/
/
/

För uppgiftslämnare till dödsorsaksregistret

Vid varje dödsfall i Sverige ska ett dödsbevis och ett dödsorsaksintyg fyllas i av läkare. Dödsbeviset lämnas till Skatteverket och i vissa fall till Polisen. Dödsorsaksintyget skickas till Socialstyrelsen.

Av sekretesskäl kan inte Socialstyrelsen lämna ut kopior av dödsorsaksintygen till anhöriga. Anhöriga kan istället vända sig till hälso- och sjukvården för att få en kopia av intyget.

Nya blanketter och ny e-tjänst från den 1 juni 2015

Observera: gamla blanketter accepteras inte längre
Den 1 juni 2015 infördes nya blanketter och tillgång till en e-tjänst för inrapportering av dödsfall. Gamla blanketter accepterades under en övergångsperiod, till och med den 31 december 2015, men accepteras alltså inte längre.

Den 1 juni 2015 ändrades föreskrifterna SOSFS 2005:29, vilket innebär att blanketterna uppdaterades och gamla blanketter ska makuleras. Dessutom har en ny blankett tagits fram, Tillstånd för gravsättning och kremering, som fylls i av Polisen. De nya blanketterna finns att ladda ner här nedan.

Socialstyrelsen har med hjälp av Skatteverket tagit fram en ny e-tjänst för elektronisk inrapportering vid dödsfall. I tjänsten ingår också ett elektroniskt arkiv, som vården har tillgång till, där alla bevis och intyg sparas. Syftet med e-tjänsten är att minska risken för felrapportering och effektivisera inrapporteringen.

Om e-tjänsten för elektroniska dödsbevis och dödsorsaksintyg e-mortis

E-tjänsten kan användas via länken nedan eller installeras som en länk direkt från journalsystemet. Länk till e-tjänst från journalsystemet kräver att:

  • läkarnas datorer har kortläsare och programvara för smarta kort
  • läkarna har SITHS-kort och ifyllt HSA-medarbetaruppdrag
  • länkar till e-tjänsten läggs in i journalsystemet. För vårdgivarens IT-förvaltning finns det ytterligare tekniska anvisningar:
    tekniska anvisningar för elektronisk inrapportering av dödsfall.

Eftersom det elektroniska arkivet lagrar intyg och bevis, bör vårdgivaren sluta ett personuppgiftsbiträdesavtal med Visma, företaget som förvaltar tjänsten. Skicka mejl till Visma.

Använd e-tjänsterna

Använd PDF-blanketter

Steg-för-steg vid dödsfall

Rapporteringen är reglerad i begravningslagen (1990:1144) och begravningsförordningen (1990:1147). Här kan du läsa om hur du ska gå tillväga.

  1. Vad är skillnaden på dödsbevis, dödsorsaksintyg och tillstånd för gravsättning och kremering?
  2. Var fyller jag i dödsorsaksintyget?
  3. Vilka uppgifter ska dödsorsaksintyget innehålla?
  4. Vad händer sen med uppgifterna?

1. Vad är skillnaden på dödsbevis, dödsorsaksintyg och tillstånd för gravsättning och kremering?

Dödsbeviset skickas till Skatteverket

Dödsbeviset är ett bevis om dödsfallet som skickas in till Skatteverket senast första vardagen efter dödsfallet. Intyget kan skickas till Skatteverket elektroniskt eller per post. För inrapportering genom e-tjänsten, se punkten "Rapportera genom e-tjänsten" nedan.

För inrapportering per post fyller du i PDF-blanketten ovan direkt på skärmen, skriver ut, undertecknar och skickar in. Kom ihåg att också spara en kopia av beviset i patientjournalen, ifall du skickar blanketten per post.

Adressen är:
Skatteverkets inläsningscentral
FE 2004
205 76 Malmö

Om det finns skäl för polisanmälan ska dödsbeviset lämnas till Polisen. En kopia av dödsbeviset bör då samtidigt skickas till Skatteverket.

Dödsorsaksintyget skickas till Socialstyrelsen

Dödsorsaksintyget ska skickas till Socialstyrelsen inom tre veckor efter dödsfallet. Adressen är:

Dödsorsaksstatistiken
Socialstyrelsen
106 30 Stockholm

Läs informationen nedan innan du fyller i dödsorsaksintyget.
Den läkare som har utfärdat dödsbeviset ansvarar också för att dödsorsaksintyget skickas till Socialstyrelsen. Dödsorsaksintyget utfärdas vanligen av den läkare som vårdat den avlidne eller av den avlidnes husläkare. Vid en eventuell rättsmedicinsk undersökning ansvarar Rättsmedicinalverket för att intyget utfärdas och sänds in, se begravningsförordningen (1990:1147).

Tillstånd för gravsättning och kremering skickas av polisen till Skatteverket

Blanketten för tillstånd för gravsättning och kremering ska Polisen fylla i och lämna till Skatteverket. Denna blankett behöver vårdgivaren alltså inte fylla i eller tillhandahålla för Polisen. 

2. Var fyller jag i dödsorsaksintyget?

Du kan rapportera in dödsorsaksintyget i vår e-tjänst eller på PDF-blankett.

Rapportera genom e-tjänsten

Du som är läkare kan skicka in dödsorsaksintyget och dödsbeviset genom e-tjänsten ovan. Du behöver då ett SITHS-certifikat (elektroniskt id-kort). Logga in och följ instruktionerna på skärmen. För att få tillgång till tjänsten måste du alltså vara legitimerad läkare eller befattningen "läkare, ej legitimerad" och ha ett medarbetaruppdrag angivet i HSA. Vid frågor om detta, kontakta din lokala HSA-administratör.

Om en läkare med skyddade uppgifter utfärdat ett bevis eller intyg markeras detta i arkivet.

Rapportera på pappersblankett

Du som ännu inte har ett SITHS-certifikat kan fortfarande använda PDF-blanketten ovan. Fyll i blanketten direkt på skärmen, skriv ut, underteckna och skicka in per post. Kom ihåg att du ska spara en kopia av dödsorsaksintyget i patientjournalen. Den skickas per post inom tre veckor efter dödsfallet till: Dödsorsaksstatistiken, Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm

3. Vilka uppgifter ska dödsorsaksintyget innehålla?

Oavsett var du fyller i dödsorsaksintyget så har du hjälptexter som guidar dig. I den elektroniska inrapporteringen dyker hjälptexten upp när du sveper pekaren över rubriken. På pappersblanketten hittar du hjälptexterna sist på intyget.

Var dödsorsaksintyget utfärdats och den avlidnes personuppgifter

Börja med att fylla i uppgifter om var dödsorsaksintyget utfärdats och den avlidnes uppgifter, dödsdatum samt dödsplats. Observera att klockslag inte behöver rapporteras in, det räcker med datum.

Läkarens utlåtande om dödsorsaken

Uppgifter om dödsorsak används huvudsakligen i medicinsk forskning och det är därför viktigt att du anger diagnosen så specifikt och tydligt som möjligt. Undvik förkortningar och kodnummer. Uppgifter om debut och varaktighet är mycket väsentliga för en korrekt klassificering av dödsorsaken.

Ange det sjukdoms- eller skadeförlopp som haft störst betydelse för dödsfallet. Skriv en diagnos per rad och ange debut eller varaktighet. Om förloppet kan beskrivas med en enda diagnos anges denna på rad A. Rad B-D lämnas då tomma. Krävs flera diagnoser för att beskriva förloppet skrivs den terminala dödsorsaken på rad A och det eller de tillstånd som ledde fram till den terminala dödsorsaken på raderna nedanför.

Exempel:

1. Fyll i det sjukdoms- eller skadeförlopp som lett till döden samt ungefärlig debut och varaktighet.

2. Fyll i andra sjukdomar och skador som bidragit till dödsfallet samt ungefärlig debut eller varaktighet. Till exempel: hypertoni 10 år, avancerad hjärtsvikt 1 år.

Ange för:

  • tumör: malign, benign samt primärtumörens läge eller om okänd lokalisation
  • njursjukdomar: komplikationer (till exempel hypertoni), etiologi till njursvikt, akut eller kronisk hjärtsvikt och lunginflammation: eventuella bakomliggande tillstånd
  • demens: typ av demens (exempelvis Alzheimer, vaskulär, senil)
  • diabetes: typ av diabetes samt eventuella komplikationer
  • skador: orsak samt kort beskrivning hur skadan uppkommit.

Socialstyrelsen begär komplettering av ofullständigt ifyllda dödsorsaksintyg. Ange därför tydligt om någon uppgift inte kan lämnas, till exempel:

rad A: hjärtsvikt; rad B: okänt

4. Vad händer sen med uppgifterna?

Beviset och intyget sparas i ett elektroniskt arkiv, som vården har tillgång till, se länk ovan. Uppgifterna från dödsorsaksintyget läggs in i dödsorsaksregistret, som ger underlag för den officiella statistiken om dödsorsaker i Sverige. Registrets data används också för beskrivningar av befolkningens hälsa, som underlag för insatser i hälso- och sjukvården och för forskning. Syftet med registret är att kunna beskriva dödsorsaker och följa dödlighetens utveckling i Sverige fördelat på bland annat kön och ålder.

Sekretessen kring registret är omfattande

Dödsorsaksregistret har ett omfattande sekretesskydd. Socialstyrelsen lämnar bara ut personuppgifter för forskning efter att en sekretessprövning gjorts och bara om forskningen godkänts vid en särskild etikprövning. I statistiken som Socialstyrelsen publicerar kan inga uppgifter spåras tillbaka till någon enskild. Sekretesskyddet omfattar även själva dödsorsaksintygen, vilket innebär att Socialstyrelsen inte kan lämna ut en kopia av intygen till anhöriga. Dessa får istället vända sig till vården för att få en kopia av intyget.

Kontakt

För frågor om e-tjänsten
Visma servicedesk
020-75 17 51

För övriga frågor
Inrapportering
075-247 37 37