/
/

EU-rättens inverkan på Socialstyrelsens verksamhetsområden

Sverige har som medlem i EU skyldighet att anpassa sig till bindande EU-rätt genom förordningar, direktiv och beslut. Socialstyrelsen genomför EU-direktiv i den svenska lagstiftningen på myndighetens verksamhetsområde genom myndighetsföreskrifter

Här är de viktigaste områdena inom hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen som idag styrs av EU-rätten.

Innehåll

Fri rörlighet för medborgare inom EU

Direktivet för fri rörlighet har förts in i svensk rätt genom ändringar i utlänningslagen. Mer information och vägledning finns i rapporten Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området.

Fri rörlighet för patienter

Europaparlamentets och rådets patientrörlighetsdirektivet, träder i kraft den 1 juli 2013 . I direktivet fastställs reglerna för patienters rättigheter vid vård i annat EU-land vilket innebär 

  • EU-medborgare ska ha möjlighet att söka och få hälso- och sjukvård och tandvård i ett annat EU-land
  • få kostnaderna för denna vård ersatt av hemlandet
  • patienten ska i förväg inte behöva söka tillstånd för vården.
  • Socialstyrelsen föreslås bli nationell kontaktpunkt för utländska medborgare som vill söka vård i Sverige
  • Försäkringskassan utses till kontaktpunkt för personer bosatta i Sverige som vill söka vård i övriga EU.

Fri rörlighet för hälso- och sjukvårdspersonal

En annan fråga som styrs av EU-direktiv är fri rörlighet för hälso- och sjukvårdspersonal och ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer för reglerade vårdyrken i EU-länderna.

Socialstyrelsen

Behörighetsfrågorna regleras i patientsäkerhetslagen och i förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Blodfrågor

Den 1 juli 2006 började lagen om blodsäkerhet att gälla. Den bygger på flera tidigare EU-direktiv om blodsäkerhet.

Socialstyrelsen har genomfört EU-direktiven och har utfärdat följande föreskrifter:

Mänskliga vävnader och celler

EU har utfärdat dessa tre direktiv som avser hanteringen av vävnader och celler inom hälso- och sjukvården:

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler, det så kallade moderdirektivet
  • Kommissionens direktiv 2006/17/EG (tekniska krav för donation)
  • Kommissionens direktiv 2006/86/EG (om tillämpningen av det förstnämnda direktivet).

Dessa har genomförts i svensk lagstiftning. Den 1 juli 2008 började lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler att gälla.

Socialstyrelsen har utfärdat följande föreskrifter på området:

Organ för transplantation

Den 7 juli 2010 beslutades Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/53/EU om kvalitets- och säkerhetsnormer för mänskliga organ avsedda för transplantation. Direktivet ska vara genomfört i svensk rätt den 27 augusti 2012.

Regeringen har i Ds 2011:32 presenterat ett förslag till ny lag om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ. Socialstyrelsen planerar genomföra direktivet genom nya föreskrifter som ska träda i kraft den 27 augusti 2012.

Beredskap för pandemisk influensa

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell handlingsplan för beredskap vid pandemi. EU har tagit initiativ till en lagstiftning på EU-nivå om en gemensam beredskap vid gränsöverskridande hot mot folkhälsan. Det avser såväl smittsamma sjukdomar som kemiska och miljömässiga hot. Förhandlingarna om denna förordning pågår mellan medlemstaterna och kommissionen.

Hälsoskyddsområdet

Några EU-direktiv på hälsoskyddsområdet har införts genom föreskrifter och allmänna råd i Socialstyrelsens författningssamling. Dessa är