/
/

Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2018

Lägesrapporten redovisar tillståndet och utvecklingen inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning, inklusive kostnadsutvecklingen.

Sammanfattning

Sammanfattning

I oktober 2016 hade 71 400 personer en eller flera insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och närmare 53 000 personer i åldern 0–64 år hade insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. De vanligaste insatserna var bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet enligt LSS samt boendestöd enligt SoL. Andelen kvinnor som beviljas insatser inom funktionshindersområdet är fortfarande lägre än andelen män. År 2016 utgjorde kvinnorna 41 procent av de 71 400 personer som hade insatser enligt LSS. Könsskillnaden är som störst bland de yngre. I åldersgruppen 0–12 år var endast 32 procent av LSS-insatserna beviljade till flickor.

Ökat tryck på kommunerna

Allt fler personer beviljas insatser inom funktionshindersområdet och det beror på flera saker, till exempel att allt fler behov tillgodoses. Det kan också handla om att kommunerna har fått ta ett allt större ansvar för stöden till personer med funktionsnedsättning. Resultaten i rapporten visar dessutom på vissa tydliga förändringar från 2015 och framåt. Till exempel har kommunernas kostnader för insatser till målgruppen ökat kraftigt. Mellan 2015 och 2016 ökade kostnaden för kommunalt beslutad personlig assistans enligt LSS, med 11 procent (cirka 1 miljard kronor i fasta priser). Kostnaden för bostad med särskild service ökade i sin tur med nio procent (cirka 2 miljarder kronor i fasta priser). Även kostnaderna för boende för barn ökade något, trots att antalet flickor och pojkar med insatsen minskar.

Såväl utredningstider som verkställighetstider av gynnande beslut ökar inom LSS. Långa verkställighetstider har varit en utmaning länge och det är inte heller ovanligt att LSS-handläggare har många ärenden. Mellan 2015 och 2016 har det dock skett en markant förändring. I storstäder och storstadsnära kommuner har mediantiden för LSS-utredningar ökat till 37 dagar. Mediantid för verkställighet av gynnande beslut om bostad med särskild service för vuxna har i samma kommungrupp ökat till 176 dagar. Sammantaget innebär detta att den enskilde kan få vänta en lång tid från ansökan till att ett gynnande beslut har verkställts.

Orsakerna bakom förändringarna kan vara flera. Till exempel kan Socialstyrelsen konstatera att en del av de nya besluten om bostad med särskild service för vuxna och personlig assistans avser personer som året innan hade hemtjänst enligt SoL. Det handlar troligen om personer med framåtskridande sjukdomar där punktinsatser från hemtjänsten inte längre varit tillräckligt för att tillgodose behoven. Det finns emellertid inget som talar för att detta inflöde skulle ha ökat i särskilt stor utsträckning just från 2015.

En stor del av förändringarna 2015–2016 förklaras förmodligen av utvecklingen inom den statliga assistansersättningen enligt socialförsäkringsbalken, SFB. Från och med 2015 har indragningarna av beslut om detta stöd ökat markant. Dessa personer har ofta omfattande behov. Många får istället kommunalt beslutad personlig assistans, men det förekommer också att de beviljas andra insatser, till exempel någon form av särskilt boende eller avlösarservice enligt LSS. Resonemanget stärks av att det genomsnittliga antalet timmar inom kommunalt beslutad personlig assistans ökar, att fler kommuner än tidigare rapporterar underskott på särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning och att minskningen inom avlösarservice nu har avstannat.

Socialstyrelsen har, inom ramen för denna lägesrapport, inte fullt ut kunnat utröna i vilken utsträckning dessa förändringar påverkar förutsättningarna för kommunernas verksamheter till personer med funktionsnedsättning, både vad gäller insatsernas kvalitet och att tillgodose brukarnas behov.

Var femte beslut om kommunal personlig assistans är nybeviljat

I oktober 2016 hade totalt 20 070 personer personlig assistans, varav nästan 4 580 hade kommunalt beslutad personlig assistans och 15 800 hade statlig assistansersättning. Andelen kvinnor är lika stor inom båda lagrummen, 46 procent. Det genomsnittliga antalet timmar är i viss mån överlappande mellan de båda lagrummen. Till exempel så hade 9 procent av personerna med kommunalt beslutad personlig assistans 100 timmar per vecka eller mer.

I oktober 2016 var en femtedel av besluten inom den kommunalt beslutade personliga assistansen nybeviljade. Sjutton procent av de nya besluten gällde personer som var 65 år eller äldre, vilket är noterbart eftersom personlig assistans endast kan beviljas till och med 64 år. Anledningarna till detta kan vara flera, till exempel långa utredningstider och tider för verkställighet.

Det finns vissa könsskillnader bland de nya besluten. Pojkar i åldern 0–12 år beviljades i genomsnitt fler timmar personlig assistans jämfört med flickor i samma åldersgrupp, 49 respektive 39 timmar per vecka. Skillnaden är störst bland de med flest antal timmar.

Många av de vars statliga assistansersättning dras in får istället kommunalt beslutad personlig assistans. För de som får andra insatser eller inga insatser alls riskerar konsekvenserna att bli omfattande, såväl för den enskilde som för närstående. Begränsad delaktighet i samhällslivet och ökat ansvar för närstående är två exempel på konsekvenser. Ur ett barnrättsperspektiv är det särskilt bekymmersamt att vissa barn beviljas boende för barn enligt LSS istället för statlig assistansersättning eller personlig assistans. Att placeras på ett boende för barn innebär att barnet skiljs från sin familj och inte får växa upp i sin hemmiljö.

Förutsättningar för delaktighet kan bli bättre

De flesta brukare i daglig verksamhet och i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS har genomförandeplaner (omkring 90 procent), men alla planer innehåller inte individuella mål. Det framgår inte heller alltid hur den enskilde varit delaktig. Många brukare inom särskilda boendeformer och daglig verksamhet bedömer att de har möjlighet att bestämma över sådant som är viktigt. Samtidigt uppger knappt hälften av verksamheterna att de använder metoder för brukarinflytande, vilket indikerar att förutsättningarna för inflytande kan stärkas ytterligare. Personalens kompetens i alternativ kompletterande kommunikation (AKK) är en viktig förutsättning för att möjliggöra självbestämmande och inflytande för brukare.

Några förbättringsområden kring delaktighet på särskilda boendeformer har identifierats:

  • internetuppkoppling i den egna lägenheten
  • möjligheten att bli sambo på boende (när båda har ett beslut)
  • kvällsaktiviteter efter klockan 21 med personalstöd.

Det saknas aktuell kunskap på nationell nivå om möjligheter för barn med funktionsnedsättning att komma till tals. Tillsynens tidigare iakttagelser visar emellertid att barn med funktionsnedsättning inte alltid kommer till tals, detta gäller såväl i samband med handläggningssituationer som i verksamheter.

Kunskap om AKK och om mänskliga rättigheter ökar

Under året har det skett en positiv kunskapsutveckling i kommunerna. De nationella kunskapssatsningarna inom funktionshindersområdet har fokuserat på områden där det sedan tidigare konstaterats vara kunskapsbrist. Ett exempel är AKK, ett annat exempel är kunskap om konsekvenser av olika funktionsnedsättningar. Omkring hälften av kommunerna har erbjudit kompetensutveckling inom AKK till personal inom daglig verk-samhet och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS.

De nationella kunskapssatsningarna har även innefattat frågor som rör mänskliga rättigheter, vilket är i linje med Socialstyrelsens Allmänna råd om kunskap hos personal som ger stöd till personer med funktionsnedsättning och med svensk funktionshinderspolitik.

Kommunala hälso- och sjukvården ökar

Personer med funktionsnedsättning har många gånger en sämre hälsa än den övriga befolkningen och vården som ges är inte alltid jämlik. Det gäller särskilt personer med insatsen bostad med särskild service enligt LSS. Dessa verksamheter har ett ansvar för att tillgängliggöra den hälso- och sjukvård som den enskilde behöver. Samtidigt har endast tre av fyra bostäder med särskild service för vuxna rutiner kring frågor som rör hälso- och sjukvård.

Behovet av hälso- och sjukvård kan även tillgodoses via den kommunala hälso- och sjukvården. Andelen personer med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service för vuxna ökar, vilket till stor del förklaras av att kommunerna i Stockholms län övertog ansvaret för kommunal hälso- och sjukvård 2015.

Övriga slutsatser och iakttagelser

  • Kommunernas krisberedskap i verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning kan bli bättre. Omkring hälften av kommunerna har evakueringsplaner för boenden för personer med funktionsnedsättning i egen regi. Andelen har minskat något inom flera boendeformer, vilket är noterbart eftersom det många gånger handlar om personer med nedsatt rörelseförmåga eller orienteringsförmåga.
  • Fortfarande saknar många kommuners LSS-verksamheter rutiner för hur de ska agera vid indikation på våldsutsatthet. Den låga andelen är bekymmersam eftersom personer med funktionsnedsättning har en hög utsatthet för våld, i synnerhet kvinnor. Utsattheten förstärks många gånger av beroendeställningen gentemot vårdpersonal inom socialtjänsten med flera.
  • Verksamheternas medvetenhet om hbtq-personer med funktionsnedsättning och deras behov har ökat, vilket torde innebära ökade förutsättningar för ett jämlikt bemötande och stöd.
  • Kunskapen om hur förutsättningarna ser ut för samer med funktionsnedsättning är knapphändig bland tjänstemännen i de 19 kommuner som ingår i det samiska förvaltningsområdet i Sverige.
Läs hela sammanfattningen
Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2018

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-2-18
Format: Bok
Antal sidor: 104
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 88 kr

Kontakt

Karin Flyckt 
075-247 30 00