/
/

Om rikssjukvård

Rikssjukvård är hälso- och sjukvård som är koncentrerad till ett eller två sjukhus i Sverige efter beslut från Socialstyrelsens rikssjukvårdsnämnd.

Socialstyrelsen utreder med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 7 kap. 5 § vilken sjukvård som ska vara rikssjukvård samt vid vilka landsting den ska bedrivas. Det är Rikssjukvårdsnämnden som fattar besluten.

Innan ett beslut om rikssjukvård fattas förankras det hos medicinska experter, kontaktpersoner vid universitetssjukhusen, tjänstemän från sjukvårdsregionernas samverkansnämnder samt specialistläkar- och patientföreningar.

Processen ser ut såhär:

Initiering – vilka verksamheter ska bli rikssjukvård?

  • Diskussion och förankring sker fortlöpande mellan Socialstyrelsen, universitetssjukhusen och sjukvårdsregionerna.

Definitionsutredning – bör verksamheten bli rikssjukvård?

  • Verksamheten beskrivs för att säkerställa att den lämpar sig för rikssjukvård.
  • Konsekvensanalys genomförs för hur en koncentration av verksamheten förväntas påverka vårdkvalitet och resursutnyttjande.
  • Socialstyrelsen leder utredningen som bedrivs i nära samarbete med medicinska experter som utses av universitetssjukhusen.
  • Specialitetsföreningar och patientföreningar får lämna synpunkter på utredningen.

Tillståndsutredning – vem ska få tillstånd?

  • Utredningen granskar och bedömer vilka landsting som har bäst förutsättningar att bedriva och utveckla verksamheten som rikssjukvård?

Följande parametrar ingår i granskningen och bedömningen av landstingen:

  • sårbarhet: Hur hanterar landstingen oförutsedda resursbortfall?
  • utökning av verksamhet: hur hanterar landstingen en ökning av patienttillströmningen?
  • god vård: hur systematiskt bedriver landstingen sitt förbättringsarbete?
  • kompetens: vilken medicinsk, organisatorisk och internationell kompetens har de sökande landstingen för att bedriva och utveckla verksamheten som rikssjukvård?
  • forskning: internationella medicinska experter granskar och bedömer de sökandes forskningsverksamhet.

Uppföljning – hur går det?

  • Samtliga verksamheter som är definierade som rikssjukvård följs upp årligen.

Den årliga uppföljningen belyser verksamheterna genom:

  • god vård: hur bedrivs det systematiska förbättringsarbetet?
  • medicinska resultatindikatorer: hur förändras resultaten över tid?
  • villkor: uppfyller landstingen de villkor som är förenade med tillstånden?

Utvärdering – hur gick det?

Utvärderingen ska ge underlag till beslut om fortsatt process inför nästa tillståndsperiod

  • Villkoren för rikssjukvårdstillståndet följs upp
  • Verksamhetens resultat bedöms
  • Definitionens funktionalitet bedöms
  • Definitionen (avgränsningen) ses över

Verksamheter som har utretts men inte blivit rikssjukvård

De här ämnena har utretts, men inte blivit rikssjukvård.

  • Ögonplastikkirurgi
  • Kärlmissbildningar i hjärna och ryggmärg
  • Reumatologiska sjukdomar hos barn och ungdomar
  • Svåra bäckenrings- och acetabularfrakturer
  • Allogen stamcellstransplantation
  • Kirurgi för transsexuella