/
/

Att samtala med barn – Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Det här kunskapsstödet ger en generell och grundläggande bas, till stöd för professionella i att samtala med barn. Stödet riktar sig till alla som har samtal med barn inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. Med barn avses alla under 18 år.

För utskrift

Folder för spridning

Samtal med barn – att tänka på

Vill ni ha en presentation av kunskapsstödet?

Vi erbjuder regioner och större offentliga sammanhang en möjlighet att lämna intresse för en presentation av det här kunskapsstödet. Det rör sig om cirka en timmes föreläsning inklusive tid för frågor. Presentationen kan kombineras med kunskapsstödet Bedöma barns mognad för delaktighet. En sådan föreläsning tar då ca 1,5 timme inklusive tid för frågor.

Mejla thomas.jonsland@socialstyrelsen.se följande information:

  • Uppskattat antal deltagare
  • Beskriv deltagarna i form av yrkesroller, förkunskaper och typ av samtal som genomförs i yrket
  • Förslag på när i tiden presentationen ska genomföras.

Utifrån antalet förfrågningar och innehållet i dem gör vi en bedömning om det är möjligt för oss att genomföra.

Sammanfattning

Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn.

Det här kunskapsstödet ger en generell och grundläggande bas, till stöd för professionella i att samtala med barn. Kunskapsstödet riktar sig till alla som har samtal med barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård. Med barn avses alla under 18 år.

Samtal med barn behövs för att säkerställa barnets möjlighet till delaktighet, för att säkra kvaliteten i bedömningar och åtgärder och för att stärka och utveckla barnet.

Barnet ska ges möjlighet till delaktighet – men inte pressas till det. I praktiken kan barnet välja att vara delaktigt i olika grad och på olika sätt. Hur ett barn kan bli delaktigt beror både på dess uttryckliga önskemål och på dess behov, kompetens och mognad.

En central aspekt när det gäller att samtala med ett barn är hur man ska hantera barnets relation till föräldrarna. Med det följer ett antal frågor: När ska man prata enskilt med barnet och när ska föräldrarna vara med? När man pratar med barnet och föräldrarna tillsammans – hur ser man till att barnet fortsatt är i fokus? På vilka sätt kan föräldrarna stödja respektive negativt påverka barnets möjligheter att fritt kunna beskriva sina erfarenheter och upplevelser? I kunskapsstödet finns det resonemang om detta och stöd ges kring dessa frågor.

Barnet är unikt utifrån sina alldeles egna förmågor och erfarenheter, upplevelser och levnadsvillkor. Samtalets förutsättningar påverkas också av barnets idéer om samtalet, hur det tror att andra viktiga personer ser på samtalet, men också hur det mår just nu. Mot den bakgrunden är det viktigt att inför samtalet skapa sig en kunskap om och förståelse för det enskilda barnet.

När vi och andra har intervjuat barn för att höra om deras erfarenheter av samtal är det många barn som beskrivit vikten av att den vuxne är snäll. Forskning har visat att avgörande för att få till ett bra samtal med ett barn är att skapa en förtroendefull relation med barnet. För att uppfattas som snäll och skapa en förtroendefull relation kan man behöva sträva efter att vara äkta, ärlig och personlig. Det kan också vara viktigt att vara lugn, se till att barnet är i centrum och göra vad man kan för att minska maktobalansen mellan barnet och sig själv.

Att förbereda båda barnet och sig själv inför samtalet är av central betydelse, samtidigt varierar möjligheterna till detta mycket mellan olika verksamheter och sammanhang.

Inledningen av samtalet används oftast till att hälsa på barnet, presentera sig själv, ge barnet grundläggande information och etablera en förtroendefull relation.

Därefter väntar det huvudsakliga syftet med samtalet. Det kan vara i form av informerande, stödjande eller utredande samtal. Det är viktigt att för sig

själv och inför barnet vara tydlig med vad det huvudsakliga syftet med samtalet är. Samtidigt är syftet sällan renodlat, utan de olika syftena går ofta in i varandra.

I ett samtal med barn är den professionelles uppgift i stora drag att ge barnet möjligheter att fritt beskriva sina erfarenheter och upplevelser. I kunskapsstödet beskrivs ett antal tekniker och förhållningssätt som kan vara användbara för att åstadkomma detta. Det handlar bland annat om hur mer eller mindre öppna frågor kan se ut och användas.

En lugn och tydlig avslutning kan bidra till att barnet känner att det har överblick, kontroll och ro när det lämnar samtalet. Det är ofta bra att inleda en avslutande fas med att göra en kort sammanfattning av samtalet. En bra sammanfattning kan stärka barnets förståelse och förhindra att det håller inne med frågor och funderingar.

Ofta kan det finnas behov av en uppföljande kontakt efter ett samtal. Barnet kan behöva få svar på frågor och funderingar som dyker upp och den professionelle kan behöva återkoppla vad som händer eller följa upp hur barnet mår efter samtalet.

Läs hela sammanfattningen
Bild på rapportens omslag

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-10-10
Format: POD
Antal sidor: 106
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr