/
/

DRG-statistik 2016 – En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

Rapporten presenterar DRG-statistik med patientregistret (PAR) som underlag. Syftet är att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården samt att beskriva vårdkonsumtion i Sverige. Rapporten, som är den sjuttonde, ges ut årligen.

Sammanfattning

Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Syftet är att kunna beskriva sjukvården på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra sjukvård. Urvalet av tabeller i rapporten ska ses som ett axplock av alla de möjligheter som DRG-statistiken ger till uppföljning och analys.

Socialstyrelsen kommer att fortsätta utvecklingen av statistiken för att underlätta för och bidra till den lokala uppföljningen och dialogen.

Rapporten visar utvecklingen i svensk sjukhusvård (somatisk slutenvård och specialiserad öppenvård) för ett flertal variabler. Några resultat:

  • Genomsnittet av diagnoser per vårdtillfälle i slutenvård var 3,4 år 2016.
  • Registreringsmönstret avseende diagnoser skiljer sig stort mellan de olika sjukhusen. Antalet diagnoser per vårdtillfälle varierar från 1 till 5,7 diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå. Närmare 70 procent av sjukhusen har kodat tre eller fler diagnoser per vårdtillfälle 2016.
  • Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och psykiatri) var 4,1 dagar per vårdtillfälle år 2016. Medelvårdtiden har legat på samma nivå de senast 5 åren.
  • I slutenvård omfattar 14,9 procent av samtliga vårdtillfällen 2016 cirkulationsorganens sjukdomar som därmed är den största organspecifika patientgruppen i sjukvården. Män vårdas i högre utsträckning än kvinnor för sjukdomar i cirkulationsorganen.
  • I den öppna specialiserade vården var rörelseorganens sjukdomar den största gruppen med 14,6 procent av vårdkontakterna.
  • De vanligaste orsakerna till inläggning i slutenvård var 2016 förlossning, buksmärtor, hjärtbesvär och lunginflammation.
  • De vanligaste dagkirurgiska vårdkontakterna 2016 var hudingrepp och kataraktoperationer.
  • Graden av poliklinisering, hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med kirurgisk slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska vårdkontakter i förhållande till vårdtillfällen i kirurgisk slutenvård har Jönköping, Värmland och Värmland i nämnd ordning.
  • Vårdkonsumtionen visar stora skillnader i antalet vårdkontakter per patient, störst i Stockholm med 5,1 och minst med 4 vårdkontakter per patient i Kronoberg (åldersstandardiserade värden).
  • Totalt vårdades fler kvinnor än män i slutenvård men exkluderas könsspecifika sjukdomstillstånd överväger männen. I den öppna specialiserade vården vårdades fler kvinnor än män oavsett exkludering.
  • Samtliga resultat i rapporten som avser jämförelser mellan landsting visar på stora skillnader.

Med hjälp av denna rapport, inklusive den fil med Pivottabell och interaktiv DRG-statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats, kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna uppföljningar.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2018
Artikelnummer: 2018-1-38
Format: PDF
Antal sidor: 29
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Lisbeth Serdén
075-247 30 00