/
/

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi – Stöd för styrning och ledning – Remissversion

Nu är de nationella riktlinjerna för vård vid epilepsi publicerade i en remissversion. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vård av personer med epilepsi.

Bilagor

Tillstånds- och åtgärdslista

Kunskapsunderlag

Indikatorer

Metodbeskrivning

Hälsoekonomiskt underlag

Sammanfattning

Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen och det finns i dag omkring 81 000 personer med epilepsidiagnos i Sverige, varav cirka 69 000 vuxna och cirka 12 000 barn och ungdomar. För många innebär epilepsi en livslång sjukdom som påverkar livets alla aspekter, och epilepsianfallens oförutsägbarhet kan vara en ständig källa till oro för patient och närstående. För barn med epilepsi är problem med inlärning, uppmärksamhet, motorik, psykisk ohälsa och nedsatt social förmåga vanligt förekommande. Vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi ökar risken för förtida död, och samsjuklighet i form av psykiatrisk, intellektuell eller motorisk funktionsnedsättning är också vanligt.

I dag är epilepsivården bristfällig och ojämlik, bland annat på grund av bristande kunskap om epilepsi och otillräcklig tillgång till och utnyttjande av effektiva diagnos- och behandlingsmetoder. Nationella riktlinjer, som syftar till att stödja styrningen av svensk hälso- och sjukvård utifrån bästa tillgängliga kunskap, kan därmed vara ett viktigt redskap för att förbättra vården för de personer som lever med epilepsi.

Dessa nationella riktlinjer ger rekommendationer om åtgärder vid epilepsi. Riktlinjerna betonar särskilt vikten av att få rätt diagnos tidigt, en korrekt uppföljning som bland annat innefattar kontinuitet i vårdkontakter och ett multiprofessionellt teamomhändertagande, samt avancerad utredning med ställningstagande till icke-farmakologisk behandling så fort som epilepsin konstaterats vara farmakologiskt terapiresistent. Utöver detta betonas också att personer med epilepsi och intellektuell eller annan bestående funktionsnedsättning behöver ett förbättrat teamomhändertagande inom habiliteringen som samverkas med övrig sjukvård.

Riktlinjernas rekommendationer ger vägledning för beslut på gruppnivå och riktar sig främst till politiker, tjänstemän och verksamhetschefer. De kan bland annat användas som underlag för resursfördelning utifrån öppna och systematiska prioriteringar. Riktlinjerna innehåller därför även bedömningar av hur ett införande av rekommendationerna påverkar hälso- och sjukvårdens kostnader och organisation, utifrån en bild av hur verksamheten bedrivs på nationell nivå i dag.

Sammanfattningsvis innebär dessa riktlinjer att mer resurser behöver tillföras epilepsivården eftersom de avser satsningar för att komma till rätta med brister i tillgänglighet och förbättringar i organisationen av epilepsivården för både barn och vuxna. Utöver detta finns också ett behov att erbjuda fler personer med farmakologiskt terapiresistent epilepsi avancerad utredning och resektiv epilepsikirurgi där åtgärden är lämplig. En bättre resursfördelning och en mer ändamålsenlig organisation kan plana ut de ökade kostnaderna på längre sikt, men förstås också leda till en bättre vård för personer med epilepsi.

Förutom satsningar på multiprofessionella team behöver hälso- och sjukvården säkerställa att det för vuxna med bestående funktionsnedsättningar finns fungerande strukturer i primärvården som stödjer habilitering och ansvarar för samt samordnar den hälso- och sjukvård som inte direkt kopplas till epilepsisjukdomen. Hälso- och sjukvårdens organisation behöver också säkerställa tillgången på neurologer, barnläkare, barnneurologer och sjuksköterskor med betydande erfarenhet av epilepsi.

För att Socialstyrelsen ska kunna följa upp tillämpningen av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna har myndigheten tagit fram 24 indikatorer som framförallt speglar de centrala rekommendationerna. I den kommande utvärderingen, som kan sägas vara en baslinjeutvärdering, kommer vi att beskriva i vilken mån landstingen och regionerna jobbar i enlighet med rekommendationerna samt belysa de viktigaste aspekterna av god vård. Resultatet av utvärderingen kan sedan ge underlag för förbättringsarbeten inom hälso- och sjukvården. Detta är en remissversion av riktlinjerna – en slutlig version publiceras under våren 2019.

Läs hela sammanfattningen
Nationella riktlinjer för våd vid epilepsi - remissversion

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-3-9
Format: POD
Antal sidor: 71
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Anna Lord
075-247 30 00