/
/
/

Bortfall och kvalitet

Kvaliteten på dödsorsaksregistret påverkas av en mängd olika faktorer, till exempel hur dödsorsaken fastställs, hur stort bortfallet är, vilken bearbetningsmetod och vilken dödsorsaksklassificering som används.

Sedan 1997 innehåller registret samtliga avlidna, eftersom avlidna som rapporterats till folkbokföringen ingår, även de utan dödsorsaksintyg. Dock registreras dessa utan uppgift om dödsorsak (ICD-kod R99.9).

Bortfall

Bortfallet av dödsorsak har de senaste åren legat mellan en och två procent. Bortfallet för enskilda variabler varierar. Som partiellt bortfall av underliggande dödsorsak kan räknas alla intyg som har en diagnos från ICD-10:s symtomkapitel (kap XVIII), utom diagnosen R95 plötslig spädbarnsdöd (SIDS), samt intyg för avlidna under 75 år som har annan ospecifik diagnos som underliggande dödsorsak. I vissa fall måste diffusa dödsorsaksdiagnoser accepteras eftersom ytterligare upplysningar inte går att få fram.

För de avlidna där dödsorsaksintyg saknas skickar Socialstyrelsen ut påminnelser. Om intyget trots påminnelse inte kommer in, registreras dödsfallet utan uppgift om dödsorsak (ICD10: R99.9).

Kvalitet

Den största källan till osäkerhet är läkarens fastställande och rapportering av dödsorsak.Dödsorsaksuppgifterna är säkrare för yngre personer än för äldre. Gamla människor lider ofta av många sjukdomar och det kan vara svårt för läkaren att avgöra vilka tillstånd som var avgörande för dödsfallet. Likaså är uppgifter om våldsam död och sjukdomar med dramatiskt förlopp mer tillförlitliga än uppgifter om kroniska tillstånd.

Vid rapportering av oklara eller dåligt specificerade dödsorsaker, där det kan förväntas att mer detaljerade uppgifter finns, begär Socialstyrelsen in kompletterande uppgifter.

I rapporten Dödsorsaksstatistik – Historik, produktionsmetoder och tillförlitlighet finns ytterligare information om bortfall och kvalitet i registret.