Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Kartläggning av hinder för samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård - Delrapport 2019

Den här delrapporten ger en lägesbeskrivning av arbetet med att kartlägga vilka hinder och lösningar tandvård och hälso- och sjukvård ser när det gäller samverkan. I den kommande slutrapporten ska Socialstyrelsen ge förslag på hur samverkan mellan de båda systemen kan förbättras.

Sammanfattning

Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet 2018 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera de hinder som finns för en ändamålsenlig samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård där det finns en tydlig ömsesidig nytta med ökad samordning för ett effektivt omhändertagande efter behov, samt ge förslag på sätt att förbättra samverkan.

Socialstyrelsen ska i kartläggningen belysa hur tandvårdens och hälso- och sjukvårdens processer kan knytas samman där det finns beröringspunkter, t.ex. vad gäller processer, vårdkedjor och ekonomi. Vidare ska myndigheten belysa hur hälso- och sjukvårdens och tandvårdens kunskaper om orsakssamband mellan munhälsa och allmän hälsa kan öka liksom hur hälso- och sjukvården och tandvården ömsesidigt och inom respektive system kan bidra till utredning och behandling.

I denna delrapport gör Socialstyrelsen en genomgång av problemområdet och diskuterar förutsättningar och hinder för samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård, de juridiska förutsättningarna för samverkan och samverkan ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.

Socialstyrelsens undersökning visar att det finns flera hinder för samverkan.

  • Utbildningarna som rör hälso- och sjukvårdsyrken tar i mycket lägre grad upp kopplingen mellan allmän hälsa och munhälsa än utbildningarna till tandläkare och tandhygienist.
  • Inom tandvården är det vanligare med kompetensutveckling för att öka personalens kunskaper om kopplingen mellan allmän hälsa och munhälsa jämfört med inom hälso- och sjukvården.
  • Tandvård och hälso- och sjukvård uppfattar att bristande kunskaper om kopplingen mellan allmän hälsa och munhälsa är ett hinder.
  • Tandvården och hälso- och sjukvården upplever att det brister i kunskapen om de olika tandvårdsstöden.
  • Tandvården och i viss mån hälso- och sjukvården anser att det är ett hinder att tandvården inte bjuds in till de samverkansforum som finns.
  • Tandvårdens och hälso- och sjukvårdens olika journalsystem uppfattas vara ett hinder.

Hälso- och sjukvården och tandvården är på regional nivå i stort sett överens om vilka hinder för samverkan som finns. De är även överens när det gäller inom vilka områden de behöver samverka mer. Det rör sig till exempel om patienter med diabetes, äldre personer, smärtpatienter, personer med ätstörningar och refluxsjukdom samt patienter med sömnapné.

Socialstyrelsens litteraturgenomgång visar att samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård är ett område där det behövs mer forskning. Det finns inga studier som behandlar samverkan och hinder för samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård i Sverige ur ett helhetsperspektiv.
De juridiska förutsättningarna för samverkan är goda eftersom både tandvård och hälso- och sjukvård omfattas av patientdalagen (2008:355) PDL. Därmed finns inget uppenbart hinder för att vårdgivare ska kunna avtala om sammanhållen journalföring.

Problemet är snarare praktiskt eftersom tandvård och hälso- och sjukvård i hög utsträckning använder journalsystem som inte är kompatibla i struktur och innehåll. Vårdgivarna behöver också ta fram system som begränsar tillgången till information så att hälso- och sjukvård respektive tandvård endast får tillgång till de uppgifter de behöver.

Socialstyrelsens kartläggning visar att det finns betydande skillnader mellan landstingen när det gäller hur väl olika e-tjänster och andra processer för samverkan är utbyggda. En väl utbyggd och fungerande samverkan är viktig ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Patienter som har ett behov av en fungerande samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård ska ha en likvärdig möjlighet att ta del av en fungerande samverkan oavsett var i landet de bor och oavsett vilken diagnos eller tillstånd de har. Skillnader i praxis och sätt att arbeta kan leda till ojämlikhet när det gäller hur vårdkedjor och processer är uppbyggda. Därför är det viktigt med ett mer enhetligt sätt att organisera samverkan mellan de båda systemen.

En slutrapport innehållande förslag på åtgärder för att förbättra samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården ska avrapporteras till regeringen senast 31 oktober 2019.

Läs hela sammanfattningen
Bild på rapportens framsida

Publiceringsår: 2019
Artikelnummer: 2019-1-1
Format: PDF
Antal sidor: 113
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Thomas Malm 
075-247 30 00