Bortfall och kvalitet

Det finns ingen uppskattning av tandhälsoregistrets täckningsgrad när det gäller utförda åtgärder. Däremot kan vi se att täckningsgraden när det gäller besök hos tandläkare eller tandhygienist är väldigt god. Vi kan också se att det partiella bortfallet är lågt.

Om tandläkaren eller tandhygienisten utför åtgärder som han eller hon inte rapporterar till Försäkringskassan blir det bortfall i registret. Vid inrapportering till Försäkringskassan får tandläkaren ta del av det statliga tandvårdsstödet vilket innebär att det finns ekonomiska fördelar med att rapportera. Det gäller dock inte tandvård som utförs till hälso- och sjukvårdsavgift.

Bortfall

Täckningsgraden vad gäller besök hos tandläkare eller tandhygienist är väldigt god. Däremot finns det inte i dagsläget någon uppskattning av hur stor täckningsgrad tandhälsoregistret har i förhållande till samtliga utförda åtgärder inom tandvården.

Det partiella bortfallet, som uppstår när vissa uppgifter saknas i rapporteringen, är väldigt lågt i registret. För de flesta variablerna finns inget bortfall.

Kvalitet

I september 2016 publicerade Socialstyrelsen rapporten Validering av uppgifter om kvarvarande och intakta tänder i tandhälsoregistret. Rapporten presenterar resultat från en jämförelse mellan ett urval av patienter från tandhälsoregistret och deras patientjournaler. För huvuddelen av det validerade materialet stämde 92 procent av tandhälsoregistrets uppgift om kvarvarande tänder och 88 procent av registrets uppgift om intakta tänder, överens med journalernas uppgifter.

I juni 2010 publicerade Socialstyrelsen rapporten Innehåll och kvalitet i tandhälsoregistret – juli 2008 – december 2009. Studien visade att kvaliteten på uppgifterna om patienter, vårdgivare och administrativa uppgifter om besöket är god. Däremot överskattas medelantalet av kvarvarande och intakta tänder något.

Försäkringskassan publicerade 2011 rapporten Analys av kvaliteten i rapporteringen till Försäkringskassan inom det statliga tandvårdsstödet. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som skickates ut till 1 000 slumpmässigt valda personer bland dem som rapporterade till Försäkringskassan under perioden 1 juli 2008 till 1 juli 2009. Svarsfrekvensen var 55 procent.

Av alla respondenter angav 57 procent att de aldrig eller mycket sällan rapporterar annan diagnos än den som de anser vara helt korrekt. 75 procent angav att de aldrig eller mycket sällan rapporterar annan åtgärd än den de anser vara helt korrekt.

Med dessa två rapporter som underlag anses kvaliteten i registret i stor utsträckning vara god men för vissa variabler lite varierande.

I rapporten Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift har Socialstyrelsen validerat uppgifterna om tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift som vi samlat in sen 1 januari 2013. Huvudresultatet från den studien är:

  • Många patienter inom F-tandvården men framför allt inom N-tandvården rapporteras över huvud taget inte in till tandhälsoregistret.
  • En stor andel av dem som rapporteras in till tandhälsoregistret som en patient som får F-tandvård är egentligen en patient som ska få tandvård som led i en sjukdomsbehandling (S-tandvård) och har därmed felaktigt rapporterats in till Socialstyrelsen.
  • Slutsatsen blir att den delen av tandhälsoregistret som innehåller tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift inte håller tillräckligt god kvalitet för att användas till statistik, utvärderingar eller till forskning.