/
/

Nationella riktlinjer för vård vid endometrios – Stöd för styrning och ledning – Remissversion

Nu är de nationella riktlinjerna för endometrios publicerade i en remissversion. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vård av personer med endometrios.

Du har möjlighet att lämna synpunkter fram till och med den 31 maj 2018 via mejl: nr-endometrios@socialstyrelsen.se.

Bilagor

Tillstånds -och åtgärdslista

Kunskapsunderlag

Indikatorer

Metodbeskrivning

Sammanfattning

Dessa nationella riktlinjer ger rekommendationer om vård vid endometrios. De omfattar bland annat insatser vid tidiga symtom, diagnostik, farmakologisk, icke-farmakologisk och kirurgisk behandling, graviditetsrelaterad smärtlindring, uppföljning och betydelsen av ett multiprofessionellt omhändertagande.

Endometrios drabbar uppskattningsvis upp till var tionde kvinna i fertil ålder, vilket innebär att ungefär 250 000 svenska kvinnor har sjukdomen. Det första tecknet på endometrios är ofta svår mensvärk. Ytterligare symtom kan exempelvis vara besvär från urinvägarna, smärta vid tarmtömning, djup samlagssmärta eller ofrivillig barnlöshet. Sjukdomen har en varierande svårighetsgrad och symtom. För många personer tar det lång tid att få en diagnos, framför allt om symtomen debuterar i tonåren.

Hälso- och sjukvården behöver ökad kunskap så att symtomen inte normaliseras och fler tidigt kan få tillgång till grundläggande behandling, vilket i sin tur minskar risken för mer uttalade symtom och besvär i framtiden För de flesta personer som har endometrios och smärta är den grund läggande behandlingen tillräcklig, men vissa har ändå smärta och andra besvär. De behöver ytterligare insatser, och sjukdomen kan då också bekräftas med lämpliga diagnostiska metoder. Kompletterade tilläggsbehandling, både farmakologisk och icke-farmakologisk, är också centralt när den grundläggande smärtbehandlingen inte ger tillräcklig lindring. Vid endometrios är det viktigt med en individualiserad och systematisk smärtbehandling i olika steg beroende på smärttillståndets karaktär och förekomsten av andra symtom.

Patienterna kan behöva tillgång till råd och stöd från sjuksköterska eller barnmorska med kunskap om endometrios för att minska problem med oro, förbättra livskvaliteten och minska behovet av akuta vårdbesök.

Personer med endometrios återfinns på samtliga vårdnivåer, från primär-vård till högspecialiserad vård, vilket ställer krav på samordning av vården. På några ställen i landet har hälso- och sjukvården organiserat sig i endometriosteam. Ett multiprofessionellt omhändertagande är särskilt viktigt för personer med svårbehandlad smärtproblematik, andra endometriosrelaterade besvär eller annan samsjuklighet.

Långvarig smärta vid endometrios kan leda till sekundära tillstånd som påverkar muskler och skelett. Återkommande smärta kan även leda till att personen undviker smärtsam fysisk aktivitet. Rörelserelaterad smärta kan vara svår att lindra med farmakologisk smärtlindring och kräver andra insatser med stöd av fysioterapeut.

Hälso- och sjukvården behöver samordna och strukturerat följa upp vård och behandling för personer med endometrios, särskilt för personer med svårbehandlad smärtproblematik eller samsjuklighet med andra somatiska eller psykiatriska sjukdomar.

Riktlinjernas rekommendationer ger vägledning för beslut på gruppnivå och riktar sig främst till politiker, tjänstemän och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården. De kan bland annat användas som underlag för resursfördelning utifrån öppna och systematiska prioriteringar. Riktlinjerna innehåller därför även bedömningar av hur kostnader och organisation kan påverkas om rekommendationerna införs, utifrån en bild hur verk-samheterna bedrivs på nationell nivå i dag.

Endometrios medför stora kostnader för samhället, både direkta kostnader för hälso- och sjukvården och indirekta kostnader i form av arbets-bortfall. Sammanfattningsvis innebär dessa riktlinjer att mer resurser behöver tillföras vården vid endometrios på kort sikt. Rekommendationerna förväntas dock öka kvaliteten på vården för kvinnor med endometrios så att akuta vårdbesök, inläggningar och sjukskrivningar minskar. Detta medför i så fall lägre kostnader på lång sikt.

För att Socialstyrelsen ska kunna följa upp tillämpningen av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna har det tagits fram 14 indikatorer som speglar ett urval av rekommendationerna och därmed olika aspekter av god vård. De allra flesta är utvecklingsindikatorer, eftersom det idag saknas nationella kvalitetsregister. Rekommendationerna täcker inte alla aspekter av god vård och omsorg för den här patientgruppen. Därför har myndigheten har även tagit fram övergripande indikatorer, som till exempel ålder vid första diagnostillfälle och täckningsgrad i kvalitetsregister.

I den kommande utvärderingen, som kan sägas vara en baslinjeutvärdering, kommer Socialstyrelsen att beskriva i vilken mån landstingen jobbar i enlighet med rekommendationerna, samt belysa olika aspekter av god vård. Resultatet av utvärderingen kan sedan ge underlag för förbättringsarbeten inom hälso- och sjukvården.

Detta är en remissversion av riktlinjerna. En slutlig version publiceras i slutet av 2018.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-3-14
Format: POD
Antal sidor: 94
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr