/
/

Läkemedelsförsäljning i Sverige – Analys och prognos 2017–2019

Rapporten redovisar den årliga uppföljningen och utvärderingen av förändringar i läkemedelsförsäljningen. Det görs också en bedömning av den framtida kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna. I rapporten förutspår vi att totalkostnaden för läkemedel kommer fortsätta öka under de närmaste åren.

Korrigerad:

Texten för Rituximab (Mabthera) i punktlistan på sid 27 

 

Uppdaterad prognos

I oktober 2017 publicerades en uppdaterad prognos över läkemedelskostnaderna.

 

Sammanfattning

Totalkostnaden för läkemedel bedöms fortsätta öka under prognosperioden, med 4,8 procent under 2017 och 5 procent under 2018. Det är främst kostnaderna för förmånsläkemedel och rekvisitionsläkemedel som förväntas fortsätta öka, medan kostnaderna för smittskyddsläkemedel förväntas sjunka. Kostnaderna för läkemedel inom förmånen förväntas öka från 22,1 miljarder kronor år 2016 till 26,8 miljarder kronor år 2019. Ett antal faktorer är avgörande för utvecklingen:

  • En växande och åldrande befolkning innebär att förmånskostnaderna ökar. Av den totala kostnadsökningen på 4,7 miljarder kronor (2017–2019) är 1,3 miljarder kopplade till befolkningsförändringar som genomgående bidrar till ökningar i nedanstående poster.
  • Antalet cancerfall ökar varje år, vilket till stor del beror på att Sveriges befolkning blir allt äldre samt att fler lever längre med sin cancersjukdom. Fler nya innovativa och effektiva onkologiläkemedel kommer ut på marknaden och många av dem är dyra. Inom onkologiområdet prognostiseras en ökning på cirka 1,3 miljarder kronor. I de flesta fall är utfallet i hög grad beroende av beslut om ordnat införande, och summan påverkas av takten på införandet och av återbäringsavtal. Återbäringsavtalen hamnar utanför de totala förmånskostnaderna men kommenteras i rapporten.
  • Prognosen visar en kraftig kostnadstillväxt för nya orala antikoagulantia (NOAK). Kostnaden förväntas öka med cirka 1,2 miljarder kronor som följd av ordnat införande och nya rekommendationer från Läkemedelsverket.
  • TNF-alfahämmare beräknas stå för en ökning på cirka 1,1 miljarder kronor, en faktor som påverkar är att nya alternativa läkemedel inom området ökar. Osäkerheter som kan påverka utfallet är ökningstakten av alternativ till TNF-alfahämmare, takten på totala volymtillväxten och eventuell omvandling av befintliga återbäringsavtal till lägre priser.
  • För diabetesläkemedel förväntas kostnaderna öka med cirka 750 miljoner kronor under prognosperioden. Denna ökning beror på en mer frekvent förskrivning av de nyare läkemedlen för typ 2-diabetes och en ökad för-skrivning i ett tidigare skede vid behandling av typ 2-diabetes.
  • Den totala förmånskostnaden utgörs främst av läkemedel som används inom andra områden än de som beskrivs ovan. Kostnaden för dessa övriga läkemedel har varit relativt stabil under de senaste åren. Den förväntas öka med cirka 300 miljoner kronor under prognosperioden, vilket främst beror på en överflyttning från rekvisition till förmånen för peritonealdialys som förväntas öka kostnaderna med cirka 230 miljoner kronor.
  • Patentutgångar för traditionella läkemedel resulterar i relativt snabba prisminskningar om det gäller tabletter. Störst påverkan kommer imatinib (Glivec) att ha, som beräknas minska kostnaderna med 253 miljoner kronor 2018.
  • Patentutgångar på biologiska läkemedel resulterar i stark priskonkurrens. För förskrivningen förväntas huvuddelen av besparingen att komma som återbäring till landstingen snarare än prissänkningar, vilket inte påverkar läkemedelsförmånskostnaden men minskar kostnaderna för landstingen.
  • Återbäringsavtal efter trepartsöverläggningar har ökat i omfattning och de kommer troligen att bli ännu fler.

Kostnaden för de två huvudområdena inom smittskyddsläkemedel förväntas sjunka något:

  • Kostnaden för hepatit C-läkemedel ökade kraftigt åren 2014–2016. Kostnaden för nya hepatit C-läkemedel förväntas dock minska något under prognosperioden, från cirka 1,4 miljarder kronor 2016 till 1,1 miljarder kronor 2019.
  • Kostnaden för hivläkemedel har under en längre tid legat på en hög nivå och förväntas öka något under prognosperioden, från 715 miljoner kronor år 2016 till 775 miljoner kronor år 2019.

Även kostnaderna för rekvisitionsläkemedel förväntas öka under prognosperioden, från 7,9 miljarder kronor år 2016 till 9,1 miljarder kronor år 2019. Ett antal faktorer som påverkar utvecklingen är:

  • Introduktionen av nya läkemedel som främst används i den specialiserade vården fortsätter att öka kostnaderna, vilket är i linje med den underliggande trenden. Dock kan kostnaderna för nya innovativa läkemedel öka ytterligare under kommande prognosperioder.
  • Onkologiläkemedel utgör cirka 30 procent av de totala rekvisitionskostnaderna. Kostnaderna för onkologiläkemedel inom rekvisition ökade 2011–2016 och kommer troligtvis fortsätta att öka även framöver.
Läs hela sammanfattningen
Läkemedelsförsäljning i Sverige – Analys och prognos 2017–2019

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-4-25
Format: POD
Antal sidor: 60
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Therese Falén
075-247 00 00