/
/

Regionala variationer i vårdkonsumtion – En studie av skillnader mellan och inom länder

I denna rapport redovisas för första gången en studie där de regionala variationerna i vårdkonsumtion inom Sverige jämförs med regionala variationer i 13 andra OECD-länder. Rapporten innehåller också en analys av utvecklingen av de regionala variationerna i Sverige under perioden 2010 – 2015 för de sju insatser som studien omfattar.

Sammanfattning

Regionala skillnader i vårdkonsumtion väcker en rad frågetecken, inte minst då skillnaderna kan peka på att befolkningen i olika delar av landet inte har samma tillgång till vård. I fokus för denna rapport står två frågeställningar:

  • Har Sverige större eller mindre regionala variationer i vårdkonsumtion än andra länder?
  • Ökar eller minskar de regionala variationerna i vårdkonsumtion i Sverige?

För att svara på dessa frågor har en jämförelse gjorts med resultatet från en OECD-studie av 13 länder och sju olika insatser [1]. Jämförelserna i studien avsåg konsumtionen under 2011. För studien av de regionala variationerna i Sverige har data för åren 2010–2015 sammanställts. Det svenska materialet har hämtats från patientregistret (PAR) respektive medicinska födelseregistret (MFR).

För Sverige gällde att vårdkonsumtionen jämfört med övriga länder  låg runt genomsnittetför flertalet av områdena. För kejsarsnitt hade Sverige den lägsta frekvensen och för operation vid höftfraktur låg Sverige näst högst.

Den regionala skillnaden inom Sverige var låg i förhållande till övriga länder när det gällde kejsarsnitt och vårdtillfällen utan kirurgisk åtgärd  För höftoperation och hysterektomi låg variationen på medelnivå, medan den för knäplastik låg något under medel.  Variationen i Sverige var näst högst för kranskärlsoperation respektive angioplastik.

Skillnader i vårdkonsumtion kan ha olika orsaker beroende på diagnos.

Knäplastik var det område som varierade störst mellan länderna. Även åtgärder vid hjärtsjukvård och hysterektomi varierade relativt kraftigt. Minst variation hade operation vid höftfraktur. Detta var ett förväntat resultat då operation vid höftfraktur mycket lite påverkas av medicinsk praxis eller resurser, medan motsatsen gäller för de områden som visade större variation.

Variationen inom länderna visar ett likartat mönster och det är samma områden som har en större respektive mindre variation inom länderna som i jämförelsen av frekvenserna dem emellan.

Sammanfattningsvis innebär detta att det svenska hälso- och sjukvårdssystemet inte uppvisar större regionala skillnader än i andra länder. Tendensen är snarare att Sverige har mindre skillnader än många andra länder.

Uppgifterna över utvecklingen i Sverige för de studerade områdena visar att variationerna legat relativt stabilt under åren 2010–2015, men för knäplastik och hysterektomi fanns en tendens till ökade skillnader mellan landstingen. Inom hjärt- och kärlsjukvården ökade variationen för kranskärlsoperation, medan den minskade för angioplastik. En sammanslagning av de två ingreppen visade att de regionala variationerna minskade.

Denna studie visar, som så många andra, att det finns regionala variationer i vårdkonsumtion inom och mellan länder. Det finns också starka skäl att tro att dessa skillnader i flertalet fall inte helt förklaras av skillnader i vårdbehov. Variationer i resurser, medicinsk praxis och patienters önskemål orsakar också skillnader. Öppen redovisning och målvärden är styrmedel som flera av de studerade länderna lyft fram som möjliga vägar att minskade obefogade skillnader i vårdkonsumtion. Andra åtgärder som tillämpas är kliniska riktlinjer, uppföljning och finansiella incitament.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-3-40
Format: PDF
Antal sidor: 64
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr