/
/

Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos 2018–2020

Rapporten redovisar den årliga uppföljningen och utvärderingen av förändringar i läkemedelsförsäljningen. Det görs också en bedömning av den framtida kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna. I rapporten förutspår vi att totalkostnaden för läkemedel kommer fortsätta öka under de närmaste åren.

Korrigerad 2018-05-03: Tabell 8 s.28 och tabell 13 s.52, text på s. 18 Nationellt ordnat införande.

Sammanfattning

Socialstyrelsen bedömer att totalkostnaden för läkemedel inom förmånen kommer att fortsätta öka under prognosperioden, med 7,7 procent under 2018 och 7,7 procent under 2019. Det är främst kostnaderna för förmånsläkemedel och rekvisitionsläkemedel som förväntas fortsätta öka, medan kostnaderna för smittskyddsläkemedel ökar jämfört med 2017 men förväntas sedan ligga på en relativt stabil nivå. Kostnaderna för läkemedel inom förmånen prognosticeras öka från 23,3 miljarder kronor 2017 till 25,1 miljarder kronor 2018, 27,0 miljarder kronor 2019 och 28,4 miljarder kronor 2020. Ett antal faktorer är avgörande för denna utveckling:

  • Antalet cancerfall ökar varje år, vilket till stor del beror dels på att befolkningen blir allt äldre, dels på att fler lever längre med sin cancersjukdom. Fler nya, innovativa och effektiva onkologiläkemedel kommer ut på marknaden och många av dessa är dyra. Inom onkologiområdet prognostiseras en ökning om cirka 1,4 miljarder kronor under 2018–2020. I de flesta fall är utfallet i hög grad beroende av beslut om ordnat införande, och nettosumman påverkas både av takten på införandet och av återbäringsavtal.
  • Prognosen visar en fortsatt kostnadstillväxt för nya orala antikoagulantia (NOAK) under 2018 för att plana ut 2019. Kostnaden förväntas öka med cirka 716 miljoner kronor under 2018–2020 till följd av ordnat införande och tillämpning av behandlingsrekommendationer för förmaksflimmer från Läkemedelsverket.

  • TNF-alfahämmare och dess alternativ beräknas stå för en ökning på cirka 1,1 miljarder kronor under prognosperioden. En faktor som påverkar är ökad användning av läkemedel som används som alternativ till TNF-alfahämmare. Osäkerheter som kan påverka utfallet är ökningstakten av alternativ till TNF-alfahämmare, takten på den totala volymtillväxten samt eventuell omvandling av befintliga återbäringsavtal till lägre priser.

  • För diabetesläkemedel förväntas kostnaderna öka med cirka 550 miljoner kronor under 2018–2020. Denna ökning beror på en mer frekvent förskrivning av icke-insulin läkemedel för typ 2-diabetes samt en ökad förskrivning i ett tidigare skede vid behandling av typ 2-diabetes.

  • Den totala förmånskostnaden utgörs främst av läkemedel som används inom andra områden än de som beskrivs ovan. Kostnaden för dessa övriga läkemedel har varit relativt stabil de senaste åren med en ökning på tre procent mellan 2016 och 2017. Totalt förväntas kostnaderna för övriga läkemedel öka med cirka 1,4 miljarder kronor under prognosperioden, baserat på trendutvecklingen de senaste två åren.

  • Patentutgångar för traditionella läkemedel resulterar i relativt snabba prisminskningar om det gäller tabletter. Patentutgångar på biologiska läkemedel resulterar i stark priskonkurrens. För biologiska läkemedel förväntas huvuddelen av besparingen att komma som återbäring till landstingen snarare än prissänkningar, vilket inte påverkar läkemedelsförmånskostnaden men minskar kostnaderna för landstingen.

  • Återbäringsavtal efter trepartsöverläggningar har ökat i omfattning och kommer troligen att bli ännu fler. Rapporten redovisar bruttokostnader, det vill säga kostnader innan återbäringsavtal, men kommenterar ändå återbäringsavtalen på övergripande nivå.

Kostnaden för de två huvudområdena inom smittskyddsläkemedel förväntas öka:

  • Kostnaden för nya hepatit C-läkemedel förväntas öka under prognosperioden från cirka 945 miljoner kronor 2017 till 1,7 miljarder kronor 2020. Detta på grund av de nya sidoöverenskommelserna som har nåtts mellan företag och staten med effekt från den 1 januari 2018. Prognosen har baserats på att 5 000 patienter behandlas årligen under 2018–2019 samt 4 500 patienter under 2020.
  • Kostnaden för hiv-läkemedel har under en längre tid legat på en hög nivå men förväntas minska något under prognosperioden, från 742 miljoner kronor 2017 till 738 miljoner kronor 2020.

Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel förväntas öka under prognosperioden, från 8,2 miljarder kronor 2017 till 9,9 miljarder kronor 2020. Några faktorer som påverkar denna utveckling är:

  • Introduktionen av nya läkemedel som främst används i den specialiserade vården fortsätter att öka kostnaderna, vilket är i linje med den underliggande trenden. Dock kan kostnaderna för nya innovativa läkemedel öka ytterligare under kommande prognosperioder.
  • Onkologiläkemedel utgör en tredjedel av de totala rekvisitionskostnaderna. Kostnaderna för onkologiläkemedel inom rekvisition ökade under 2013–2017 och kommer troligtvis fortsätta att öka även framöver.

Läs hela sammanfattningen
Bild på rapportens omslag

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-4-21
Format: POD
Antal sidor: 69
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Almina Kalkan
075-247 30 00