Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Kvinnor med sköldkörtelproblematik 2017

Inom ramen för ett regeringsuppdrag på området kvinnors hälsa, har Socialstyrelsen belyst behandlingen av underfunktion av sköldkörteln (hypotyreos). Resultaten visar en ökad förskrivning av läkemedel mot hypotyreos med 32 procent under den studerade perioden.

Sammanfattning

Inom ramen för ett regeringsuppdrag på området kvinnors hälsa, har Socialstyrelsen belyst behandlingen av underfunktion av sköldkörteln (hypo­tyreos). Uttag från apotek av registrerade läkemedel mot hypotyreos har följts 2006–2017 med avseende på bl.a. kön, ålder och geografi. Bland andra aspekter som har studerats ingår förskrivningen av licenspreparat innehållande naturligt hormon i form av torkad svinsköldkörtel.

Resultaten visar att andelen i befolkningen som har förskrivits läkemedel mot hypotyreos ökade med 32 procent under den studerade perioden. Under 2017 förskrevs totalt cirka 460 000 personer preparat mot hypotyreos. Kvinnor utgjorde det stora flertalet av patienter ­(mer än 82 procent).

En anledning till ökningen kan vara att en ny typ av hypotyreos, så kallad subklinisk hypotyreos, där kriterierna för behandling skiljer sig från de traditionella, har blivit en klinisk realitet.

Det är bland yngre kvinnor (20 till 40 år) som den kraftigaste ökningen i andel behandlade har skett, med en fördubbling mellan 2006 och 2017. Detta har lett till att medianåldern för insättning av läkemedel mot hypotyreos har sjunkit med 11 år under perioden. Den stora ökningen av andelen yngre kvinnor kan hänga samman med en ökad medvetenhet om sköldkörtelhormoners betydelse för normal fosterutveckling samt med det screeningprogram som har initierats för att upptäcka hypotyreos i samband med graviditet.

Den största förskrivningsökningen under observationsperioden avser de patienter som satts in på behandling av distriktsläkare, i mödrahälsovården och inom den gynekologiska vården.

I länet med högst förskrivning 2017 (Gävleborgs län), förskrevs 8,5 procent av alla kvinnor läkemedel mot hypotyreos, vilket kan jämföras med 5,6 procent i länet med lägst förskrivning (Gotlands län). Förskrivningen har ökat i samtliga län från 2006 till 2017, men storleken på ökningen varierar. I Uppsala län ökade förskrivningen med 68 procent, medan det i Örebro län med den lägsta ökningen, bara var 22 procents ökning. När det gäller högsta uppnådda utbildningsnivå är det små skillnader mellan kvinnor behandlade med läkemedel mot hypotyreos och kvinnor utan sådan behandling. Däremot är uttaget av antidepres­sivt läkemedel mer än 60 procent högre bland de som behandlats med läkemedel mot hypo­tyreos än bland kvinnor utan sådan behandling.

Levotyroxin, som är rekommenderat förstahandspreparat vid hypotyreos dominerar förskrivningen. Antalet patienter som behandlades med levotyroxin ökade med cirka 140 000 mellan 2006 till 2017. Även alternativa behandlingar som är mer ifrågasatta, såsom kombinationsbehandling med liotyronin och levotyroxin, eller med preparat bestående av torkad sköldkörtel från gris, ökade kraftigt under studieperioden.

Mot bakgrund av den stora ökningen av antalet patienter, de stora variationerna i förskrivning mellan olika län och den diskussion som pågår kring kriterier för diagnos och val av behandling, är en slutsats att det skulle vara värdefullt med ett kunskapsstöd på området. Socialstyrelsen har därför för avsikt att föra en dialog med det nationella programområdet för endokrina sjukdomar, Sköldkörtelförbundet och andra intressenter inom området om denna fråga.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-5-10
Format: PDF
Antal sidor: 28
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Claes Falck
075-247 30 00