/
/

Analys av situationen i socialtjänsten våren 2017 – Fokus på ensamkommande flickor, yngre barn, nätverksplaceringar samt suicidrisk – delrapport 3

Den tredje och sista delrapporten angående situationen i socialtjänsten utifrån flyktingsituationen. Denna analys fokuserar på ensamkommande flickor samt yngre barn (0-12 år). Den tar även upp självmordsrisk bland asylsökande ensamkommande barn.

Sammanfattning

Denna analys bygger framförallt på två omgångar av telefonintervjuer och fokuserar på ensamkommande flickor, yngre barn och barn som är nät-verksplacerade. Rapporten innehåller ett avsnitt om suicidrisk bland de asylsökande ensamkommande barnen.

I februari 2017 intervjuades 51 kommuner om suicidrisken. Av intervjuerna framgår att det finns en oro för att de ensamkommande barnens psykiska ohälsa har ökat och att många ensamkommande barn och unga har ett självdestruktivt beteende. I de intervjuade kommunerna har 68 ensam-kommande barn, varav sex flickor, försökt ta sitt liv och tre har genomfört ett fullbordat självmord. Kommunerna uppger att suicidförsöken har en tydlig koppling till asylprocessen och att det i många fall är svårt att få kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och att få hjälp därifrån.

I mars och april 2017 intervjuades 74 kommuner om ensamkommande flickors och yngre barns (0–12 år) situation samt om hur socialtjänsten bedömer nätverkshemmens behov och möjligheter.

De intervjuade kommunerna ansvarar för 905 ensamkommande flickor. Av dessa flickor är det 41 som uppges vara gifta och 53 som har egna barn. Tre procent av flickorna i åldern 13–17 år har ingen skolgång. Flera respondenter uppger att föräldraledighet kan vara ett skäl till att flickorna inte går i skolan.

Kommunerna uppger att de ofta är svårt att hitta boende för de flickor som kommer ensamma och söker asyl i Sverige. Det beror främst på att det är ett fåtal flickor som kommer till varje kommun. Det finns få hem för vård eller boende (HVB) som enbart vänder sig till flickor.

Flickor som uppges vara gifta när de kommer till Sverige och flickor som har egna barn utgör en grupp som socialtjänsten ofta har svårt att utreda och hitta placeringsformer för.

De yngre barnen placeras ofta i nätverkshem. De vuxna i nätverkshem-men är ibland själva asylsökande och i stort behov av stöd från socialtjänsten för att klara sitt uppdrag.

Vad som framkommit i intervjuerna tyder på att socialtjänsten mycket sällan har kontakt med de yngre barnens biologiska föräldrar. Däremot har ofta barnet, familjehemmet och den gode mannen kontakt med de biologiska föräldrarna.

Denna rapport visar att det finns behov av utvecklingsarbete när det gäller ensamkommande flickors och yngre barns situation, framförallt gäller det:

  • Socialtjänstens arbete med utredning och uppföljning av nätverksplaceringar
  • Stöd till barn som är gifta och som själva har barn
  • Socialtjänstens kontakt med barnens biologiska föräldrar
  • Ett långsiktigt perspektiv och samverkan mellan myndigheter, organisationer och civilsamhälle för att säkerställa barnens integration i det svenska samhället
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-6-14
Format: PDF
Antal sidor: 32
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr