/
/

En nationell strategi för demenssjukdom – Underlag och förslag till prioriterade insatser till 2022

Vilka problem finns i dagens vård och omsorg för personer med demenssjukdom, och hur kan vi lösa dem? Hur vill vi att morgondagens vård och omsorg ska se ut? I det här underlaget beskriver Socialstyrelsen läget och förslag till insatser.

Sammanfattning

Kunskaperna om demenssjukdomar brister inom alla yrkesgrupper i den svenska vården och omsorgen om personer med demenssjukdom. Även samverkan mellan huvudmännen är bristfällig på många håll. Det är två av de områden där förbättringar bör ske fram till år 2022, enligt Socialstyrelsen.

I detta underlag till en nationell strategi om demenssjukdomar som regeringen begärt, pekar Socialstyrelsen på sju prioriterade problemområden:

  1. Samverkan mellan sjukvård och socialtjänst
  2. Personal
  3. Kunskap och kompetens
  4. Uppföljning och utvärdering
  5. Anhöriga och närstående
  6. Samhälle
  7. Digitalisering och välfärdsteknik

Socialstyrelsen har gjort följande analys av behov samt åtgärdsförslag inom problemområdena.

Samverkan mellan sjukvård och socialtjänst

Det finns utmaningar inom området samverkan på många nivåer. Dålig samverkan på övergripande nivå mellan sjukvård och socialtjänst drabbar bland annat vårdkvaliteten och möjligheterna till tidig upptäckt av demenssjukdom.

Socialstyrelsen föreslår att kommuner och landsting bildar gränsöverskridande demensteam med uppgift att förbättra vård och omsorg för personer med demenssjukdom samt förbättrar tidig upptäckt. Samtidigt föreslås att patient och närstående i ett tidigt skede erbjuds relevanta insatser och uppföljning av individens sjukdomsutveckling.

Personal

För personer med demenssjukdom är det särskilt viktigt med personalkontinuitet, vilket ställer krav på både schemaläggning och personaltillgång. Det är dock svårt att rekrytera personal till äldresektorn, och antalet specialistläkare i geriatrik sjunker relaterat till antalet invånare. Detta påverkar i sin tur spridningen av kunskap till övriga delar av hälso- och sjukvården. Det finns också problem med hög personalomsättning och brist på tolkar.

Socialstyrelsen föreslår bland annat att en nationell rekryteringsstrategi fastställs med syfte att trygga framtida personalförsörjning. Personalkontinuiteten behöver förbättras för att god, personcentrerad vård ska säkras. Tolkservicen behöver förbättras genom förstärkt rekrytering samt utbildning för tolkar och tolkanvändare inom demensvården.

Kunskap och kompetens

Kunskap och kompetens är det område där de största problemen finns. Det finns en påtaglig brist på kunskap inom alla vård- och omsorgsnivåer och inom alla professioner. Detta försvårar diagnostik, läkemedelsbehandling och tidig upptäckt av kognitiv svikt samt försämrar vården och omsorgen om och livskvaliteten för personer med demenssjukdom. Omfattningen av kunskapsbristerna och dess betydelse för vårdens och omsorgens kvalitet gör att snabba och effektiva insatser behövs.

Socialstyrelsen föreslår bland annat att baskunskaper om demenssjukdomar ges i samtliga grundutbildningar som är relevanta inom demensvården. En snabb höjning av kunskapsnivån behövs i samtliga personalkategorier i demensvården. Behovet är dock störst i den kommunala hemtjänsten. Landsting och kommuner behöver ha stöd för att höja beredskapen för att hjälpa personer som inte talar svenska. Kompetensen när det gäller läkemedelsbehandling behöver höjas för att förbättra läkemedelsförskrivning och eliminera de ojämlikheter som finns mellan delar av landet och mellan olika grupper i befolkningen. Tillgången på specialistläkare och specialistsjuksköterskor behöver också förbättras. Möjligheten för personer med demenssjukdom att delta i dagverksamheter bör säkras i alla kommuner. Innehållet i dagverksamheterna behöver också utvecklas och utgå från varje individs behov.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av kvalitetsparametrar vare sig det gäller patientnära aspekter eller verksamheters förutsättningar är avgörande för fortsatt utveckling.

I dag finns två nationella kvalitetsregister för demenssjukdomar: Svenska demensregistret (SveDem) som innehåller grundläggande data, och BPSD-registret som har fokus på beteendestörningar och psykiska symtom. Kvalitetsregistren ska fungera som rikstäckande verktyg för verksamhetsutveckling och likvärdig behandling av personer med demenssjukdom.

Socialstyrelsen föreslår bland annat att kommuner och landsting i större utsträckning ska använda uppgifterna i kvalitetsregistren SveDem och BPSD-registret för egenanalys och verksamhetsutveckling. Samtidigt föreslås att SveDem ges möjligheter att öka sin täckningsgrad genom förbättrad användarvänlighet och att BPSD-registret ska ges fortsatt goda förutsättningar för att bibehålla kvalitet och täckningsgrad.

Anhöriga och närstående

Anhöriga och andra närstående har en betydelsefull roll för personer med demenssjukdom, och är därför en viktig grupp för en prioriterad satsning. Att stödja en person med demenssjukdom är ofta påfrestande, och det är vanligt att uppleva allmän och känslomässig belastning, besvikelse och isolering.

Stödverksamheter för anhöriga är ofta alltför standardiserade. De är dåligt anpassade till individens särskilda behov. I detta sammanhang bör också kvinnors respektive mäns ibland olika stödbehov uppmärksammas.

Socialstyrelsen föreslår att insatser i form av utbildning, stödverksamhet, handledning och avlösning bör erbjudas personer med demenssjukdom samt närstående direkt efter att diagnosen har fastställs. Anhöriga till yngre personer bör också få ett bättre stöd.

Samhälle

Med ett demensvänligt samhälle menas ett inkluderande samhälle där personer med demenssjukdom kan leva med så hög livskvalitet och självständighet som möjligt. Begreppet är ganska nytt, och därför finns ännu sparsamt med tidigare erfarenheter jämfört med andra delar inom demensområdet. Här finns både många möjligheter till förbättringar och en god utvecklingspotential.

Socialstyrelsen föreslår fortsatt satsning på förbättrad service i verksamheter som besöks av personer med demenssjukdom, bland annat livsmedelshandel och kollektivtrafik. Vidare föreslås en nationell informationskampanj om demenssjukdomar.

Digitalisering och välfärdsteknik

Utvecklingen av tekniska lösningar inom välfärden går snabbt. Användningen av e-tjänster i samhället utvecklas hela tiden, och här finns en stor potential för personer med demenssjukdom att behålla sin självständighet och bli mer delaktiga i samhället.

Socialstyrelsen föreslår att välfärdsteknik används i större utsträckning för att stärka livskvalitet och självständighet för personer med demenssjukdom. Vidare föreslås en förbättrad kvalitetssäkring av välfärdstekniska produkter.

Samstämmig bild av problemområden

Vid samtliga genomförda aktiviteter under kartläggningen har det framkommit en tydligt samstämmig bild av vilka problemområden som finns inom området. I detta underlag till en nationell strategi om demenssjukdomar har vi, som tidigare nämnts, identifierat sju övergripande problemområden med ett antal viktiga delområden. Samtliga delområden är viktiga i en långsiktig strategi för demenssjukdomar. Ett antal av delområdena har identifierats som lämpliga för prioriterade insatser till år 2022.

En erfarenhet från de övriga nordiska ländernas bakgrundsarbete till nationella strategier för demenssjukdom är, att även om många angelägna och viktiga områden identifieras, behöver förändringarna få ta tid. Det innebär att demensstrategin i detta första steg bör innefatta vissa insatser och att ett fortsatt arbete med att utveckla strategiska frågor bör göras även framöver.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-6-4
Format: POD
Antal sidor: 128
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 117 kr

Kontakt

Frida Nobel
075-247 30 00

Mer hos oss

Demens