28Enskild verksamhets upphörande

• 
• Skriv ut

Vilka riktar sig föreskrifterna i 5 kap. till?

Det finns särskilda bestämmelser för hur man hanterar privatpraktiserande yrkesutövares journalarkiv när verksamheten upphör. Dessa bestämmelser gäller alla privata vårdgivare (i företagsform) samt privatpraktiserande enskilda läkare, tandläkare, psykologer, sjukgymnaster, sjuksköterskor m.fl. som, i egenskap av ägare, ansvarar för att förvara och arkivera patientjournaler. Privata vårdgivare definieras som en annan juridisk person eller en enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet.

Vem får ansvaret för journalarkivet när en enskild verksamhet upphör?

Den som tänker upphöra med sin enskilda verksamhet inom hälso- och sjukvården har även fortsättningsvis ett ansvar för att journalerna tas om hand på ett sådant sätt att obehöriga inte kan få del av uppgifter om patienterna. Den som upphör med sin hälso- och sjukvårdsverksamhet ska alltså arkivera journalerna enligt de regler som gäller för att bevara journalhandlingar. Den tidigare vårdgivaren ska också även i fortsättningen pröva patienters och närståendes begäran om att få ta del av patientjournaler.

Om den som bedrivit verksamheten har avlidit får dödsboet ansvar för att vidta de nödvändiga åtgärderna angående journalarkivet. Om vårdgivaren har gått i konkurs är det konkursförvaltaren som på motsvarande sätt blir ansvarig.

På vilka sätt kan journalarkivet överföras till en annan vårdgivare som ska ta över ansvaret för patienternas vård och behandling?

I vissa fall ska en annan vårdgivare ta över ansvaret för de patienter som den upphörande verksamheten haft hand om. Då måste vårdgivaren − som en konsekvens av bestämmelserna om tystnadsplikt − som regel hämta samtycke från patienterna för att kunna lämna över deras patientjournaler till den nye vårdgivaren.

Om det är en större privat verksamhet som ska upphöra kan det vara praktiskt omöjligt att hämta in samtycke från alla patienter till att patientjournalerna får överlämnas till en ny vårdgivare. Då kan det vara nödvändigt med andra lösningar för att säkerställa kontinuitet och säkerhet i vården. Ett alternativ kan vara att först informera alla patienter om att en ny vårdgivare ska ta över ansvaret för vården och för journalarkivet samt om att patienterna kan motsätta sig detta. När den nya vårdgivaren sedan ska erbjuda en patient vård, och därmed behöver uppgifterna, kan patienten lämna ett aktivt samtycke till detta (under förutsättning att patienten inte inledningsvis motsatte sig överförandet av patientjournalen). Denna lösning motsvarar den som gäller vid sammanhållen journalföring och innebär ett gott integritetsskydd. En patientjournal kan också lämnas till någon annan vårdgivare som patienten i fortsättningen själv väljer att vända sig till.

Vad gäller om vårdgivaren inte kan ta sitt ansvar för journalarkivet?

Om vårdgivaren inte har möjlighet att ta hand om de journaler som blir kvar när verksamheten upphör kan de journalhandlingar som är tillräckligt gamla förstöras. Vårdgivaren kan sedan ansöka hos Socialstyrelsen om att det resterande journalarkivet blir omhändertaget enligt 9 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355).

Det finns också andra tillfällen när Socialstyrelsen kan besluta om att omhänderta ett journalarkiv, till exempel om yrkesutövaren blir sjuk, avlider, går i konkurs, flyttar utomlands, förlorar sin legitimation, eller om verksamheten läggs ned av andra skäl. I de fallen är det arkivmyndigheten i det aktuella landstinget som tar hand om patientjournalerna, alternativt arkivmyndigheten i den aktuella kommunen om kommunen inte tillhör något landsting (9 kap. 3 § patientdatalagen).