Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård - Lägesrapport 2018

Lägesrapporten redovisar tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård.

Sammanfattning

Medellivslängden ökar

Medellivslängden ökar för såväl kvinnor som män. År 2015 var medellivslängden 84,0 år för kvinnor och 80,4 år för män. Under senare år har skillnader i medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå ökat. Personer med eftergymnasial utbildning har högst medellivslängd.

En orsak till ökad medellivslängd beror på att insjuknande och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar minskar i befolkningen. Även dödligheten i cancer fortsätter att minska. Under en längre tidsperiod har dock insjuknandet i cancer ökat. Lungcancer är den cancerform som orsakade flest dödsfall. Drygt 1 800 kvinnor och ungefär lika många män dog i lungcancer 2016.

Utbyggt stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Hälften av alla kvinnor och två tredjedelar av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana. Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor har ökat sedan 2013 men är fortfarande på en låg nivå. Framförallt är det stödet till patienter med ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet som har byggts ut. De nya nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor betonar särskilt vikten av åtgärder för att stödja riskgrupper, exempelvis vuxna med en social sårbarhet och gravida kvinnor.

Allt fler unga vårdas för depression

Andelen kvinnor och män som vårdats för depression har ökat sedan 2006. Ökningen är särskilt stor för personer under 25 år. Även behandlingen med antidepressiva läkemedel ökar över tid för personer i åldersgruppen 15–24 år. Den ökade förskrivningen är en konsekvens av att allt fler diagnostiseras med psykisk ohälsa.

Kortare vårdtider efter förlossning

Medelvårdtiden efter förlossning minskar. År 2016 var medelvårdtiden 1,8 dygn efter vaginal förlossning och 2,9 dygn efter kejsarsnitt. Riskerna med korta vårdtider är exempelvis att psykisk ohälsa inte upptäcks innan utskrivning. Nästan två tredjedelar av sjukhusen saknar skriftliga rutiner för att identifiera och hantera psykisk ohälsa hos kvinnor efter förlossning.

Äldre väntar längre vid akutmottagningarna

Väntetiderna vid akutmottagningarna fortsätter att öka. Medianvistelsetiden är nu 3 timmar och 30 minuter. Kvinnor väntar något längre än män. De äldre, det vill säga personer över 80 år, får generellt träffa läkare snabbare än andra, men blir kvar längre på akuten. En orsak är att de oftast behöver skrivas in och därför behöver vänta på lediga vårdplatser.

Mer än hälften av alla skador i vården kan förebyggas

Andelen vårdtillfällen där patienter vårdas för skador ökar. År 2015 var andelen vårdtillfällen med skador 10,9 procent medan den var 12,3 procent 2017. Majoriteten av alla undvikbara skador, 34 procent, är vårdrelaterade infektioner. För den som drabbas av en undvikbar skada ökar medelvårdtiden med 7 dagar.

Hög efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal

Efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal överstiger tillgången vad gäller barnmorskor, specialistläkare och sjuksköterskor. I förhållande till befolkningsmängden i Sverige är dock antalet läkare och sjuksköterskor hög jämfört med andra länder.

Kompetensförsörjningen är en av vårdens stora utmaningar. Ett flertal satsningar pågår för att behålla befintlig personal, rekrytera nya medarbetare, säkerställa kompetensutveckling och att använda befintlig kompetens på ett effektivt sätt.

Tandhälsan är god i befolkningen

Tandhälsan hos barn och unga i befolkningen är god, men sedan 2010 har tandhälsan försämrats bland förskolebarn. Orsaken till detta är inte känd. Andelen kariesfria sexåringar var 75 procent 2016 vilket antagligen innebär att Sverige inte kommer att nå WHO:s mål om att 80 procent av sexåringarna i Europa ska vara kariesfria 2020.

Även bland vuxna är tandhälsan generellt sett god. Det finns inga större skillnader mellan kvinnor och män, men skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är stora. Det är till exempel betydligt vanligare att personer med kortare utbildning enbart besöker tandvården av akuta skäl. I denna grupp är det dessutom vanligare med utdragning av tänder än vad det är för personer med längre utbildning.

Fler kan få tillgång till tandvårdsbidraget

Kunskapen om det särskilda tandvårdsbidraget till personer med vissa långvariga sjukdomar och funktionshinder behöver öka. Det särskilda tandvårdsbidraget kan användas för förebyggande tandvård så att allvarliga tandsjukdomar kan undvikas men majoriteten av de patienter som varit berättigade till stödet har inte utnyttjat det. För att patienter ska få tillgång till bidraget och förebyggande tandvårdsinsatser krävs att stödet är känt bland patienter, närstående och vårdgivare.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-3-4
Format: Bok
Antal sidor: 94
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Sara Dahlin
075-247 30 00