/
/

Öppna jämförelser 2017 - En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Rapporten fokuserar på att ge en övergripande bild av hälso- och sjukvårdens resultat. I rapporten presenteras 53 indikatorer utifrån Socialstyrelsens ramverk för indikatorbaserade uppföljningar inom hälso- och sjukvårdssystemet. Rapporten riktar sig främst till lednings- och styrningsfunktioner i hälso- och sjukvården.

Korrigerad: Diagram 6.2, avsnitt 16 specificeringen av vilka frågor som används från nationell patientenkät, diagram 32.3, februari 2018

Bilagor

Bilaga 1. Indikatordata, länsprofiler och indikatorbeskrivningar

Bilaga 2: Vårddagskostnader för undvikbara trycksår – ett räkneexempel

Beställd rapport trycks endast i svart/vit

Sammanfattning

Rapporten är en del i en omfattande redovisning av indikatorer som rör uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Socialstyrelsens syfte med rapporten är att indikatorerna tillsammans ska ge en översiktlig beskrivning av hälso- och sjukvårdens resultat, inklusive den kommunala hälso- och sjukvården. En kontinuerlig uppföljning, på alla nivåer i systemet, är viktigt eftersom det är en utmaning att tillhandahålla en god vård med hög tillgänglighet till dem som behöver men nödvändigtvis inte begär den, dels inte lägga mer än tillräckliga resurser på dem med mindre behov trots att de kanske efterfrågar mer. I rapporten görs den indikatorbaserade uppföljningen efter sex viktiga frågeställningar som berör kostnader, tillgänglighet, prevention, kvalitet, hälsa och hållbarhet:

  • Avsnittet ”Hur mycket betalar vi för hälso- och sjukvården?” visar att Sverige satsar relativt stora resurser på hälso- och sjukvården. Av kostnaden står den kommunala hälso- och sjukvården för en inte obetydlig del.
  • Avsnittet ”Har vi tillgång till hälso- och sjukvård när vi behöver?” visar att det är variationer i resultat mellan län och inga tydliga förbättringar kan ses. För de indikatorer som belyser tillgänglighet i form av väntetider visar månadsdata på stora säsongsvariationer.
  • Indikatorn Antikoagulantia till riskpatienter, som redovisas i avsnittet ”Hur väl bidrar hälso- och sjukvården till att hålla oss friska?” visar på en kontinuerlig förbättring och är nu nära målnivån på minst 80 procent. Fallskador är fortsatt en stor bidragande orsak till hälsoproblem i Sverige och indikatorn Fallskador bland äldre visar inte på positiv utveckling. Detsamma gäller indikatorn Fysisk inaktivitet vid diabetes och andelen fysiskt inaktiva har ökat sedan 2014.
  • Rapporten visar på en generell förbättring i resultat för indikatorerna i avsnittet ”Hur är kvaliteten i den hälso- och sjukvård vi får?”. Bland annat har den positiva trenden för andel äldre med olämpliga läkemedel fortsatt. Ett undantag är Låg Apgar-poäng hos nyfödda där resultatet inte har förbättrats.
  • I avsnittet ”Blir vi friskare och lever längre?” redovisas en ny indikator. Indikatorn är Eurostats variant av sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet. Avsnittet visar på en generell förbättring.
  • Avsnittet ”Hur bidrar hälso- och sjukvården till en hållbar god vård?” visar att 53 procent av den svenska befolkningen anser att hälso- och sjukvården ges på lika villkor. Ökningen av MRSA fortsätter och antibiotikaförskrivningen ligger kvar på i stort sätt samma nivå. Sjukfrånvaron hos landstingens personal fortsätter att öka och ökningen syns för olika personalgrupper inom hälso- och sjukvårdssystemet. Det är särskilt personal inom särskilda boendeformer som ligger långt över övriga delar av hälso- och sjukvården.

    För enskilda indikatorer framgår bland annat att:
  • Befolkningens förväntade medellivslängd ökar, men samtidigt ökar även skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper.
  • Antalet överbeläggningar och utlokaliseringar ökar.
  • Dödlighet efter hjärtinfarkt minskar bland både kvinnor och män. Sverige har också, jämfört med flera andra länder, en låg dödlighet vid sjukhusvårdad akut hjärtinfarkt.
  •  Indikatorn Fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt visar på fortsatt stora skillnader mellan länen.
  • Det är fortsatta skillnader mellan län, kvinnor jämfört med män och mellan utbildningsgrupper gällande antal per 100 invånare som fått en tandvårdsundersökning de senaste två åren.
  • Andelen fysiskt inaktiva ökar i gruppen med diabetes. Dessutom visar indikatorn på stora skillnader mellan län.

Även om rapporten har ett övergripande perspektiv och inte fokuserar på avgränsade grupper eller perspektiv bör ändå nämnas att hälso- och sjukvård riktad till barn och unga är en viktig faktor för resultaten på övergripande nivå, från påverkbar slutenvård till antibiotikaförskrivning. I rapporten finns indikatorer som direkt rör barn och unga. Bland annat finns skillnader mellan utbildningsgrupper i tobaksvanor under graviditet och andelen barn som föds med låg Apgar-poäng har ökat. Dessutom finns stora skillnader i väntetid till BUP mellan länen och mellan årets månader. Vaccinationstäckningen för MPR är fortsatt god på länsnivå.

Merparten av indikatorerna redovisas uppdelat på kvinnor och män. Dessa indikatorer visar ofta på skillnader men för att fastställa om skillnaderna beror på ojämlik hälso- och sjukvård behövs fördjupade analyser av respektive indikator. Inom ramen för öppna jämförelser har en rapport som särskilt belyser kvinnors hälso- och sjukvård publicerats. Under 2018 kommer även rapporter om barn och ungas samt äldres psykiska hälsa att publiceras. Dessutom kommer en rapport som belyser jämlik vård att publiceras under 2019.

Utöver de resultat som indikatorerna visar ger redovisningen av bakgrundsfaktorer en bild av skillnader i förutsättningar och utmaningar mellan länen för bland annat tillgängliga resurser och en åldrande befolkning, men även förutsättningar för fortsatt förbättring och utveckling.

Läs hela sammanfattningen
Öppna jämförelser 2017 – En god vård?

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-1-4
Format: POD
Antal sidor: 170
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 110 kr

Kontakt

Kalle Brandstedt
075-247 37 42

Martin Lindblom
075-247 34 96