Flyktingsituationen

För dig som arbetar inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten och möter nyanlända flyktingar:
Läs mer om vård och omsorg för asylsökande och andra flyktingar.

För privatpersoner: Vill du göra en insats för ett ensamkommande barn?

Patientregistret

Syftet med patientregistret är att följa hälsoutvecklingen i befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Registret tillhandahåller data för bland annat statistik, forskning och utvärdering.

I denna film får du höra om syftet och nyttan med patientregistret.

Observera
Uppgiftsinlämningen har ändrats till månadsvis från och med 1 januari 2015. Läs mer på sidan för uppgiftslämnare.

Patientregistret används flitigt för att ta fram kunskap om hälsans och vårdutnyttjandets sociala och regionala fördelning. Utan den kunskapen ökar riskerna för att resurserna till hälso- och sjukvården inte fördelas rättvist, att behoven för svaga grupper inte uppmärksammas tillräckligt eller att vården inte ges på lika villkor. Att kunna följa människor över en längre tid, så som patientregistret gör, kan ha en avgörande betydelse för att få svar på frågor som rör olika sjukdomar.

Ett av syftena med patientregistret är också att påvisa att den verksamhet man bedriver håller kvalitet och är säker, därmed handlar det till stor grad om en patientsäkerhetsfråga. Informationen från patientregistret ligger till grund för de underlag Socialstyrelsen tar fram till regeringen, till exempel utvärderingar, statistik, produktivitetsjämförelser och öppna jämförelser.

Innehåll

Patientregistret innehåller:

  • alla avslutade vårdtillfällen i sluten vård
  • uppgifter om patienter som varit inlagda på sjukhus i den geriatriska och psykiatriska vården
  • uppgifter om patienter som behandlats av läkare i den delen av den öppna vården som inte är primärvård
  • diagnoser och åtgärder för patienter som vårdats i psykiatrisk tvångsvård enligt LPT eller LRV
  • akuta öppenvårdsbesök.

Patientregistret innehåller inte:

  • uppgifter om primärvård
  • uppgifter om andra yrkesgrupper än läkare.

Inom ramen för patientregistret rapporteras det in uppgifter om skadefall till registret IDB Sverige.

Socialstyrelsen har utrett möjligheterna att ta in primärvårdsuppgifter. Läs mer i rapporten Nationell datainsamling i primärvården som har lämnats till Socialdepartementet.

Vi har även tagit fram rapporten Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret där vi föreslår att uppgiftsskyldigheten till patientregistret för uppgifter rörande öppen psykiatrisk vård ska utvidgas till att också gälla andra yrkesgrupper än läkare.

Lagstadgad uppgiftsinlämning

Både den öppna och den sluta vården har lagstadgad uppgiftsskyldighet till patientregistret – primärvården undantagen. Detta gäller både privat och offentlig vård. Vad som ska inrapporteras framgår av Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till patientregistret. För mer information, se För uppgiftslämnare till patientregistret.

Sekretess

Patientregistret har ett omfattande sekretesskydd. För mer information, se Om sekretessen kring register.

Beställa data och statistik

En stor del av statistiken från patientregistret finns tillgänglig i statistikdatabasen. Där kan du hitta uppgifter om:

  • diagnoser i sluten vård
  • operationer i sluten vård
  • dagkirurgi
  • DRG-statistik (diagnosrelaterade grupper)
  • hjärtinfarktstatistik
  • yttre orsaker till skador och förgiftningar
  • psykiatrisk tvångsvård.

Om du vill beställa uppgifter från registret, se Beställa data eller statistik. Observera att du ska använda diagnoskoder (ICD10-SE) och åtgärdskoder (KVÅ) när du beställer. Vill du beställa uppgifter från år tidigare än 1998 ska du använda dig av historiska klassifikationer för ICD och historiska klassifikationer för åtgärder. Samtliga koder hittar du på sidan om Klassificering och koder. På sidan om koder för sjukhus och kliniker ser du vilka koder som används för sjukhus och kliniker som rapporterar in till patientregistret.