/
/

Nationella planeringsstödet 2018. Bedömning av tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

2018 års statistikrapport redovisar tillgång och efterfrågan på legitimerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården. För de flesta yrkesgrupper har antalet examinerade varit på en jämn eller något ökande nivå. Inom vissa grupper finns stora pensionsavgångar att vänta.

Sammanfattning

Legitimationsyrkena i denna rapport uppvisar många likheter. Alla, med undantag för läkare, domineras av kvinnor och för de flesta yrkesgrupperna finns det största relativa antalet sysselsatta i Stockholms sjukvårdsregion. Yrkesgrupperna skiljer sig också åt exempelvis vad gäller ökning eller minskning av sysselsatta över tid, ålderssammansättningen hos de sysselsatta eller hur många som väljer att studera till respektive yrke. Sådana skillnader gör att tillgång och efterfrågan på kort och lång sikt kan se olika ut för olika yrken och gör att bedömningar av bristsituationer på sikt kan skilja sig åt för olika yrkesgrupper.

Ökning av sysselsatta apotekare, fysioterapeuter, läkare och psykologer

Legitimerade och sysselsatta apotekare, fysioterapeuter, läkare och psykologer har ökat i relativa tal mellan 2000 och 2015. Apotekare, fysioterapeuter och psykologer karaktäriseras av en stor andel unga personer och en mindre andel i äldre åldersgrupper. Många läkare hör till de yngre åldersgrupperna även om fördelningen mellan yngre och äldre är mer jämn än i de andra tre yrkesgrupperna.

Nivån av examinerade har varit jämn eller något ökande de senaste tio läsåren för alla fyra yrkesgrupper. Det finns ett stort intresse av att läsa framförallt fysioterapeut-, läkar-, och psykologprogrammen. Många studerar till läkare utomlands. Även om antalet utlandsstuderande har minskat utfärdade Socialstyrelsen så sent som 2016 en majoritet av läkarlegitimationerna till personer som studerat utomlands.

Arbetsgivare i hela landet rapporterar brist på alla fyra yrkesgrupper och framförallt på personer med yrkeserfarenhet. Landstingen rapporterar brist på läkare inom många specialiteter, framförallt allmänmedicin och psykiatri. Landstingen uppger en ökande efterfrågan på apotekare i takt med att alltfler anställer kliniska farmaceuter som ansvariga för läkemedelsrelaterade frågor och som en del i arbetet med uppgiftsväxling, där de kan överta vissa uppgifter som läkare eller sjuksköterskor tidigare har utfört.

För fysioterapeuter bedöms bristen kvarstå på lång sikt i samband med en växande andel äldre i befolkningen. För apotekare och psykologer bedöms bristen avta på lång sikt, främst på grund av få pensionsavgångar och en god tillförsel av nyexaminerade. Läkarbristen bedöms stabiliseras på lång sikt tack vare fler utbildningsplatser under 2000-talet och ett nettoöverskott på invandrade läkare.

Avtagande ökning av sysselsatta barnmorskor och tandhygienister

Ökningen av det relativa antalet barnmorskor och tandhygienister mellan 2000 och 2015 har avtagit de senaste åren. Bägge yrkesgrupper har också en stor andel sysselsatta som hör till de äldre åldersgrupperna. Gruppen tandhygienister som är yngre än 30 år är stor men antalet examinerade tandhygienister har minskat något de senaste läsåren. Antalet examinerade barnmorskor har istället ökat något och många landsting erbjuder ekonomisk ersättning till sjuksköterskor som vill specialisera sig till barnmorskor. Antalet landstingsanställda barnmorskor i förhållande till antalet fertila kvinnor var på samma nivå mellan 2009 och 2016 samtidigt som förlossningarna ökade under samma tidsperiod. Det finns en efterfrågan på barnmorskor och, framförallt yrkeserfarna, tandhygienister i hela landet. Bristen bedöms kvarstå även på lång sikt, för bägge yrkesgrupper, främst på grund av stora pensionsavgångar.

Minskning av sysselsatta psykoterapeuter och receptarier samt oförändrat läge för tandläkare

Det relativa antalet sysselsatta psykoterapeuter och receptarier har minskat mellan 2000 och 2015. Det relativa antalet sysselsatta tandläkare har varit oförändrat eller något avtagande under samma period. Alla tre yrkesgrupper har en stor andel personer som hör till de äldre åldersgrupperna och endast en mindre andel yngre. Antalet examinerade tandläkare har ökat något medan en minskning syns för antalet examinerade psykoterapeuter och receptarier. Antalet utlandsstuderande tandläkare minskar men fortfarande utfärdas en stor andel tandläkarlegitimationer till personer som studerat utanför Sverige. Bristen uppges vara stor på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna receptarier och tandläkare. Bristen bedöms även kvarstå på lång sikt bland annat i samband med pensionsavgångar.

Avtagande ökning av sysselsatta sjuksköterskor och minskning av specialistsjuksköterskor

Ökningen av det relativa antalet sjuksköterskor som syntes i början av 2000-talet har avtagit. Det relativa antalet sysselsatta specialistsjuksköterskor har minskat mellan 2000 och 2015, men vissa inriktningar har ökat. Intern-medicin och ambulanssjukvård är exempel på inriktningar som har minskat medan bland annat anestesisjukvård och hälso- och sjukvård för barn och unga har ökat. Antalet examinerade specialistsjuksköterskor ökar men även här syns skillnader mellan olika inriktningar.

Det råder brist på nyexaminerade och erfarna grundutbildade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i hela landet. Bristen bedöms kvarstå bland annat i samband med pensionsavgångar för flera inriktningar, såsom distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor inriktade mot psykiatri.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-2-23
Format: POD
Antal sidor: 99
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr