IDB Sverige

På ett antal akutmottagningar och jourcentraler i landet sker en fördjupad registrering av samtliga inkommande skadefall. Inom ramen för patientregistret rapporteras det även in uppgifter om skadefall till registret IDB Sverige.

Syftet med registret är att tillhandahålla detaljerad skadestatistik med uppgifter från såväl öppen som sluten vård för skadepreventiva ändamål. Statistiken ska på sikt vara nationellt representativ.

Innehåll

IDB Sverige innehåller individbaserade uppgifter om skadehändelser, oavsett miljö eller uppkomstsätt. Data grundar sig på uppgifter patienter sjukvårdspersonal fyllt i. Endast det första besöket räknas för varje skadefall, återbesök rapporteras inte. Skadefallen kodas enligt NCECI (NOMESCO Classification of External Causes of Injuries).

Databasen uppdateras en gång per år med föregående års data. Detta sker normalt i augusti-september, då också rapportering sker till IDB Europa.

Kvalitet och bortfall

Innehållet i databasen är av god kvalitet då kodning och registrering utförs av särskilt utbildade kodare. Detta medför att det interna bortfallet i databasen är lågt.

Eftersom IDB består av relativt få akutmottagningar som inte är representativt fördelade över Sverige, finns det dock begränsningar i de skattningar som görs utifrån registret. Att sjukhusen som deltagit i IDB varierat mellan olika år leder till att IDB inte är lämpligt för att visa trender.

Omfattning

Insamlingen till IDB Sverige omfattar enligt skattning för närvarande cirka 7 procent av befolkningen. Socialstyrelsen har dock beräknat att systemet bör täcka cirka 15 procent av landets befolkning för att vara någorlunda representativt för riket som helhet. Insamlingen omfattas av två sjukhus i gamla Skaraborgs län i Västra Götaland (Skövde, Lidköping), tre sjukhusen i Värmland (Karlstad, Arvika, Torsby)samt Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Insamlingsmetod

Data samlas in vid akutmottagningar och sjukhusanslutna jourcentraler. Vid besök får patienten en enkät att fylla i där de omständigheter som lett fram till skadehändelsen utförligt beskrivs. Den administrativa personalen rapporterar om datum och tid för besök och den medicinska personalen om de konsekvenser skadan gett.

Historik

IDB (Injury Data Base) Sverige är en fortsättning av den tidigare olycksfallsdatabasen EHLASS och är liksom denna ett sameuropiskt initiativ. EHLASS initierades i Europa i mitten av 1980-talet för att i första hand ge ett bättre underlag för det konsumentpolitiska arbetet, inom EU och inom respektive medlemsland.

Syftet var att ge underlag om produktrelaterade olycksfall mot bakgrunden av ett allt friare flöde av produkter och tjänster inom gemenskapen, där producenterna själva skulle svara för säkerheten. Insamlingen skulle endast omfatta olyckshändelser inom hem- och fritidssektorn då man ansåg att det fanns andra system som besörjde datatillgången inom övriga samhällssektorer.

Sverige påbörjade sitt EHLASS-arbete i samband med inträdet 1995 och har därefter i olika omfattning samlat in detaljerade data om skadehändelser. I Sverige sågs tidigt behovet att data också skulle täcka övriga samhällssektorer samt att utöka från olycksfall till att också omfatta avsiktligt självdestruktiva skador och skador till följd av våldshandlingar. Denna utökade omfattning påbörjades i Sverige 1999.

I Europa vidgades också ansatsen i början av 2000-talet då man ändrade fokus från konsumentsäkerhetsperspektivet till att insamlingen skulle ligga till grund för skadepreventivt arbete ur ett folkhälsoperspektiv. Därför påbörjades, några år in på 2000-talet, arbete med att skapa en sameuropeisk "all injury database" som fick namnet IDB.