/
/

Svensk förmåga att delta i internationella hälso- och sjukvårdsinsatser – En gemensam rapport från Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Socialstyrelsen

Rapporten innehåller aktörsspecifika kapitel med beskrivningar av respektive myndighets kartläggning, behovsanalys och förmågeutveckling samt slutsatser om hur en fortsatt utveckling kan ske. Utifrån de aktörsspecifika redogörelserna levereras myndighetsgemensamma slutsatser.

Sammanfattning

Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att tillsammans undersöka Sveriges förutsättningar att delta i internationella hälso- och sjukvårdsinsatser. Ett väsentligt syfte för uppdraget har varit att ta fram ett underlag för hur uppbyggnad och förvaltning av svensk förmåga skulle kunna hanteras via befintliga finansieringssystem.

Insatser med så kallade Emergency Medical Teams (EMT) eller Public Health Rapid Response Teams (PHRRT) är inte långsiktigt utvecklingsbi-stånd utan dessa ska användas för att ersätta eller komplettera landets hälso- och sjukvårdssystem i efterdyningarna av plötsligt uppkomna allvarliga händelser, komplexa kriser eller hälsohotskriser. Vid behov kan insatser dock övergå till att verka mer långsiktigt. Insatser kräver samordning och inriktning för att kvalitet och effektivitet ska kunna säkras så långt det är möjligt och bör därför koordineras samstämmigt med både befintligt hälso- och sjukvårdssystem och genom samverkan med ansvariga myndigheter inom andra sektorer, både i Sverige och i mottagarlandet. Myndighetsgemensam samverkan bör äga rum både i ett beredskaps- och insatsperspektiv.

Även om Sverige saknar naturliga incitament för utvecklingen och förvaltningen av hälso- och sjukvårdsberedskap för mycket omfattande naturkatastrofer lyfter den av regeringen fastslagna nationella säkerhetsstrategin känsligheten för allvarliga händelser som kan resultera i skadepanoraman som liknar ovan nämnda situationer. Däremot är beredskapen för utbrott av smittsamma sjukdomar och pandemier väl utvecklad, bland annat genom vaccinavtal och lager med beredskapsläkemedel. Utvecklingen av nationella hälso- och sjukvårdsförmågor för att möta nya hälsohot som dessutom kan svara mot internationella uppkomna behov bedöms stärka, öka och effektivisera Sveriges förmåga vid inträffade allvarliga händelser.

I rapporten redovisas identifierade existerande resurser, resurser under utveckling samt resurser som enkelt skulle kunna utvecklas vilka myndigheterna bedömer som viktiga för att säkra en permanent förmåga vid nationella och internationella hälso- och sjukvårdsinsatser. Förslagen bedöms ligga i linje med den nationella säkerhetsstrategin och väntas stärka kapacitetsutvecklingen av det svenska civila försvaret:

  • Utifrån Folkhälsomyndighetens utredning bedöms ett modulbaserat team med expertis inom epidemiologi och laborativt arbete utgöra ett väldefinierat och kostnadseffektivt sätt att stödja hanteringen av framtida internationella hälsohot. Föreslaget PHRRT består av två moduler med fältepidemiologisk och laborativ verksamhet som kan verka separat eller gemensamt beroende på situation och uppdrag. Insatser kan även bestå av enskilda experter som stöd till t.ex. GOARN uppdrag. Modulerna ska kunna kopplas till ett svenskt eller internationellt EMT, alternativt till existerande nationell struktur såsom sjukhus eller laboratorium.
  • Utifrån MSB:s utredning bedöms myndigheten kunna bidra med generiska erfarenheter av att bygga upp och förvalta insatsresurser och utgår från befintliga resurser i stödet till insats kopplat till Folkhälsomyndighetens eller Socialstyrelsens expertkompetens. Vid utveckling av resurser som är mindre omfattande, till exempel enskilda experter eller mindre team ser MSB möjligheter att använda de resurser och den organisation som finns uppbyggd för myndighetens operativa uppdrag att genomföra insatser, både kopplat till EU:s civilskyddsmekanism och inom ramen för det humanitära biståndet. Här avses t.ex. MSB:s kapacitet inom utbildning, övning, personaladministration, lagerhållning, logistik och andra stödresurser inom den internationella insatsverksamheten.
  • Utifrån Socialstyrelsens utredning bedöms ett modulbaserat katastrofmedicinskt insatsteam som innefattar en expertmodul och på sikt en sjuk-vårdsmodul som kan utvecklas tillsammans med utpekade landsting kunna tillgodose de katastrofmedicinska hälso- och sjukvårdsbehov som kan uppstå vid en nationell eller internationell allvarlig händelse. Expertmodulen beräknas bestå av kompetens som även i nationell och regional respons arbetar nära hälso- och sjukvårdsmyndigheter och operativa aktörer för att säkerställa kvalitén vid en internationell insats. Expertmodulens enskilda experter bör kunna sekonderas till uppdrag via WHO:s EMT-initiativ. Sjukvårdsmodulen bör, när den är färdigutvecklad, kunna verka i befintliga fasta hälso- och sjukvårdsstrukturer eller rörliga förstärkningsresurser som utvecklats tillsammans med MSB eller nyttjar befintliga resurser hos Försvarsmakten.

Kostnader för insatser varierar stort beroende på typ av insats och kontexten i vilket insatsen sker. De förmågor som lyfts i rapporten är sådana som kan ställas till förfogande inom längre tidsramar än ett dygn vilket innebär att förberedelsekostnader som är direkt förknippade med insatsen kan belasta respektive insatsbudget.

Myndigheterna anser att för att kunna tillhandahålla en kvalitetssäkrad och effektiv hälso- och sjukvårdsinsats behövs ett finansieringssystem som kan nyttjas efter beslut av regeringen tas fram. Det kan till exempel vara lämpligt att utreda om Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen kan inkluderas i MSB:s existerande överenskommelser med Sida som kan behöva utökas för att också omfatta hälso- och sjukvårdsinsatser.

Myndigheterna anser vidare att det är lämpligt att det expertstöd till hälso- och sjukvårdsinsatser som efterfrågas via internationella aktörer samordnas mer effektivt nationellt och att Sveriges stöd erbjuds genom befintliga beredskapsavtal såsom Standby-partnership avtalet med WHO, som tecknats av MSB.

Slutsatserna av detta regeringsuppdrag visar på Sveriges nuvarande och kommande förmåga att bistå i internationella hälso- och sjukvårdsinsatser; dels genom anpassning av existerande resurser för internationellt arbete och dels genom vidareutveckling av nationella resurser som på sikt kan delta i internationella insatser.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-3-66
Format: PDF
Antal sidor: 84
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Taha Alexandersson
075-247 30 00