/
/

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd – Stöd för styrning och ledning

Nu är de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd publicerade. Riktlinjerna syftar till att stödja dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.

Bilagor

  • Tillstånds- och åtgärdslista
  • Kunskapsunderlag
  • Indikatorer
  • Metodbeskrivning
  • Hälsoekonomiskt underlag
  • Sammanfattning

    Varje år insjuknar 1 500–2 000 personer i psykos i Sverige, och cirka 30 000–40 000 personer i Sverige har diagnosen schizofreni. Endast 6–7 procent av gruppen hade ett arbete på den öppna arbetsmarknaden vid uppföljning år 2015. Det innebär att det stora flertalet lever på sjuk- eller aktivitetsersättning eller annat ekonomiskt stöd från samhället, vilket i sin tur innebär en mycket låg inkomst. Medellivslängden för personer med schizofreni är omkring 15 år kortare än hos befolkningen i övrigt. Att drabbas av schizofreni eller liknande tillstånd i Sverige i dag innebär därmed utöver psykisk och fysisk ohälsa i många fall att bli marginaliserad både socialt och ekonomiskt.

    I ett tidigt skede av psykossjukdom finns stora möjligheter att vända utvecklingen och stödja individen att återhämta sig. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör därför erbjuda samordnade insatser för personer som för första gången insjuknar i psykos. Insatser som bör ingå är exempelvis antipsykotisk läkemedelsbehandling, psykologisk behandling, stöd till närstående och studie- eller arbetsrehabilitering. Dessa insatser bidrar till att de som får insatserna kommer igång med att studera eller arbeta, vilket i sin tur kan bidra till fortsatt tillfrisknande.

    Många som drabbas av schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd behöver fortsatt vård och stöd på flera olika sätt och i många fall av olika aktörer. Dessa personer bör erbjudas case management, som på svenska ofta kallas vård- och stödsamordning, för att ge ökad kontinuitet och minska risken att de tappar kontakten med vården och omsorgen. För dem som har ett eget boende kan boendestöd ge ökad möjlighet att klara av ett självständigt liv och få större delaktighet i samhället. Även individanpassat stöd till arbete bidrar till detta, genom att erbjuda en väg ut i arbetslivet.

    Den förkortade livslängden för personer med psykisk sjukdom beror i stor utsträckning på somatiska sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Dels drabbas gruppen i högre utsträckning av dessa sjukdomar, dels får de som drabbas inte alltid fullgod vård. En sjukdomsorsak är biverkningar av antipsykotiska läkemedel. Andra orsaker är rökning, ohälsosamma matvanor och för lite motion. Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör därför erbjuda insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. De bör också erbjuda stöd i kontakter med hälso- och sjukvården, så att fler söker och får vård för sina fysiska besvär och sjukdomar.

    Dessa riktlinjer ger rekommendationer om vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd hos vuxna. De omfattar bland annat tidiga insatser vid insjuknande i psykos, antipsykotisk läkemedelsbehandling, psykologisk behandling, modeller för att samordna insatser, boendeinsatser, olika former av rehabilitering, stöd och behandling vid akuta tillstånd samt åtgärder för att förebygga och behandla fysisk ohälsa.

    Syftet med riktlinjernas rekommendationer är att ge politiker, tjänstemän och verksamhetschefer inom kommuner och landsting vägledning för beslut på gruppnivå om vilken vård och vilka stödinsatser som ska finnas tillgängliga för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Rekommendationerna kan bland annat användas som underlag för resursfördelning utifrån öppna och systematiska prioriteringar. Riktlinjerna innehåller därför även bedömningar av hur ett införande av rekommendationerna påverkar kostnader och organisation, utifrån en bild av hur verksamheterna bedrivs på nationell nivå i dag.

    Sammanfattningsvis behöver mer resurser tillföras vården och stödet till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, om alla de åtgärder som rekommenderas i dessa riktlinjer implementeras. Det som krävs är att skapa hållbara strukturer för samverkan, utveckla kompetens hos personalen och öka kapaciteten så att fler får tillgång till de rekommenderade åtgärderna. I vissa fall kan rekommenderade åtgärder införas inom den befintliga strukturen, medan det i andra fall kräver större satsningar. Det beror på hur den nuvarande organisationen ser ut. På längre sikt förväntas implementering av rekommenderade åtgärder innebära förbättrad kvalitet av vården och omsorgen, och därmed förbättrad hälsa, välmående och livskvalitet för personer i gruppen. Det kan möjliggöra att eventuella ökade kostnader återgår till nuvarande nivåer eller minskar ytterligare.

    För att Socialstyrelsen ska kunna följa upp tillämpningen av riktlinjerna har 39 indikatorer tagits fram, för att spegla de viktigaste rekommendationerna samt olika aspekter av god vård. Myndighetens utvärderingar kan sedan visa exempelvis hur stor andel av målgruppen som får en rekommenderad åtgärd.

    De här riktlinjerna är en sammanslagning och revidering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser från 2011 respektive antipsykotisk läkemedelsbehandling från 2014, och ersätter således dessa.

    Läs hela sammanfattningen

    Publiceringsår: 2018
    Artikelnummer: 2018-9-6
    ISBN: 978-91-7555-471-6
    Format: POD
    Antal sidor: 83
    Språk: Svenska
    Pris (inkl. moms): 90 kr

    Kontakt

    Sofia von Malortie
    075-247 31 65