Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Barn i internationell människohandel och exploatering – Vägledning för socialtjänsten

Socialtjänsten har en central roll när det gäller att stödja och skydda barn som är offer eller potentiella offer för människohandel eller exploatering. Vägledningen är framtagen för att ge stöd i det arbetet och vänder sig primärt till socialsekreterare, arbetsledare och beslutsfattare inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Sammanfattning

Den fria rörligheten inom EU och migrationen i världen bidrar till att socialtjänsten i ökad utsträckning kan komma i kontakt med barn från andra länder som vistas i Sverige och är i behov av myndigheternas skydd och stöd. En del av dessa barn kan vara offer för människohandel eller exploatering. De kan till exempel utnyttjas sexuellt, i tiggeri, kriminalitet eller hushållsarbete. Barnen kan också vara medföljande till sina föräldrar som kan vara offer eller förövare. Situationen för barnen kan se väldigt olika ut. Medvetenhet, kunskap och samverkan mellan berörda aktörer är en förutsättning för att barn i människohandel och exploatering ska kunna identifieras och få det stöd och den hjälp som de behöver och har rätt till enligt svensk och internationell lagstiftning. Nationella metodstödsteamet mot prostitution och människohandel kan ge berörda aktörer, däribland socialtjänsten, stöd i arbetet med enskilda ärenden. Socialtjänsten har en central roll när det gäller att stödja och skydda barn som är offer eller potentiella offer för människohandel eller exploatering.

Kommunens yttersta ansvar för stöd och hjälp gäller för alla barn och unga, oavsett om de har rätt att befinna sig i Sverige och hur länge de har vistats i Sverige. Precis som när det gäller andra barn ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning om nämnden får kännedom om något som kan föranleda en åtgärd av nämnden. Barnets bästa, både på kort och lång sikt, behöver utrönas av behöriga myndigheter i varje enskilt fall och barnet behöver vara delaktig i den processen. På kort sikt kan barnets bästa handla om att säkerställa skydd och tillgodose andra nödvändiga behov. På längre sikt handlar barnets bästa om att hitta en varaktig lösning där barnet kan få sina behov och rättigheter tillgodosedda. Ofta behöver information utbytas och samarbete initieras med de sociala myndigheterna i barnets hemland. Genom Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention har det skapats ett regelverk och en struktur för informationsöverföring och samarbete mellan myndigheter i olika länder. Där finns också regler om vilket lands myndigheter och domstolar som har rätt att fatta beslut om skydd av barn i internationella situationer samt hur ett barn som vistas i ett land och behöver myndigheternas skydd och stöd kan återföras till det land där barnet har sin hemvist.

Kommunens yttersta ansvar gäller även om barnet vistas utomlands en tid, till exempel i syfte att giftas bort och exploateras sexuellt eller i hushållsarbete. Vilka möjligheter socialtjänsten har att agera beror emellertid på omständigheterna i det enskilda fallet och om barnet vistas i ett land som omfattas av Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-10-1
Format: POD
Antal sidor: 48
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr