Bortfall och kvalitet

På den här sidan hittar du information om kvaliteten och bortfallet i patientregistret.

Slutenvården

Från 1964 deltog sex landsting i rapporteringen, varav fyra rapporterade från alla sina sjukhus. Rapporteringen ökade och från och med 1987 har samtliga offentliga sjukvårdshuvudmän rapporterat varje år. För den psykiatriska vården är registret heltäckande från 1973 med undantag av enstaka år för några landsting. Före 1973 saknas i stort sett uppgifter från psykiatrisk vård.

Slutenvårdsuppgifter som rapporteras till patientregistret har ett bortfall på cirka en procent för de mest frekvent använda variablerna. Huvuddiagnos saknas för cirka en procent av alla vårdtillfällen 1988–2016. Uppgift om yttre orsak saknas sedan 2006 vid knappt en procent av de vårdtillfällen som ska ha den uppgiften. Personnumret saknas eller är felaktigt på 1,6 procent av alla vårdtillfällen 1988–2016, varav merparten avser barn eller utomlands boende.

Bortfallet på ålder är under samma period 0,1 procent. Att ålder kan beräknas trots att personnumret inte är komplett beror på att födelsedatum oftast är komplett eller att åtminstone födelseår rapporterats. Variablerna sjukhus, klinik, kön, in- och utskrivningsdatum har bortfall i försumbar storlek.

Bortfall förekommer även i form av privata vårdgivare som inte rapporterat in data eller som inte rapporterat in varje månad.

Öppenvården

Den specialiserade öppenvården togs in i registret år 2001. Bortfallet har minskat de senaste åren. Exempelvis har bortfallet på huvuddiagnos minskat kraftigt från 25–30 procent de första åren till drygt 4 procent år 2016.

Bortfall förekommer även i form av privata vårdgivare som inte rapporterat in data eller som inte rapporterat in varje månad.

Tvångsvården

Kvaliteten i tvångsvårdsuppgifterna har förbättrats år för år men statistiken är fortfarande osäker. Trender eller jämförelser mellan län ska inte göras utan kontakt med Socialstyrelsen först. Antalet patienter inom lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) har ökat, men detta beror inte på en reell ökning utan på en förbättring av inrapporteringen. Detsamma gäller tvångsåtgärder som ser ut att ha ökat dramatiskt, vilket beror på en bättre rapportering. Generellt sett så antas antalet patienter som vårdats inom LPT och LRV vara en mer tillförlitlig uppgift än antalet tvångsåtgärder. Båda uppgifterna ökar i värdemängd varje år vilket tyder på en förbättrad inrapportering år för år.

Akutväntetider

Fem akutvariabler gjorde entré i registret år 2016. Kvaliteten på de variabler som anger tidpunkter vid akuta öppenvårdsbesök är ännu relativt osäker men förbättras hela tiden. Akuttidpunkter för Norrtälje, Huddinge, Karolinska och Södertälje finns endast från och med Mars 2016. Variabeln som redovisar tidpunkt för bedömning på akuten håller dålig kvalitet.

Validering av diagnosen akut hjärtinfarkt

Socialstyrelsen har gjort en studie för att uppskatta om akut hjärtinfarkt under- eller överrapporteras till patientregistret. Det har också studerats om det finns några skillnader mellan kön, åldersgrupper, geografiska områden och sjukhustyper, eller mellan kliniker med särskilda hjärtintensivvårdavdelningar och övriga kliniker. Rapporten finns i kolumnen till höger under ”Ladda mer eller beställ”.

Inrapportering

I dokumentet Täckningsgrad i patientregistret, kan du läsa mer om täckningsgrad och vilket år varje huvudman började rapportera till patientregistret. Där finns också kommentarer om år med ofullständig rapportering från en huvudman.