Tyngre arbetsuppgifter kan vanligen först utföras efter 3 månader.

För grupp B (svårare frakturer liksom luxationer som ofta är instabila) kan lättare arbete i sittande ställning normalt inte utföras förrän efter 4 månader, på grund av smärta och korsettbehandling. Tyngre arbeten kan i vissa fall bli omöjligt för all framtid.

För grupp C (Skador med samtidig nervrot-, cauda equina- eller ryggmärgsskada) görs individuella bedömningar utifrån förlamningens omfattning.

Läs mer om Frakturer och luxationer i ryggraden - S12, S13.0, S13.1, S13.2, S13.3, S22.0, S22.1, S23.0, S23.1, S23.2, S33.0, S33.1, S33.2
Skador på nedre extremiteten (frakturer, luxationer, distorsioner, sårskador) - S30, S70, S80, S90, S73, S83, S93, S32, S72, S82, S92

I arbeten som kan utföras mestadels stillasittande, där transport till arbetet ordnas och arbetsuppgifterna anpassas, är arbetsförmågan ofta inte nedsatt någon längre tid för de flesta patienter med distorsioner, kontusioner och de enklaste frakturerna. Arbetsförmågan är vanligen nedsatt i upp till 3 veckor.

Vid arbeten av fysisk karaktär som förutsätter kroppslig rörlighet och belastning av benen kan arbetsförmågan vid kontusioner och distorsioner vara nedsatt i upp till 6 veckor och vid svårare knäskador i upp till 4 månader.

Vid många frakturer är arbetsförmågan nedsatt i upp till 4 månader.

Vid komplicerade eller multipla frakturer kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 12 månader.

Läs mer om Skador på nedre extremiteten (frakturer, luxationer, distorsioner, sårskador) - S30, S70, S80, S90, S73, S83, S93, S32, S72, S82, S92
Skada på övre extremiteten (sårskada, luxation, distorsion och fraktur) - S40, S50, S60, S53, S63, S43.4, S42, S52, S62, S43.0

Kontusion och distorsion medför i normalfallet nedsatt arbetsförmåga främst i manuella arbeten och i arbeten där armen måste användas – och då i upp till 3 veckor.

Axeldistorsioner och frakturer medför i normalfallet i första hand nedsatt arbetsförmåga i manuella arbeten och i arbeten där armen måste användas. Arbetsförmågan kan i dessa fall vara nedsatt i upp till 4 månader.

Läs mer om Skada på övre extremiteten (sårskada, luxation, distorsion och fraktur) - S40, S50, S60, S53, S63, S43.4, S42, S52, S62, S43.0
Sårskada på hand, handled och underarm - S51, S61

Vid enkla sårskador krävs ofta ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid arbete där händerna används för ett manuellt arbete, som är smutsigt eller där handtvätt förekommer ofta kan sjukskrivning i upp till 2 veckor vara vägledande. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.

Vid svårare sårskador med nerv- eller senskada behövs sjukskrivning i upp till 3 månader. Vid arbete där händerna används för ett manuellt arbete, som är smutsigt eller där handtvätt är ofta förkommande bör patienten avstå från dessa arbetsuppgifter. Om möjligt arbete på halv- eller deltid.

Läs mer om Sårskada på hand, handled och underarm - S51, S61
Traumatisk hjärnskada (inkl. hjärnskakning) - S06

Lätta skador/hjärnskakning: Ofta endast kortvarig – några få dagars – arbetsoförmåga, ibland upp till 4 veckor med uppmuntran till gradvis aktivering och arbetsåtergång.

Måttliga och svåra skador: nedsatt arbetsförmåga i mellan 4 veckor till 1 år eller längre. Stor variation med mycket stort behov av individualiserad specialistbedömning. Gradvis återgång med partiell sjukskrivning under längre tid kan vara motiverad.

Läs mer om Traumatisk hjärnskada (inkl. hjärnskakning) - S06
Vissa knäledsskador - S83.2, S83.5, S83.6, M23.2

I akutskede efter knädistorsionsskada kan arbetsförmågan vara nedsatt i alla former av arbeten i upp till 10 dagar. Akuta besvär efter en meniskskada brukar pågå upp till 10 dagar.

Efter artroskopisk meniskoperation görs bedömningen i relation till patientens arbetskrav. I yrken som inte belastar knäna är arbetsförmågan som regel opåverkad. I yrken med knäbelastning kan partiell eller i enstaka fall heltidssjukskrivning vara aktuell i upp till 8 veckor. Om patienten även har broskförändringar blir rehabiliteringstiden ofta förlängd.

Efter operation med till exempel meniskektomi (bortoperation av skadad menisk) är normal funktion som regel återställd inom 4 veckor.

Efter operation av korsbandsskada är arbetsförmågan ofta nedsatt i upp till 4 månader beroende på arbetsbelastning.

Läs mer om Vissa knäledsskador - S83.2, S83.5, S83.6, M23.2
Sjukdomsgrupp: Tumörer
Blåscancer - C67

Symtomens svårighetsgrad och individuellt svar på behandlingen är vägledande vid bedömningen av behovet av sjukskrivning. Vissa patienter kan vid diagnosbesked få allvarliga psykiska reaktioner som nedsätter arbetsförmågan.

Sjukskrivning efter TUR i upp till 3–4 veckor är vägledande.

Innan cystektomi, i samband med cellgiftsbehandling, upp till 90 dagar. Efter cystektomi är 90–120 dagar vägledande. Förlängs ofta med minst 60–90 dagar om för- och/eller efterbehandling med cellgift genomförs.

Efter sköljningar i urinblåsan är sjukskrivning enstaka dagar vägledande. Arbete är närmast uteslutet samma dag som sköljningen genomförs.

Sjukskrivning under lång tid vid spridd blåscancer är motiverad i de flesta fall.

Läs mer om Blåscancer - C67
Bröstcancer - C50

Symtomens svårighetsgrad och individuellt svar på behandlingen är vägledande vid bedömningen av behovet av sjukskrivning. Vissa patienter kan vid diagnosbesked få allvarliga psykiska reaktioner som nedsätter arbetsförmågan.

Sjukskrivning i upp till 3 veckor efter bröstbevarande operation med mindre lymfkörtelingrepp är vägledande i de fall där ingen tilläggsbehandling ska ges.

När större lymfkörtelingrepp och/eller mastektomi utförts kan sjukskrivning i upp till 6 veckor vara motiverad i de fall där ingen tilläggsbehandling ska ges. Överväg arbetsanpassning och partiell sjukskrivning.

Under den postoperativa cytostatikabehandlingsperioden, i regel 5 månader, är arbetsförmågan ofta helt nedsatt. Hos en mindre andel patienter finns arbetsförmåga mellan behandlingarna. Arbetsanpassning och successiv återgång i arbete med partiell sjukskrivning är oftast aktuellt. För patienter som erhåller preoperativ cytostatikabehandling krävs oftast längre sjukskrivningsperiod än ovan.

Under komplikationsfri strålbehandling är arbetsförmågan ofta god. Om patienten behöver avstå från arbete för att behandlingen ska kunna genomföras kan sjukpenning i förebyggande syfte bli aktuellt. Patienter som fått cytostatikabehandling före strålbehandling har ofta helt nedsatt arbetsförmåga under behandlingen pga. kvarstående biverkningar.

Hormonell behandling eller antikroppsbehandling medför för de flesta patienter möjlighet att återgå i arbete åtminstone på deltid.

Vid spridd brödcancer är sjukskrivning under lång tid – 1 år eller längre – ofta motiverad, men i perioder med remission (förbättring) kan arbetsförmåga finnas.

Läs mer om Bröstcancer - C50
Koloncancer - C18, C19

Symtomens svårighetsgrad och individuellt svar på behandlingen är vägledande vid bedömningen av behovet av sjukskrivning. Vissa patienter kan vid diagnosbesked få allvarliga psykiska reaktioner som nedsätter arbetsförmågan.

Sjukskrivning är alltid motiverad efter en operation. Bedöm arbetsanpassning och deltidssjukskrivning individuellt efter arbetssituationen.

Cellgiftbehandlingen kan ge specifika terapirelaterade symtom, som i sig kan motivera en längre tids sjukskrivning.

Vid spridd koloncancer är sjukskrivning ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) kan arbetsförmåga finnas.

Läs mer om Koloncancer - C18, C19
Endometriecancer - C54

Symtomens svårighetsgrad och individuellt svar på behandlingen är vägledande vid bedömningen av behovet av sjukskrivning.

Vissa patienter kan vid diagnosbesked få allvarliga psykiska reaktioner som nedsätter arbetsförmågan. Sjukskrivning efter operation: 2–6 veckor beroende på operationsmetod. Efter cytostatikabehandling och strålbehandling: 2–3 månader.

Vid arbete där bukmuskulaturen belastas kan sjukskrivning i upp till 6 veckor under aktiv rehabilitering (sjukgymnastik) vara motiverad. Överväg arbetsanpassning och deltidsarbete.

Under cytostatikabehandling är sjukskrivning under själva behandlingen motiverad. Ofta finns arbetsförmåga (under 1–2 veckor) mellan behandlingarna. Arbetsanpassning och deltidsarbete kan vara aktuellt.

Under strålbehandling är arbetsförmågan ofta nedsatt, på grund av tarmpåverkan, men även praktiska problem med resor kan förekomma.

Vid spridd endometriecancer är sjukskrivning under lång tid – 1 år eller längre – ofta motiverad, men i perioder med förbättring kan arbetsförmåga finnas.

Läs mer om Endometriecancer - C54
Hudmelanom, icke spridd eller med regional lymfkörtelspridning - C43

Efter operation av melanom upp till 1 mm tjocka är sjukskrivning ej motiverad.

För melanom tjockare än 1 mm där körteldiagnostik utförts är det i normalfallet tillräckligt med 3 dagars sjukskrivning. I de fall där hudtransplantation utförts kan 14–30 dagars sjukskrivning rekommenderas, dels för inläkning av transplantat, dels för lokala besvär från tagstället.

Efter lymfkörtelutrymning är det motiverat med 14–30 dagars sjukskrivning.

Läs mer om Hudmelanom, icke spridd eller med regional lymfkörtelspridning - C43
Lungcancer - C34

Symtomens svårighetsgrad och individuellt svar på behandlingen är vägledande vid bedömningen av behovet av sjukskrivning.

Sjukskrivning är alltid motiverad efter en operation i minst 8 veckor. Bedöm arbetsanpassning och deltidssjukskrivning individuellt efter arbetssituationen.

Efter operation och tilläggsbehandling med cellgift är sjukskrivning under cirka 6 månader motiverad. I undantagsfall finns arbetsförmåga (under 1–2 veckor) mellan behandlingarna. Arbetsanpassning och deltidsarbete kan vara aktuellt.

Vid lokalt avancerad lungcancer är sjukskrivning alltid motiverat under hela behandlingstiden. Hos en mindre andel av patienterna kan arbetsförmåga återkomma från 3 månader efter behandlingen, ofta på deltid. Majoriteten har dock behov av långvarig sjukskrivning.

Vid spridd lungcancer är sjukskrivning alltid motiverad. Enstaka patienter kan återfå viss arbetsförmåga under en kortare tid.

Läs mer om Lungcancer - C34
Prostatacancer - C61

Symtomens svårighetsgrad och individuellt svar på behandlingen är vägledande vid bedömningen av behovet av sjukskrivning. Vissa patienter kan vid diagnosbesked få allvarliga psykiska reaktioner som nedsätter arbetsförmågan. Sjukskrivning i upp till 6 veckor efter operation är vägledande.

Under strålbehandlingen kan arbetsförmågan till en början vara god, men biverkningar under senare delen kan ofta motivera sjukskrivning i upp till 8 veckor. Praktiska problem med resor kan även förekomma.

Vid spridd prostatacancer är sjukskrivning under lång tid – 1 år eller längre – ofta motiverad, men i perioder med förbättring kan arbetsförmåga finnas.

Läs mer om Prostatacancer - C61
Rektalcancer - C20, C21

1) Rektalcancer, icke spridd:

Symtomens svårighetsgrad och individuellt svar på behandlingen är vägledande vid bedömningen av behovet av sjukskrivning.

Vissa patienter kan vid diagnosbesked få allvarliga psykiska reaktioner som nedsätter arbetsförmågan.

Sjukskrivning är alltid motiverad efter operation.

Under tilläggsbehandling med cellgift är sjukskrivning ofta motiverad, men beroende på patientens arbetssituation kan även arbetsanpassning och deltidssjukskrivning vara aktuellt. Symtom till följd av cellgiftbehandlingen kan motivera en längre tids sjukskrivning.

2) Rektalcancer, spridd:

Vid spridd rektalcancer är sjukskrivning under lång tid ofta motiverad. I perioder med remission (förbättring) kan arbetsförmåga finnas.

Läs mer om Rektalcancer - C20, C21
Metastaserad cancer - C77, C78, C79

Rekommendationerna för bröstcancer, coloncancer, prostatacancer, rektalcancer, endometriecancer, blåscancer och lungcancer omfattar även tillstånd med spridning. Se respektive rekommendation för mer information.

Läs mer om Metastaserad cancer - C77, C78, C79
Sjukdomsgrupp: Urinvägar
Hysterektomi - D25, N80, N85.0, N85.1, N87, N92

Vid kombinerad laparoskopisk/vaginal hysterektomi och fysiskt lättare arbeten, är arbetsförmågan som regel helt nedsatt i upp till 2–3 veckor efter operation. Vid fysiskt tyngre arbeten är arbetsförmågan som regel helt nedsatt i upp till 3–4 veckor efter operation.

Vid abdominell hysterektomi och fysiskt lättare arbeten är arbetsförmågan nedsatt i upp till 3–4 veckor efter operation. Vid fysiskt tyngre arbeten är arbetsförmågan nedsatt i upp till 4–6 veckor efter operation.

Läs mer om Hysterektomi - D25, N80, N85.0, N85.1, N87, N92
Pyelonefrit, njursten - N10, N11, N12, N20, N21

Vid akut njurstensanfall med spontan stenavgång är kortare sjukskrivning på grund av smärtor upp till 1 vecka vägledande.

I de fall patienten opereras kan sjukskrivning i upp till 2 veckor på grund av smärtor och mer påverkat allmäntillstånd vara aktuellt.

Pyelonfriter är akuta infektioner med smärta, feber och därmed påverkat allmäntillstånd och nedsatt arbetsförmåga i upp till 2 veckor.

Läs mer om Pyelonefrit, njursten - N10, N11, N12, N20, N21
Sjukdomsgrupp: Ögon
Inflammation i regnbågshinna, åderhinna och näthinna - H20, H30

Ensidig synnedsättning till följd av inflammation i regnbågshinnan, åderhinnan och/eller näthinnan kräver inte alltid sjukskrivning. Om arbetet tillåter kan patienten ofta återgå innan tillståndet har läkt ut. Arbetsförmågan kan vara nedsatt i upp till 2 veckor.

Vid djupare inflammation i åderhinna eller näthinna kan arbetsförmåga vara nedsatt i upp till 6 veckor.

Patienter som utövar yrkesmässig fordonstrafik med krav på fullgod syn i båda ögonen bör tillfälligt omplaceras eller sjukskrivas. Blir tillståndet kroniskt bör omskolning eller andra arbetsåtgärder insättas.

I det akuta skedet bör patienten gå på regelbundna kontroller med ett par veckors mellanrum. Vid varje besök bör diskussion om sjukskrivning och eventuell förlängning diskuteras och ifrågasättas.

Läs mer om Inflammation i regnbågshinna, åderhinna och näthinna - H20, H30
Katarakt - H25, H26, H28

Katarakt kan i sig medföra nedsatt arbetsförmåga i yrken med höga synkrav. Sådana fall skall idag enligt de nationella indikationerna för kataraktextraktion (NIKE) opereras med högsta prioritet, vilket innebär operation snarast, i de flesta fall inom en månad.

I de flesta arbeten med normala synkrav är arbetsförmågan inte nedsatt efter en kataraktoperation, och patienten kan återgå i fullt arbete dagen efter ingreppet.

Då glasögonkorrektion behövs efter operationen bör utprovning göras tidigast efter 1–2 veckor. Okorrigerade brytningsfel kan då medföra nedsatt arbetsförmåga i 2-3 veckor efter operationen i yrken med höga synkrav.

I vissa yrken (främst arbete i smutsiga miljöer och där risk för ögontrauma kan föreligga) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor av dessa orsaker.

Läs mer om Katarakt - H25, H26, H28
Näthinneavlossning - H33

Efter operation av näthinneavlossning kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 4 veckor. Glasögonkorrektion sker tidigast efter 1 månad och patienten får köra bil först efter detta.

Vid näthinneavlossning där gula fläcken är påverkad kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 6 veckor eller tills gasen försvunnit ur ögat.

I komplicerade fall med glaskroppskirurgi, långverkande gas eller silikonolja samt vid operationer för ytterligare näthinneavlossning med gas eller olja kan behandlingen och läkningen ta betydligt längre tid (flera månader).

Läs mer om Näthinneavlossning - H33
Sjukdomsgrupp: Öron
Hörselnedsättning - H90, H91

Ofta har patienten arbetsförmåga om arbetet är lämpligt. Patientens arbetsförmåga påverkas framför allt av den trötthet som kommer av att under längre perioder anstränga sig för att uppfatta information och delta i social interaktion. Detta är framför allt ansträngande i en bullrig arbetsmiljö. Hörselnedsättning medför sällan helt nedsatt arbetsförmåga om patienten fått lämplig hörselrehabilitering och arbetsmiljön har anpassats.

Vid arbete i arbetsmiljöer med begränsade krav på kommunikation är i normalfallet en vägledande rekommendation ingen sjukskrivning. Diskutera byte av arbetsuppgifter eller arbete om arbetsmiljön är bullrig.

Vid arbete i arbetsmiljöer med betydande krav på kommunikation är partiell sjukskrivning i upp till 1 månad vägledande rekommendation. Utred om arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön kan anpassas.

Läs mer om Hörselnedsättning - H90, H91
Ménières sjukdom - H81.0

Vid lätta till medelsvåra tillstånd då yrselsymtomen begränsar aktivitetsförmågan under pågående anfall, är i normalfallet rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Det är dock viktigt med information till arbetsgivare och arbetskamrater. Vid arbete som kräver god balansförmåga rekommenderas arbetsbyte. Om det dessutom förekommer störningar från tinnitus mellan anfallen, är rekommendationen inledningsvis hel sjukskrivning i upp till 2 månader medan behandlingen påbörjas, därefter partiell sjukskrivning i avtagande grad.

Vid svåra tillstånd med täta anfall, behövs ofta sjukskrivning under lång tid, i upp till 12 månader och ibland längre. Sjukskrivningstiden beror på hur ofta patienten får anfall och hur svåra dessa är.

Läs mer om Ménières sjukdom - H81.0
Tinnitus, hyperakusi - H93.1, H93.2

Vid tinnitus grad 1 (låg intensitet och begränsad ljudkänslighet)är rekommendationen ingen sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka). Patienten kan bedriva normala dagliga aktiviteter men bör undvika ljudliga miljöer och ha hörselskydd till hands.

Vid grad 2 (medelstark intensitet och påtaglig ljudkänslighet) kan sjukskrivning behövas inledningsvis på heltid i upp till 2 månader medan behandlingen påbörjas, därefter partiell sjukskrivning i avtagande grad i ett halvår.

Vid grad 3 (högsta intensitet och uttalad eller höggradig ljudkänslighet) behöver patienten ofta sjukskrivning under en längre tid, i upp till 12 månader.

Läs mer om Tinnitus, hyperakusi - H93.1, H93.2

Sök och avgränsa

Mer hos oss

Sjukskrivning

Mer hos andra

Försäkringskassan