/
/

DRG-statistik 2015

Rapporten presenterar DRG-statistik med patientregistret (PAR) som underlag. Den syftar till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården samt att beskriva vårdkonsumtion i Sverige.

Sammanfattning

Diagnosrelaterade grupper, DRG, är ett verktyg för att gruppera vårdkontakter till större medicinskt relevanta och kostnadsmässigt lika grupper. Syftet är att kunna beskriva sjukhusverksamhet på ett överskådligt sätt men också bättre jämföra och ersätta sjukvård. Urvalet av tabeller i rapporten ska ses som ett axplock av alla de möjligheter som DRG-statistiken ger till uppföljning och analys.

Socialstyrelsen kommer att fortsätta utvecklingen av statistiken för att underlätta för och bidra till den lokala uppföljningen och dialogen.

Rapporten visar utvecklingen i svensk sjukhusvård för ett flertal variabler. Några resultat:

  • Genomsnittet av diagnoser per vårdtillfälle i slutenvård var 3,2 år 2015.
  • Registreringsmönstret avseende diagnoser skiljer sig stort mellan de olika sjukhusen. Antalet diagnoser per vårdtillfälle varierar från 1 till 5,4 diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå. Närmare 70 procent av sjukhusen har kodat tre eller fler diagnoser per vårdtillfälle 2015.
  • Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och psykiatri) var 4,1 dagar per vårdtillfälle år 2015. Medelvårdtiden har legat på samma nivå de senast 5 åren.
  • I slutenvård omfattar 15,1 procent av samtliga vårdtillfällen 2015 cirkulationsorganens sjukdomar som därmed är den största organspecifika patientgruppen i sjukvården. Män vårdas i högre utsträckning än kvinnor för sjukdomar i cirkulationsorganen.
  • I den öppna specialiserade vården var rörelseorganens sjukdomar den största gruppen med 14,5 procent av vårdkontakterna.
  • De vanligaste orsakerna till inläggning i slutenvård var 2015 förlossning, buksmärtor, hjärtbesvär och lunginflammation.
  • De vanligaste dagkirurgiska vårdkontakterna 2015 var hudingrepp och kataraktoperationer. Dessa åtgärder utförs nästan uteslutande i dagkirurgi.
  • Graden av poliklinisering, hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med kirurgisk slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska vårdkontakter i förhållande till vårdtillfällen i slutenvård har Jönköping, Värmland och Örebro i nämnd ordning.
  • Vårdkonsumtionen visar stora skillnader i antalet vårdkontakter per patient, störst i Stockholm med 5,2 och minst med 4 vårdkontakter per patient i Norrbotten (åldersstandardiserade värden).
  • Samtliga resultat i rapporten som avser jämförelser mellan landsting visar på stora skillnader.

Med hjälp av denna rapport, inklusive den fil med Pivottabell och interaktiv DRG-statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens webbplats, kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna uppföljningar.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-6-3
Format: POD
Antal sidor: 30
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Lisbeth Serdén
075-247 30 00