/
/

Kvalitetsregister i kommunal hälso- och sjukvård

En rapport som beskriver Socialstyrelsens arbete med kvalitetsregister av betydelse för personer som får hälso- och sjukvård finansierad av kommunerna. Här redovisas hur man kan använda uppgifter från kvalitetsregister för att analysera den kommunala hälso- och sjukvården.

Kvalitetsregister i kommunal hälso- och sjukvård. Tabeller med uppgifter på kommunnivå.

Diagnoser och dödsorsaker, patienter i kommunal hälso- och sjukvård, 2016

 

Sammanfattning

År 2016 fick 392 000 patienter insatser av den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Allt fler får vård i denna verksamhet som utgör en del av den landstingsfinansierade primärvården. Den omfattar både ordinärt boende (hemsjukvård) och vård i särskilda boendeformer. De flesta, 83 procent är 65 år och äldre och av dessa vårdas 33 procent i särskilda boenden.

I denna rapport redovisar Socialstyrelsen hur man kan använda uppgifter från kvalitetsregister för att analysera den kommunala hälso- och sjukvården. Underlaget till rapporten kommer från sambearbetningar mellan Socialstyrelsens olika nationella register och kvalitetsregister som registrerar vård som utförs i kommunerna. De kvalitetsregister som ingår i denna bearbetning är Senior alert, Svenska palliativregistret, Nationellt Diabetesregister (NDR), Riksstroke, Rikshöft och Svenskt beroenderegister (SBR).

 

I rapporten beskriver Socialstyrelsen:

  • i vilken omfattning verksamheter i landsting och kommun dokumenterar i registren (täckningsgradsjämförelser)
  • hur sambearbetning av olika register kan tillföra fördjupad information om vården av patienter
  • hur Socialstyrelsens olika register och kvalitetsregister kan användas vid forskning om kommunal hälso- och sjukvård
  • exempel på hur registerdata kan användas som stöd till verksamhetsutveckling eller för forskning.

Analys av Nationellt diabetesregister, NDR, tillsammans med Socialstyrelsens register visar att 16 procent av alla personer 18 år och äldre i kommunal hälso- och sjukvård använder diabetesläkemedel, insulin eller tabletter. Det kan jämföras med att det är 4 till 6 procent av befolkningen i åldern 16 – 84 år som har diabetes. Behovet av en god diabetesvård för patienter i den kommunala hälso- och sjukvården är med andra ord omfattande. Genom att sambearbeta NDR med Socialstyrelsens register var det möjligt att redovisa viktiga indikatorer på kommunnivå som kan användas som stöd för verksamhetsutveckling.

Socialstyrelsens analys av Svenska palliativregistret visar att vid jämförelse med landstingen, används Svenska palliativregistret oftare i kommunerna. Det är här som många personer har behov av palliativ vård. 57 900 personer, motsvarande 64 procent, av alla som dog 2016, var ”inskrivna” i kommunal hälso- och sjukvård när de avled. Av dessa avled 17 000 på sjukhus och 13 000 av dem fördes från kommunal hälso- och sjukvård till sjukhus i livets slutskede. De flesta bodde i ordinärt boende. Det är möjligt att följa uppgifter om antalet personer som förs till sjukhus i livets slutskede på kommunnivå, som underlag för hur den palliativa vården utvecklas i kommunerna.

Höftfraktur är den främsta orsaken till att personer 80 år eller äldre i kommunal hälso- och sjukvård får vård i sluten vård, 75 procent av dessa är kvinnor. Denna rapport visar att de flesta frakturer sker i ordinärt boende bland dem som redan har kommunalt finansierad hälso- och sjukvård. Dessa uppgifter är också möjliga att använda för att följa verksamheternas arbete med att förebygga höftfrakturer.

Generellt framkommer att täckningsgraden för de olika registren är olika beroende på om vården ges som hemsjukvård eller i särskilda boenden. Det kan bero på att de organisatoriska förutsättningarna för vården i olika boendeformer från början var olika. Kommunerna tog över ansvaret för hälso- och sjukvård från landstingen i samband med ÄDEL-reformen 1992. Vården i särskilda boendeformer lagreglerades medan det blev möjligt att organisera hemsjukvården genom lokala överenskommelser.

Organisationen med läkare i de landstingsfinansierade och övrig hälso- och sjukvårdspersonal i kommunerna, förutsätter en fungerande samverkan, både mellan de båda sjukvårdshuvudmännen och med socialtjänsten. Resultaten som redovisas ovan är alla exempel på områden där samverkan är en förutsättning för en god vård och omsorg.

Sambearbetningarna som redovisas i denna rapport har varit möjliga att göra främst med hjälp av det kommunala hälso- och sjukvårdsregistret. Detta register var tidigare inte möjligt att använda, då flera landsting/regioner hade kvar ansvaret för vården i hemmet (hemsjukvård). Men allt eftersom fler kommuner tog över ansvaret för hemsjukvården, blev det möjligt att använda registret för olika jämförelser. Från 2019 kommer kommunerna att börja rapportera uppgifter om vårdåtgärder till detta register. När sedan Stockholms läns landsting, som sista huvudman i landet, lämnar över ansvaret för hemsjukvården under de närmaste åren, kommer registret omfatta alla personer med kommunal hälso- och sjukvård, inte bara i särskilda boendeformer, utan också i hemsjukvården.

Tillsammans med registret för insatser i socialtjänsten och LSS-registret utgör det kommunala hälso-och sjukvårdsregistret en växande användningspotential för uppföljning av verksamheternas kvalitet och forskning om den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-2-17
Format: POD
Antal sidor: 54
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr