Det nationella patientregistret tillhandahåller data om vårdutnyttjande och vårdproduktion för statistik, forskning, utvärdering, beskrivning, planering och allmän samhällsinformation.
Patientregistret innehåller fyra typer av uppgifter:
1. Uppgifter om patienten
Personnummer, kön, ålder, hemortslän, hemkommun, församling
2. Uppgifter om vårdenheten
Sjukhus, klinik
3. Administrativa data om vårdtillfället Inskrivningsdatum, utskrivningsdatum, vårdtid, planerad vård, inskrivningssätt, utskrivningssätt, avtalstyp
4. Medicinska data
Huvuddiagnos, bidiagnoser, yttre orsaker till skador och förgiftningar, operationsuppgifter
PERSONNUMMER
12-siffrigt personnummer (fyrsiffrigt år, tvåsiffrig månad, tvåsiffrig dag, tresiffrigt födelsenummer och kontrollsiffra)
KÖN
1=man 2=kvinna
ÅLDER
Ålder vid utskrivningstillfället. Om ett giltigt födelsedatum och ett giltigt utskrivningsdatum har rapporterats, har ålder beräknats från dessa. Om födelsedatum eller utskrivningsdatum ej är komplett, har åldern beräknats som utskrivningsår minus födelseår. (beräknad uppgift)
Personnummer utelämnas vid inrapportering av aborter. I dessa fall måste patientens ålder anges. Detta för att möjliggöra statistiska beräkningar.
HEMORTSLÄN
HEMKOMMUN
HEMFÖRSAMLING
Avser patientens folkbokföringsort vid vårdtillfället. Registreras med hjälp av förteckningen "Rikets indelningar", utgiven av StatistiskaCentralbyrån. De två första siffrorna avser län, nästa två kommun och de två sista församling. För utomlands boende patienter har använts länskod ‘99’ följd av två blanktecken För senare år har bortfall i rapporteringen av folkbokföringsort kompletterats med uppgifter från registret över totalbefolkningen.
SJUKHUS
Kod som från början bygger på Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsförteckning (senast publicerad 1992). Senare utbyggd med koder för att täcka nya sjukhus och omorganisationer. Från 1997 för patientregistret en egen förteckning över rapporterande sjukhus och kliniker .
KLINIK
Kod som från början bygger på Socialstyrelsens hälso- och sjukvårds-förteckning (senast publicerad 1992). Senare utbyggd med koder för att täcka nya kliniktyper, centrumbildningar mm.
DIAGNOSER
För perioden 1964-1996 innehåller registret upp till sex diagnoser per vårdtillfälle. Den första av dessa, huvuddiagnosen, avser det tillstånd (sjukdom, skada etc) vars behandling och utredning varit huvudorsaken till patientens sjukhusvistelse. Från 1997 innehåller registret upp till åtta diagnoser. Från 2009 finns möjlighet att rapportera obegränsat antal diagnoser per vårdtillfälle.
Diagnoser har registrerats med hjälp av de svenska klassifikationer som bygger på WHO:s internationella sjukdomsklassifikationer
År 1964-1968: ICD7
År 1969-1986: ICD8
År 1987-1996: ICD9
År 1997- : ICD10 (Undantag: Skåne som övergått till ICD10 1998)
Förgiftningsdiagnoser är till viss utsträckning kodade med ATC-kod enligt FASS.
YTTRE ORSAK TILL SKADA ELLER FÖRGIFTNING
Skadans/förgiftningens yttre orsak, tidigare även kallad E-kod, kodas med hjälp av samma klassifikationer som diagnosen. Till och med 1997 innehåller registret högst en E-kod per vårdtillfälle. Från 1997 finns möjlighet att rapportera två yttre orsaker per vårdtillfälle. Från 2009 finns möjlighet att rapportera obegränsat antal yttre orsaker per vårdtillfälle.
OPERATIONER
För perioden 1964-1996 innehåller registret upp till sex operationer (ingrepp) per vårdtillfälle. Operationer har registrerats med kodnummer ur aktuell upplaga av Socialstyrelsens "Klassifikation av operationer."
För varje operation finns registrerat:
Operationskoder.
Ordningsnumret på den diagnos för vilken operationen ifråga utförts (pekare).
Från 1997 används "Klassifikation av kirurgiska åtgärder, 1997". Möjlighet finns sedan 1997 för registrering av upp till 12 operationskoder. Förutom operationskod och diagnosens ordningsnummer kan operationsdatum och anestesikoder rapporteras (frivilliga uppgifter). Från 2009 finns möjlighet att rapportera obegränsat antal operationer per vårdtillfälle.
INSKRIVNINGSDATUM
År med fyra siffror, månad och dag med vardera två siffror (ÅÅÅÅMMDD).
UTSKRIVNINGSDATUM
År med fyra siffror, månad och dag med vardera två siffror (ÅÅÅÅMMDD). Försöksutskrivning från psykiatrisk vård jämställs med utskrivning.
VÅRDTID
Antal dygn patienten vårdats. Beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. (beräknad uppgift)
PLANERAD VÅRD
1= ja, d v s intagning har överenskommits i förväg
2 = nej
INSKRIVNINGSSÄTT
1 = från annat sjukhus/annan klinik
2 = från särskilt boende, t ex serviceboende med helinackordering
3 = från hemmet (inkl allt annat än 1 eller 2)
UTSKRIVNINGSSÄTT
1 = till annat sjukhus/annan klinik
2 = till särskilt boende, t ex serviceboende med helinackordering
3 = till hemmet (inkl allt annat än 1, 2 eller 4)
4 = avliden
AVTALSTYP
Vårdersättningen regleras enligt
1 = riksavtal
2 = regionalt eller flerregionalt avtal
3 = annat avtal mellan sjukvårdshuvudmän
0 = inget av ovanstående alternativ är tillämpligt
Finns för åren 1984-2000.
Från 1997
CIVILSTÅND
G=gift
OG=ogift
S=skilld
Ä=änka/ling
RP=registrerar partnerskap
SP=separerat partnerskap
EP=efterlevande partnerskap
SENASTE UTVANDRING
SENASTE INVANDRING
NATIONALITET
födelseland
Från 2001
PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD
0=frivillig
1=tvångsvård ej konverterad enligt 6b§LPT
2=tvångsvårdad konverterad patient enligt 6b§LPT
3=patient vårdad enligt LRV med särskild utskrivningsprövning
4=patient vårdad enligt LRV utan särskild utskrivningsprövning
Från 2009 tillkommer följande:
5=patient vårdad enligt LRV för rättspsykiatrisk undersökning
6=patient vårdad enligt öppen psykiatrisk tvångsvård, LPT
7=patient vårdad enligt öppen rättspsykiatrisk tvångsvård, LRV med särskild utskrivningsprövning
8=patient vårdad enligt öppen rättspsykiatrisk tvångsvård, LRV utan särskild utskrivningsprövning