/
/

Tjänsteutveckling för en tillgänglig och patientcentrerad vård - Om utvecklingskraft i landsting och regioner

Denna rapport beskriver och analyserar strategiskt utvecklingsarbete utifrån ett systemsynsätt. Detta görs genom en systematisk kartläggning och analys av ett antal sjukvårdshuvudmäns utvecklingskraft.

Sammanfattning

Socialstyrelsen har mot bakgrund av överenskommelsen Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) haft i uppdrag att stödja utvecklingen mot en mer tillgänglig och patientcentrerad vård. Utgångspunkten för uppdraget har varit att utifrån ett helhetsperspektiv beskriva och stödja landstingens och regionernas strategiska utvecklingsarbete på området.

I en delrapport till regeringen 2016 presenterades en nulägesbild av huvudmännens utvecklingsarbete utifrån en systematisk sammanställning av de handlingsplaner landstingen och regionerna redovisat som en del av överenskommelsen. Denna sammanställning återspeglade en både motsägelsefull och fragmenterad bild av huvudmännens strategiska utvecklingsarbete. Slutrapporten har därför avgränsats till att fördjupa förståelsen och kunskapen om de förutsättningar och förhållanden som antingen hindrar eller främjar landstingens och regionernas förmåga att uppnå målen i överenskommelsen, det vill säga en mer tillgänglig och patientcentrerad vård. En fördjupad kunskap om dessa förutsättningar och förhållanden bedömdes i större utsträckning ge mer i arbetet med att stödja huvudmännens strategiska utvecklingsarbete än vad en bred uppföljning skulle ha inneburit.

Socialstyrelsen har i ett gemensamt lärande- och utvecklingsprojekt tillsammans med Landstinget Blekinge och Region Östergötland utvecklat en kartläggningsmodell. Därefter prövades modellen i fyra landsting och regioner: Landstinget i Dalarna, Region Skåne, Region Östergötland och Västerbottens läns landsting. Dessa landsting och regioner representerar en bredd av olika förutsättningar som bedöms vara av relevans för övriga hälso- och sjukvårdshuvudmän i Sverige. Kartläggningsmodellen är generisk i sina antaganden varför de iakttagelser som den har genererat kan anses vara användbara även för de landsting och regioner som inte ingått i studien i deras arbete med att utveckla en mer tillgänglig och patientcentrerad vård. Socialstyrelsen kommer att fortsätta dialogen med landstingen och regionerna utifrån den modell som har utvecklats inom ramen för uppdraget.

Studien undersöker utvecklingskraften i landsting och regioner

I Sverige och många andra länder pågår en omfattande omställning av hälso- och sjukvårdssystemet för att bland annat göra vården mer tillgänglig och patientcentrerad, inte minst för personer med kroniska sjukdomar och för multisjuka äldre. För det krävs grundläggande systemförändringar i varje landsting för att utveckla nya arbetssätt och sammanhållna vårdlösningar. För att förstå vilka förändringar som behöver göras måste man dock först förstå dynamiken i det system som ska förändras.

Socialstyrelsen vill öka kunskapen om denna systembundna dynamik i landsting och regioner, så i denna rapport beskriver vi strategiskt utveck-lingsarbete ur ett helhetsperspektiv. Resultaten bygger på 57 djupintervjuer med ledningspersoner inom politik och förvaltning i ett urval av fyra landsting. Intervjuerna har syftat till att ge en samlad bild av varje landstings utvecklingskraft, det vill säga förmågan att på ett strukturerat och systema-tiskt sätt ta tillvara drivkrafter och skapa ett produktivt samspel mellan dessa drivkrafter (bland annat landstingsspecifika förutsättningar och förhållan-den), styrning, förmågor (t.ex. ledarskap och verksamhetskultur) och tjänsteutveckling. Utgångspunkten för detta arbete har varit att utvecklingskraften ser olika ut i varje landsting och kan i högre eller lägre grad antingen främja eller hindra utvecklingen mot en mer tillgänglig och patientcentrerad vård som utgår ifrån medborgarnas vårdbehov. Socialstyrelsen vill ge stöd och bidra till utvecklingen genom att synliggöra dynamiken i landstingen och analysera möjliga systemförändringar som är specifika för varje landsting.

Landstingen och regionerna saknar den tjänsteutveckling som behövs

Intervjusamtalen visar att alla fyra landsting och regioner har brister i den tjänsteutveck¬ling som samtliga huvudmän ser som nödvändig. Det kan exempelvis bero på att de har övervikt av kontrollorienterade styrsystem, ett outvecklat omvärldsanalysarbete och målbilder som inte utgår från befolk-ningens vårdbehov i tillräcklig utsträckning. Uttrycket tjänsteutveckling belyser i den här rapporten hur landsting och regioner förmår omsätta de övriga systemfaktorerna i kartläggningsmodellen – drivkrafter, styrning och förmågor – i utvecklingen av nya arbetssätt och vårdtjänster. Det är inom tjänsteutveckling som frågor ställs kring hur nya innovationer släpps in, hur befolkningens vårdbehov uttolkas, hur nya arbetssätt implementeras eller hur omvärldsanalysarbetet bedrivs. Mycket av omställningen från en hälso- och sjukvård med ett produktionssynsätt mot en mer tillgänglig och patientcentrerad vård behöver alltså ske genom tjänsteutvecklingen. Därför har ett särskilt fokus under intervjusamtalen med landstingen och regionerna tagit utgångspunkt i frågan om vårdbehov och hur huvudmännen arbetar för att på ett strukturerat sätt uttolka dessa, men också hur man vinnlägger sig om att göra patienter och brukare mer delaktiga i hur vården planeras och bedrivs.

Dessutom verkar en bristande tillgång till kompetens motverka tjänsteut-veckling, liksom avsaknaden av ett systembaserat ledarskap. Om ekonomin är svag tenderar också kostnadskontroll och ekonomistyrning att prioriteras högre än framåtsyftande utvecklingsarbete. 

Landstingen och regionerna har olika förutsättningar att arbeta strategiskt

Kartläggningen visar även att huvudmännen har olika förutsättningar att bedriva strategiskt utvecklingsarbete och att de har kommit olika långt i att skapa strukturer som stödjer ett framåtsyftande utvecklingsarbete i form av tjänsteutveckling. Den sammanvägda bedömningen är att alla huvudmännen har svårt att av egen kraft få till den tjänsteutveckling som skulle behövas för att uppnå en mer tillgänglig och patientcentrerad vård. Flera intervjupersoner menar att man saknar forum för att utbyta erfarenheter och kunskaper kring systemövergripande frågor, såväl internt som med andra huvudmän. Det framgår också att landstingen generellt har låg systemkunskap och kompetens för att analysera system, vilket sannolikt försvårar ytterligare.

Landstingen och regionerna behöver stöd för att använda sina resurser rätt

Samtidigt är bilden att huvudmännen är medvetna om utmaningarna och förfogar över stora tillgångar och resurser för att uppnå förändring. Samtliga har också en tydlig vilja att nå resultat i detta svåra arbete. Därmed behöver hälso- och sjukvårdens samtliga aktörer tillsammans hitta sätt att stödja och stärka huvudmännens förmåga att använda dessa tillgångar och resurser, så att de kan uppnå högre nivåer av tjänsteutveckling och en tillgänglig och patientcentrerad vård.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-5-18
Format: POD
Antal sidor: 98
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Martin Jansson
075-247 30 00