Sverige har som medlem i EU skyldighet att föra in EU-direktiv i svensk lagstiftning. Många medarbetare deltar därför i olika samarbetsprojekt, med fokus på till exempel smittskydd, juridik och statistik.
Sveriges samarbete med övriga EU omfattar såväl hälsofrågor som sociala frågor. På några delområden på hälso- och socialområdena finns styrande regler i form av förordningar och direktiv. På andra områden samarbetar medlemsstaterna genom den så kallade öppna samordningsmetoden, som innebär att de jämför sig med varandra för att lära av goda erfarenheter och exempel.
På hälso- och sjukvårdens område handlar direktiven exempelvis om skydd mot smittsamma sjukdomar, möjligheten att få hälso- och sjukvård i annat EU-land, läkemedel, alkohol, narkotika och tobak.
På det sociala området rör frågorna exempelvis personer med funktionsnedsättning, ekonomiskt bistånd (socialbidrag) och äldrefrågor.
Frirörlighetsdirektivet
Rörlighetsdirektivet har förts in i svensk rätt genom ändringar i utlänningslagen. EG-rätten och socialtjänsten - en vägledning.
Patientrörlighetsdirektivet
Just nu pågår förhandlingar om att ändra reglerna för patienters rättigheter vid vård i annat EU-land. Enligt förslaget ska EU-medborgare ha möjlighet att söka och få hälso- och sjukvård och tandvård i ett annat EU-land och få kostnaderna för denna vård ersatt av hemlandet. EG-domstolen har avgjort att hälso- och sjukvårdstjänster ska omfattas av fri rörlighet på samma sätt som övriga tjänster inom EU. Förslagets huvudregel är att patienten inte i förväg ska behöva söka tillstånd för vården. Socialstyrelsen följer utvecklingen och kommer att agera i frågan om eller när det blir aktuellt.
Fri rörlighet för hälso- och sjukvårdspersonal
En viktig fråga gäller fri rörlighet för hälso- och sjukvårdspersonal och ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer för att reglerade vårdyrken i EU-länderna. Socialstyrelsen prövar och utfärdar bevis om behörigheter för hälso- och sjukvårdspersonal med såväl svensk som utländsk utbildning.
Här finns Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, ändrad genom rådets direktiv 2006/100/EG av den 20 november 2006, om anpassning av vissa direktiv när det gäller fri rörlighet för personer, med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning.
- Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter (SOSFS 2007:23) om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården.
Blodfrågor
Ett annat direktiv gäller blodfrågor. Den 1 juli 2006 började lagen (2006:496) om blodsäkerhet att gälla. Den bygger på flera tidigare EG-direktiv om blodsäkerhet – Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG av den 27 januari 2003 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter och om ändring av direktiv 2001/83/EG, samt Kommissionens direktiv 2005/61/EG av den 30 september 2005 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG i fråga om krav på spårbarhet och rapportering av allvarliga biverkningar och avvikande händelser.
Socialstyrelsen har genomfört EG-direktiven och har utfärdat följande föreskrifter:
- Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:20) om blodverksamhet
- Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:21) om transfusion av blodkomponenter
- Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:22) om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Mänskliga vävnader och celler
Den 1 juli 2008 började lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler att gälla. EG har utfärdat tre direktiv på detta område. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG (s.k. moderdirektivet), Kommissionens direktiv 2006/17/EG (tekniska krav för donation, tillvaratagande och kontroll), samt Kommissionens direktiv 2006/86/EG (spårbarhetskrav, anmälan om avvikelser, biverkningar och komplikationer samt tekniska krav för kodning, bearbetning, konservering förvaring och distribution).
Socialstyrelsen har genomfört EG-direktiven om kvalitet och säkerhet för mänskliga vävnader och celler och har utfärdat följande föreskrifter:
- Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:22) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler.
- Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:24) om vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården m.m.
Beredskap för pandemisk influensa
Arbetet med att bygga upp en beredskap för en eventuell influensapandemi pågår både nationellt och internationellt. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell handlingsplan för beredskap vid pandemi. Handlingsplanen är inriktad på hur nationella myndigheter kan stödja hälso- och sjukvården och smittskyddsarbetet med att minska effekterna av en pandemi.
Hälsoskyddsområdet
Några EG-direktiv på hälsoskyddsområdet har införts genom föreskrifter och allmänna råd i Socialstyrelsens författningssamling.
- Direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten – Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten,
- Direktiv 91/689/EEG om farligt avfall, ändrat genom direktiv 94/31/EG och direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000, om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet – Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26) om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården.
Övervakningskommittén för Socialfondens arbete
Socialstyrelsen har en representant i den nationella övervakningskommitté som följer upp Socialfondens arbete. Europeiska socialfonden stödjer projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Svenska ESF-rådet är förvaltande och attesterande myndighet för Socialfonden i Sverige. Under perioden 2007–2013 satsar Socialfonden cirka 6,2 miljarder kronor i Sverige. Sverige bidrar med lika mycket i offentliga medel.
