/
/

Bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård – Med fokus på vården vid kroniska sjukdomar – Lägesrapport 2018

Positiva trender i hälsa och vård men mer fokus på levnadsvanor behövs. I denna lägesrapport utifrån regeringens strategi för kroniska sjukdomar har Socialstyrelsen valt att särskilt lyfta fram potentialen i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Sammanfattning

Det finns flera positiva trender när det gäller förutsättningarna för en hälso-inriktad, kunskapsbaserad och patientcentrerad hälso- och sjukvård för personer med kroniska sjukdomar. Det finns dock fortsatt betydande utmaningar.

I denna tredje och sista lägesrapport utifrån regeringens strategi för kroniska sjukdomar har Socialstyrelsen valt att särskilt lyfta fram potentialen i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Rapporten baseras på en övergripande genomgång av uppgifter från hälso-dataregister och kvalitetsregister, intervjuer med företrädare för patienter, regioner och landsting samt en övergripande beskrivning av den aktuella utvecklingen i några av de europeiska hälso- och sjukvårdsystemen. 

Positiva trender i hälsa och vård men mer fokus på levnadsvanor behövs

Utvecklingen när det gäller flera kroniska sjukdomar går åt rätt håll och en bidragande orsak är att tobaksrökningen har minskat. Men när de gäller trenden för andra levnadsvanor (fysisk aktivitet, matvanor och alkohol) som sammantaget står bakom en stor del av insjuknandet i många kroniska sjukdomar har utvecklingen inte förändrats nämnvärt. 

De flesta av de stora kroniska sjukdomarna är möjliga att förebygga genom rökstopp, minskad alkoholkonsumtion, ökad fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för förebyggande metoder har fått ett visst genomslag, och något fler får tillgång till relevanta insatser för förändrade levnadsvanor.

Både patientföreträdare och företrädare för sjukvårdshuvudmännen bedömer att det preventiva arbetet behöver prioriteras i högre utsträckning. Flera framhåller att det krävs ett ännu tydligare perspektivskifte i synen på hälso- och sjukvårdens uppdrag. För att uppnå en hälso- och sjukvård där förebyggande arbete ingår som en självklar del krävs fortsatt kunskapsspridning men också förändrade attityder och arbetssätt.

Organisering, ledning och styrning är avgörande för att skapa strukturella förutsättningar för ett förebyggande arbete med tydliga uppdrag, tid och resurser till kompetensutveckling samt redskap. På så sätt kan arbete med att främja levnadsvanor systematiskt integreras i vårdprocesser och patientkon-takter. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete behöver i betydligt högre grad än vad som är fallet i dag bli en del av behovsanalys, uppdrag och uppföljning och ges samma tyngd som övrig vård och behandling.

Hälsosamtal introduceras i ökad utsträckning

En återkommande fråga i Sverige, liksom i andra länder, har varit i vilken utsträckning hälso- och sjukvården kan arbeta med primärprevention, dvs. bidra till att förbygga sjukdomar innan de uppstår. Några primärpreventiva strategier som fått ökad uppmärksamhet på senare år är dels Västerbottens hälsoundersökningar, dels hälsosamtal i Skaraborg och Jönköpings län. Båda dessa strategier representerar ett koncept som kommit att kallas riktade hälsosamtal. Utvärderingar visar en positiv effekt med lägre risk för förtida död i sjukdomar, vilken kan kopplas till arbetet med hälsosamtal. Detta kan ses både på befolkningsnivå och i ännu högre grad i gruppen som deltagit i hälsosamtal. 

På senare år har arbetet med hälsosamtal spridits till flera landsting och regioner, och i dagsläget erbjuder åtta regioner och landsting sådana samtal, tre utreder frågan om ett införande, åtta bedömer att frågan är intressant att bevaka medan två bedömer att frågan inte är aktuell i nuläget.

Det är angeläget med en samsyn om innebörden i hållbar hälso- och sjukvård

I intervjuer med företrädare för landsting och regioner framhålls att det behövs en bredare samsyn och gemensam förståelse av hur en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan bidra till hållbar utveckling. En samstämmig bild av förutsättningar och hinder för att ytterligare utveckla arbetet ges, där fokus ligger på spridning av kunskap om evidens och kostnadseffektivitet, ett tydligt och långsiktigt politiskt stöd, tydliga uppdrag till primärvården, resurser och strukturer samt kunskaps- och kompetensstöd.

Utmaningarna delas med många andra länder

Med hälsofrämjande processer som utgångspunkt tydliggörs hälso- och sjukvården som en central aktör när det gäller att bidra till de övergripande globala målen om hållbar utveckling. Via det hälsofrämjande perspektivet som lyfts fram i Agenda 2030, stimuleras engagemang och innovation i hälso- och sjukvårdens verksamheter.

Sedan länge har Världshälsoorganisationen (WHO) pekat på de betydande utmaningarna för hälso- och sjukvårdsystemen i många länder, beaktat den ökande andel människor som insjuknar i förebyggbara kroniska sjukdomar. Inom Europa har EU intensifierat arbetet med att stödja medlemsländerna på området genom en rad olika initiativ. Stort fokus ligger på att öka kraften i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, stärka primärvård och närsjukvård samt skapa en mer sammanhållen och integrerad vård.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-2-4
Format: POD
Antal sidor: 139
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr