/
/

Jämställd behandling mellan kvinnor och män med diabetes och hjärt-kärlsjukdomar – Vad finns det för utvecklingsbehov i sjukvården?

Rapporten redovisar uppdraget om utredningen av graden av jämställdhet i behandling inom primär- och specialistvård. I uppdraget ingår en analys av hur behoven skiljer sig i behandling av kvinnor och män med diabetes och hjärt-kärlsjukdomar i primär- och specialiserad vård samt hur väl vården uppfyller de olika behov som finns.

Sammanfattning

Diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är två av våra stora folksjukdomar, och sjukvården inom dessa områden är inte alltid jämställd. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda graden av jämställdhet i behandling inom diabetes och hjärt-kärlsjukvård och undersöka de behov som inte tillgodoses (dnr 31496/2016).

Diabetesvård

I denna rapport har Socialstyrelsen konstaterat att den psykiska ohälsan är större bland både vuxna och barn med diabetes jämfört med individer som inte har diabetes. I denna grupp drabbas kvinnor och flickor i högre utsträckning. I de svenska studier som har publicerats om diabetes och psykiatrisk co-morbiditet, samt intervjuer med experter inom området, har Socialstyrelsen kommit fram till att det finns behov i diabetesvården av att förstärka de multiprofessionella teamen, som jobbar med patienter med diabetes, med beteendevetenskaplig eller psykologisk kompetens.

Hjärt-kärlsjukvård

Könsskillnader förekommer i hjärt- och kärlsjukvården enligt utvärderingen av följsamheten till nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, samt årsrapporter från nationella kvalitetsregister för hjärtsjukvård. I uppdraget valde Socialstyrelsen att fokusera på könsskillnaden som berör behandling med sviktpacemaker och implanterbar defibrillator, då denna ansågs omotiverad i utvärderingen. Anledningen till det låga antalet implantationer bland kvinnor är oklar. Det kan vara så att kvinnor inte upptäcks i tid av sjukvården och därmed inte remitteras till rätt behandling.

Sammanfattningsvis så ser Socialstyrelsen att det finns behov av att utjämna konstaterade skillnader mellan könen med avseende på diagnostik och behandling inom hjärt-kärlsjukvården. För att minska den omotiverade könsskillnaden för implantation av sviktpacemaker och implanterbara defibrillatorer finns det behov i hjärt-kärlsjukvården av att öka kunskapen om symtombilder eller klinisk profil för kvinnor och män framför allt i primärvården, som kan öka remitteringen av patienter, och speciellt kvinnor, till behandling med sviktpacemaker och implanterbar defibrillator. Eftersom det konstaterades att behandling med sviktpacemaker och implanterbar defibrillator är underutnyttjad kommer myndigheten att undersöka möjligheten att ta fram nationella målnivåer för behandling med sviktpacemaker samt implanterbar defibrillator.

Barn med medfödda hjärtfel

Könsskillnader förekommer även gällande flickor och pojkar med medfödda hjärtfel. En fördjupad analys visade att flickor med lätta hjärtfel är inlagda på sjukhus vid diagnostisering en dag kortare än pojkar med samma hjärtfel. Socialstyrelsen kan inte avgöra om skillnaden är av relevans. Dock planerar Socialstyrelsen att under 2017 genomföra en utvärdering av barnhjärtkirurgi. I detta arbete kommer jämställdhetsaspekter att belysas.

Agenda 2030

Agenda 2030 är en handlingsplan för människorna och planetens välstånd framtagen av FN. Denna rapport berör mål 3 och 5 från Agenda 2030, nämligen följande delmål:

3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.

5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-3-65
Format: PDF
Antal sidor: 40
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Anastasia Nyman
075-247 30 00