/
/

Evidensbaserad praktik i socialtjänsten 2007, 2010, 2013 och 2016

Rapporten visar bland annat att andelen chefer inom individ- och familjeomsorg, funktionshinder och äldreomsorg som är påtagligt intresserade av en evidensbaserad praktik har ökat. Från 68 (2007) till 77 procent (2013) och sedan legat stabilt på 75 procent 2016.

Sammanfattning

Socialstyrelsen genomför vart tredje år en undersökning om evidensbaserad praktik riktad till ett slumpvist urval verksamhetschefer inom individ och familjeomsorg samt funktionshinder och äldreomsorg. Undersökningen har tidigare genomförts 2007, 2010 och 2013. Den senaste undersökningen genomfördes hösten 2016 och omfattar svar från 815 chefer (svarsfrekvens 82 procent). Resultaten visar att:

  • Andelen av cheferna som är påtagligt intresserade av en evidensbaserad praktik har ökat från 68 (2007) till 77 procent (2013) och sedan legat stabilt (75 procent 2016).
  • Användningen av standardiserade bedömningsmetoder har ökat från 63 (2007) till 76 procent (2016).
  • Användningen av standardiserade bedömningsmetoder inom sakområdet våld i nära relationer har ökat markant sedan 2010 från 12 procent till 77 procent 2016. Den största ökningen står bedömningsmetoden FREDA för.
  • Tre av fyra chefer uppgav att de använde standardiserade bedömningsmetoder inom missbruk och beroende och i störst utsträckning används ASI (Addiction Severity Index) där användningen varit stabil sedan 2013.
  • Andelen som uppgav att de i någon omfattning använde ”evidensbaserade” insatser är generellt sett oförändrad, cirka 20 procent vid alla undersökningstillfällen (19 procent 2016). Däremot har det skett en halvering av användningen av ”evidensbaserade” insatser för barn och unga under de senaste tre åren.
  • Rekommendationer från statliga myndigheter, som exempelvis Socialstyrelsen, och från Sveriges kommuner och landsting, betraktades som viktiga för att införa nya evidensbaserade insatser. Rekommendationer från forskare och brukarorganisationer uppfattades däremot som mindre viktiga.
  • 96 procent av cheferna använder Socialstyrelsens hemsida för att söka efter forskning och en alltmer ökande andel (en fördubbling sedan senaste mätningen) besöker Kunskapsguiden i samma syfte.
  • Mer än hälften till två tredjedelar av cheferna uppgav att deras verksamheter använder Socialstyrelsens handböcker i sitt arbete.
  • Cheferna har över tid blivit mer intresserade av att ta del av forskningsrön, oberoende av medium. De främsta kanalerna för detta är webbplatser, konferenser och föreläsningar.
  • En minoritet av cheferna ansåg att deras medarbetare hade tillräckliga kunskaper för att kunna bedriva ett evidensbaserat arbete. Exempelvis var det endast 10 procent av cheferna som bedömde att personalen hade tillräcklig kunskap för att söka efter vetenskaplig evidens om insatsers effekter och ännu färre, 6 procent av personalen, som hade tillräcklig kunskap för att värdera evidens. Vidare var det bara en fjärdedel av cheferna som bedömde att deras personal kunde använda standardiserade bedömningsmetoder och systematiskt följa upp utfallet av insatser.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-9-9
Format: POD
Antal sidor: 34
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Ulrika Bergström
075-247 30 00