Termer och begrepp som används i handboken.
person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna
(Socialstyrelsens termbank)
Kommentar i Socialstyrelsens termbank: Observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i lagtexterna.
kontroll av uppgiven identitet
(SOSFS 2008:14)
bestämning av patients sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktion
(Socialstyrelsens termbank)
skäl till förskrivning som förskrivare anger
(Socialstyrelsens termbank)
Kommentar i Socialstyrelsens termbank: I läkemedelssammanhang avses med förskrivningsorsak skäl som förskrivaren anger på receptet och i patientjournalen för förskrivning av läkemedel till en viss patient
Verksamhet som avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen (2004:168), lagen (1944:133) om kastrering, lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall samt lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.
(Patientdatalagen)
person eller personer som i sitt yrke utför hälso- och sjukvård
(SOSFS 2007:9, SOSFS 2008:14)
Kommentar i Socialstyrelsens termbank: Se 1 kap. 4 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
system som insamlar, bearbetar, lagrar eller distribuerar och presenterar information
(SOSFS 2008:14)
policy som anger mål och inriktning för samt styr en organisations informationssäkerhetsarbete
(SOSFS 2008:14)
framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel och som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder
(Patientdtalagen)
system för att fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten och ställa upp mål samt för att uppnå dessa mål
(SOSFS 2008:14)
sjuksköterska som har ett särskilt medicinskt ansvar för hälso- och sjukvård i en kommun
(Socialstyrelsens termbank)
Kommentar i Socialstyrelsens termbank: Se 24 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och 2 kap. 5 § förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Jämför Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård.
produkt som används för att:
- påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom,
- påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning,
- undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process eller kontrollera befruktning
Kommentar i Socialstyrelsens termbank: Exempel på medicintekniska produkter är sprutor, kontaktlinsprodukter, kanyler, infusionsaggregat och pumpar för läkemedelstillförsel.
person som den enskilde anser sig ha en nära relation till
(Socialstyrelsens termbank)
Kommentar i Socialstyrelsens termbank: Observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i lagtexterna.
person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård
(SOSFS 2007:9, SOSFS 2008:14)
en eller flera journalhandlingar som rör samma patient
(Patientdatalagen)
ett elektroniskt system, som gör det möjligt för en vårdgivare att ge eller få direktåtkomst till personuppgifter hos en annan vårdgivare.
(Patientdatalagen)
Kommentar: Sammanhållen journalföring förutsätter att vårdgivare upprättar gemensamma rutiner för samarbete vid överföring av patientuppgifter till varandra. Varje vårdgivare för sina egna journaler, men får genom samarbetet om sammanhållen journalföring möjlighet att ta del även av andra vårdgivares patientuppgifter.
påföra signatur i syfte att styrka riktighet och säkerställa spårbarhet
(SOSFS 2008:14)
autentisering som innebär att identiteten kontrolleras på två olika sätt
(SOSFS 2008:14)
befattningshavare som svarar för verksamheten
(SOSFS 2008:14)
Kommentar: Inom tandvården utser vårdgivaren någon som fullgör motsvarande uppgifter.
I en kommuns hälso- och sjukvårdsverksamhet ansvarar den medicinskt ansvariga sjuksköterskan eller den sjukgymnast eller arbetsterapeut som fullgör motsvarande uppgifter för att patientjournaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355).
förälder eller av domstol särskilt utsedd person som har att utöva vårdnaden om ett barn
(Socialstyrelsens termbank)
kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs
(Socialstyrelsens termbank)
Kommentar i Socialstyrelsens termbank: Exempel på vårdkontakter är vårdtillfälle, öppenvårdsbesök, hemsjukvårdsbesök och telefonkontakt.
I den nationella statistiken räknas endast sådana vårdkontakter som har dokumenterats i patientens journal.
statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare)
(SOSFS 2007:9, SOSFS 2008:14)
Kommentar i Socialstyrelsens termbank: Se 1 kap. 3 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
För hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet som har ansvaret för verksamheten vårdgivaren, till exempel kriminalvården. I landsting och kommuner är den eller de nämnder som avses i 10 och 22 §§ hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) vårdgivarens representant. Enskild hälso- och sjukvårdverksamhet kan antingen bedrivas av juridisk person (t.ex. ett aktiebolag såsom en privat vårdcentral, en förening eller en stiftelse) eller av en enskild näringsidkare (till exempel en läkarmottagning som förestås av en läkare utan annan personal).