Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2019

Lägesrapporten redovisar tillståndet och utvecklingen inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning, inklusive kostnadsutvecklingen.

Sammanfattning

Antalet personer med insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, fortsätter att öka och i oktober 2017 hade knappt 73 000 personer en eller flera LSS-insatser. Antalet personer 0–64 år med insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL har i sin tur minskat något och år 2017 hade 52 200 personer i den åldersgruppen en eller flera insatser enligt SoL. Den kraftiga ökningen av boendestöd enligt SoL har avstannat och mellan 2016 och 2017 ses istället en minskning. Kommunalt beslutad personlig assistans enligt LSS fortsätter i sin tur att öka. År 2017 var 20 procent av besluten nybeviljade.

Andelen kvinnor som beviljas insatser är fortfarande lägre än andelen män. År 2017 utgjorde kvinnorna 41 procent av de knappt 73 000 personer som hade insatser enligt LSS. Könsskillnaden är fortfarande störst bland de yngre. I åldersgruppen 0–12 år var endast 30 procent av LSS-insatserna beviljade till flickor.

Kostnaderna för LSS ökar

Resultaten i rapporten visar att kostnaderna fortsätter att öka, och ökningarna gäller framförallt kostnaderna för LSS-insatser. Mellan 2016 och 2017 ökade kostnaden för kommunalt beslutad personlig assistans enligt LSS med 5 procent (cirka 0,5 miljard kronor i fasta priser). Kostnaden för bostad med särskild service ökade i sin tur med 2 procent (cirka 0,4 miljarder kronor i fasta priser).

Den tidigare ökningen av utredningstider har avstannat, däremot fortsätter verkställighetstider av gynnande beslut inom LSS att öka. Detta innebär att den enskilde fortfarande kan få vänta en lång tid från ansökan till att ett gynnande beslut har verkställts.

Brister i barnperspektivet inom LSS

Vissa LSS-insatser till barn fortsätter att minska i antal, exempelvis korttidsvistelse. För de yngsta, 0–12 år, kvarstår minskningen även när hänsyn tagits till befolkningsutvecklingen. Trots att boende för barn fortsätter att minska så är inflödet högt, och 2017 utgjorde de nya besluten en tredjedel av samtliga beslut om boende för barn. Omkring 15 procent av de nya besluten avsåg barn som året innan hade personlig assistans enligt LSS eller SFB året, vilket är en ökning jämfört med föregående års mätning.

Barnperspektivet uppfylls inte i tillräckligt stor utsträckning vid tillämpningen av LSS, framförallt när det gäller barns delaktighet. Det saknas dessutom kunskap på nationell nivå om i vilken utsträckning barnperspektivet uppfylls i utförarleden, vilket blir särskilt bekymmersamt eftersom det i cirka 10 procent av kommunerna inte ingår i LSS-handläggarnas uppgifter att ge utförarna en uppdragsbeskrivning som handlar om det enskilda barnets behov.

Psykisk ohälsa vanligt inom både SoL och LSS

Personer med psykisk funktionsnedsättning som får stöd från socialtjänsten är inte homogen. Schizofreni och ångestsjukdomar är vanligt, men även adhd, ångestsyndrom och psykisk sjukdom till följd av missbruk förekommer i relativt hög grad. Analyser visar även att psykisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa är utbredd inom LSS, Det handlar både om att personer med psykisk funktionsnedsättning får stöd genom LSS men också om en hög förekomst av psykisk ohälsa bland personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism. Detta pekar på vikten av att inkludera perspektivet psykisk ohälsa i LSS, både när det gäller verksamhets- och kompetensutveckling på lokal nivå liksom vid framtagande av nationella kunskapsstöd.

Fortfarande begränsade förutsättningar att identifiera våldsutsatthet

Personer med funktionsnedsättning har en hög utsatthet för våld, i synnerhet kvinnor. Utsattheten förstärks många gånger av beroendeställningen gente-mot personal inom socialtjänsten. Förutsättningarna att identifiera och agera vid misstanke om våldsutsatthet är dock begränsade inom socialtjänstens funktionshindersverksamheter. En tredjedel av kommunerna använder standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna inom LSS, andelen är något högre inom socialpsykiatrin, knappt hälften. Många kommuner saknar dessutom fortfarande rutiner för hur de ska agera vid indikation på våldsutsatthet.

Få övergångar från daglig verksamhet till arbete

Ett syfte med daglig verksamhet enligt LSS är att stärka brukarnas arbetsförmåga, men fortfarande går få personer från daglig verksamhet vidare till arbete eller studier. Mellan 2017 och 2018 skedde sådana övergångar i var tredje kommun. Socialstyrelsens analyser visar att det dessutom är ovanligt med varaktiga övergångar, det vill säga att personerna har ett lönearbete under minst två år efter avslutad daglig verksamhet. Denna andel utgjorde 0,2 procent av samtliga personer med daglig verksamhet 2014. Den låga andelen varaktiga övergångar är anmärkningsvärd, i synnerhet då förekomsten av rutiner för att pröva arbetsförmåga är låg liksom samverkansöverenskommelser med Arbetsförmedling och Försäkringskassan.

Utvecklingsarbete pågår för att göra vården mer jämlik

En fjärdedel av vårdcentralerna i Region Västerbotten, Region Dalarna och Region Skåne har en handlingsplan för jämlik vård, och av dessa har drygt var tredje inkluderat personer med funktionsnedsättning. För att vården ska bli mer jämlik för denna grupp är det viktigt att perspektivet synliggörs i handlingsplaner. Hälften av vårdcentralerna i de tre regionerna bedriver någon form av tillgänglighetsarbete, och en hög andel av vårdcentralerna gör dessutom, vid behov, hembesök hos personer med funktionsnedsättning, vid behov.

För att personer med funktionsnedsättning ska få sina behov tillgodosedda krävs det många gånger insatser från flera aktörer. Förutsättningarna för samordning och samverkan är dock fortfarande begränsade och endast var tredje kommun har samverkansöverenskommelse mellan sin LSS-verksamhet och habiliteringens verksamhet. Alltfler kommuner har dock rutiner om att den enskilde ska informeras om sina möjligheter att få en samordnad individuell plan, SIP.

Övriga slutsatser och iakttagelser

  • Kommunernas krisberedskap i verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning ökar. Fortfarande har dock bara omkring hälften av kommunerna har beredskapsplaner vid höga temperaturer eller evakueringsplaner för boenden för personer med funktionsnedsättning i egen regi.
  • Utvecklingen av e-tjänster i kommunernas funktionshindersverksamheter går långsamt. Till exempel erbjuder endast 18 procent av kommunerna ansökan om bistånd eller insats digitalt. Utvecklingen går dock i positiv riktning.
  • Hälften av landets bostäder med särskild service och dagliga verksamheter enligt LSS har under året erbjudits kompetensutveckling inom alternativ kompletterande kommunikation (AKK). Samtidigt har färre än hälften av kommunernas handläggare av barnärenden inom LSS tillgång till kommunikationsstöd. AKK är en viktig förutsättning för att möjliggöra självbestämmande och inflytande för brukare, och det är därför angeläget att kunskapen ökar hos personalen.
Läs hela sammanfattningen

Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2019

Publiceringsår: 2019
Artikelnummer: 2019-3-7
ISBN: 978-91-7555-488-4
Format: Bok
Antal sidor: 111
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr

Kontakt

Karin Flyckt 
075-247 30 00