Bortfall och kvalitet

Läkemedelsregistret innehåller alla läkemedel som hämtas ut mot recept samt alla förmånsberättigade förbrukningsartiklar och livsmedel som hämtats ut mot hjälpmedelskort och livsmedelsanvisningar på apotek.

Kvalitet

Kvaliteten i läkemedelsregistret är generellt sett mycket god. Risken för mätfel är liten eftersom insamlingsprocessen i stort sett är automatiserad och baseras på administrativa system. E-hälsomyndigheten kvalitetskontrollerar försäljningsdata som apoteken levererar innan de förs in i registret, men fel och ofullständigheter kan inte helt undvikas.

En liten andel av posterna i läkemedelsregistret har negativa värden för variabeln antal och kostnadsvariablerna. Detta är ingen kvalitetsbrist utan det är så registret rättas. Det kan bero på att ett läkemedel har registrerats i systemet men sedan inte hämtats ut eller att ett apotek har godtagit ett återköp av läkemedel, till exempel vid fel på produkten. Det kan även vara felrapporterade transaktioner som ska rättas av någon anledning. Minusraderna är alltså till för att registret ska stämma vid aggregering och summering.

Antal recept i läkemedelsregistret beskriver antal uttag. Det är viktigt att vid framställning av statistik och jämförelser tänka på att antal recept skiljer sig åt mellan uttag av hela förpackningar och dosdispenserade läkemedel. Dosexpedierade läkemedel är läkemedel som sampackas i påsar per doseringstillfälle och läkemedlen levereras normalt för 14 dagar i taget. Ett läkemedel som hämtas ut på recept kan avse upp till tre månaders förbrukning. Detta innebär att patienter med dosdispenserade läkemedel har ett betydligt högre antal recept jämfört med samma mängd uthämtat läkemedel vid vanlig receptexpediering.

Bortfall

Bortfallet i läkemedelsregistret är generellt sett mycket litet. Full förteckning av storlek på bortfall för alla variabler finner du i variabelförteckningen.

Bortfallet på värdemängden kan skilja sig åt för olika läkemedelsgrupper. För ett par enskilda läkemedelsgrupper, till exempel läkemedel mot infektionssjukdomar och mot parasitsjukdomar, är bortfallet av personnummer, kön, ålder och folkbokföringsort något större än genomsnittet.

Vid framtagning av statistik och jämförelser av läkemedelsvolymer med hjälp av definierade dygnsdoser är det viktigt att ta hänsyn till att vissa läkemedelsgrupper, som hudläkemedel, blodsubstitut och infusionsvätskor, saknar jämförbara definierade dygnsdoser. Det är också viktigt att ta hänsyn till att andra läkemedelsgrupper, som cytostatika och vacciner, saknar helt fastställda dygnsdoser. Även alla licensläkemedel saknar dygnsdoser sedan hösten 2013. Licensläkemedel är läkemedel som inte är godkända för försäljning på den svenska marknaden, men där Läkemedelsverket har lämnat ett särskilt tillstånd till försäljning.

Förutom bortfall på värdemängder förekommer också bortfall av data. Beroende på hur läkemedelförsörjningen organiseras i landstingen kan viss data saknas helt. Detta beror främst på följande:

  • I vissa landsting är det vanligare att administrera läkemedel i dagvård vid sjukhus istället för att förskriva dem på recept. I dessa fall hamnar inga uppgifter i läkemedelsregistret. Det gäller främst dyra läkemedel så som cancerläkemedel och biologiska läkemedel vid behandling av reumatoid artrit och andra autoimmuna sjukdomar.
  • Vissa sjukhem och särskilda boenden har sina egna läkemedelsförråd som förser patienter med deras receptförskrivna läkemedel, istället för att de expedieras på apotek.
  • Vacciner förskrivs oftast inte på recept utan beställs direkt till vaccinationsmottagningen.

Förutom ovanstående punkter finns även följande data inte i läkemedelsregistret:

  • slutenvårdsläkemedel
  • läkemedel som säljs receptfritt för egenvård på apotek eller i dagligvaruhandeln

Volym och kostnadsdata för dessa uppgifter finns hos E-hälsomyndigheten.