Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Öppna jämförelser 2018 - En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Rapporten fokuserar på att ge en övergripande bild av hälso- och sjukvårdens resultat. I rapporten presenteras 52 indikatorer utifrån Socialstyrelsens ramverk för indikatorbaserade uppföljningar inom hälso- och sjukvårdssystemet. Rapporten riktar sig främst till lednings- och styrningsfunktioner i hälso- och sjukvården.

Bilaga

Hur är resultatet i mitt län?
Bilaga 2 innehåller samlat resultat för enskilda län i profiler med diagram.
Här finns även detaljerade beskrivningar av indikatorerna samt all indikatordata för att underlätta vidare hantering.

Bilaga 2. Indikatordata, länsprofiler och indikatorbeskrivningar

Beställd rapport trycks endast i svart/vit

Sammanfattning

Rapporten är en del i en omfattande redovisning av indikatorer som rör uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Socialstyrelsens syfte med rapporten är att indikatorerna tillsammans ska ge en översiktlig beskrivning av hälso- och sjukvårdens resultat, inklusive den kommunala hälso- och sjukvården. I rapporten görs den indikatorbaserade uppföljningen efter sex viktiga frågeställningar ur ett invånarperspektiv, som berör kostnader, tillgänglighet, prevention, kvalitet, hälsa och hållbarhet:

  • Avsnittet ”Hur mycket betalar vi för hälso- och sjukvården?” visar att Sverige satsar relativt stora resurser på hälso- och sjukvården. Av kostnaden står den kommunala hälso- och sjukvården för en inte obetydlig del.
  • Avsnittet ”Har vi tillgång till hälso- och sjukvård när vi behöver?” visar att det är variationer i resultat mellan län och få förbättringar över tid. Problemet med överbeläggningar och utlokaliserade patienter har fortsatt mellan 2016 och 2017 och för redovisade månader 2018.
  • I avsnittet ”Hur väl bidrar hälso- och sjukvården till att hålla oss friska?” framgår att de flesta resultat pekar åt rätt håll men att det för flera områden finns utrymme för förbättringar. Exempelvis finns stora variationer i tobaksbruk hos gravida med olika utbildningsbakgrund och av andelen patienter som deltagit i Fysisk träningsprogram efter hjärtinfarkt för olika län.
  • Avsnittet ”Hur är kvaliteten i den hälso- och sjukvård vi får?” visar på fortsatt goda resultat för majoriteten av indikatorerna som för diabetesvården och överlevnad efter cancer, hjärtinfarkt och stroke över tid och i förhållande till andra länder. Ett undantag som bör noteras är att andelen nyfödda med låg Apgar-poäng (bedömd vitalitet) har fortsatt öka och försämrade värden syns för flera län. Det finns en viss minskning av långvarig förskrivning av vissa potentiellt beroendeframkallande läkemedel (bensodiazepiner) men samtidigt stora bestående variationer mellan län och kommuner som kan tyda på skillnader i praxis.
  • I avsnittet ”Blir vi friskare och lever längre?” redovisas indikatorer som rör hälsoläget i stort där vården bara är en av många bidragande faktorer. Hälsoläget förbättras generellt sett, men som annan folkhälsorapportering visar så förekommer stora och varaktiga skillnader mellan socioekonomiska grupper. Ett undantag från den generellt positiva utvecklingen är förekomsten av suicid där i princip inga förändringar kan ses de senaste 17 åren.
  • I avsnittet ”Hur bidrar hälso- och sjukvården till en hållbar god vård?” syns några hoppfulla resultat för 2017. Sjukskrivningarna inom hälso- och sjukvården är visserligen på en fortsatt hög nivå jämfört mot andra branscher, men för 2017 noteras ändå en viss minskning av sjukfrånvaron bland landstingsanställda för första gången på flera år. Det samma gäller den tidigare kraftiga uppgången av rapporterade fall av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier i form av MRSA och ESBL som också visar en nedgång för 2017 efter att ha ökat sedan rapporteringarna börjat. Här kan dock provtagningsrutiner och andra faktorer spela roll utöver den verkliga förekomsten.

Totalt sett så visar drygt hälften av resultaten i rapporten på bättre värden för den senaste mätperioden jämfört med den närmast föregående. För de indikatorer som har könsuppdelade värden visar en lika stor andel förbättrade värden för kvinnor som för män.

Utöver de resultat som indikatorerna visar ger redovisningen av bakgrundsfaktorer en bild av skillnader i förutsättningar och utmaningar mellan länen och över tid. Bland annat så framgår att den begränsade tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal i många fall utgör en stor utmaning för hälso- och sjukvården som i flera fall bedöms vara bestående.

Merparten av indikatorerna redovisas uppdelat på kvinnor och män. Dessa indikatorer visar ofta på skillnader men för att fastställa om skillnaderna beror på ojämlik hälso- och sjukvård behövs fördjupade analyser av respektive indikator. Detsamma gäller även ofta de skillnader som rör jämförelser mellan län och grupper med olika utbildningsnivå. Under 2019 kommer Socialstyrelsen att publicera en fördjupad rapport om jämlik vård, bland annat utifrån indikatorer. Dessutom har Socialstyrelsen i uppdrag att under 2019 ta fram ett förslag på förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården med fokus på jämlik vård [1].

Läs hela sammanfattningen
En god vård? – Öppna jämförelser 2018

Publiceringsår: 2019
Artikelnummer: 2019-1-20
Format: POD
Antal sidor: 161
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Martin Lindblom
075-247 30 00