/
/

Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård – Lägesrapport 2017

Rapporten visar tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård inklusive tandvård samt kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården. Strukturen utgår från målen för god vård och omsorg: kunskapsbaserad, säker, individanpassad, jämlik, tillgänglig och effektiv.

Sammanfattning

Folkhälsan utvecklas positivt

Folkhälsan utvecklas i positiv riktning. Medellivslängden ökar i befolkningen, vilket framför allt beror på förbättrad hälsa och en minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

De senaste tio åren ses en positiv utveckling av befolkningens levnadsvanor. Alkoholkonsumtion och användning av tobak minskar. Samtidigt är hälsan i befolkningen ojämlik, med skillnader utifrån kön, ålder och utbildningsnivå. Arbetet med levnadsvanor har blivit mer etablerat inom hälso- och sjukvården. Inom primärvården får allt fler stöd för att åtgärda ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet.

Psykisk hälsa är ett prioriterat område eftersom ohälsan ökar, särskilt bland unga. Tillgången till psykologisk behandling är otillräcklig i förhållande till befolkningens behov, framför allt inom primärvården.

Utmaning att möta asylsökandes vårdbehov

Antalet asylsökande minskade kraftigt 2016 jämfört med 2015, men för landstingen kvarstår ett flertal utmaningar för att öka vårdens tillgänglighet för gruppen asylsökande och nyanlända. Tillgången på tolkar behöver öka och ensamkommande barn och ungas behov av stöd i vården kan förbättras.

De flesta är nöjda med den vård de får

Majoriteten av befolkningen, 79 procent, är nöjd med tillgången till svensk hälso- och sjukvård och anser att de får sitt behov av sjukhusvård tillgodosett. Det finns dock stora regionala skillnader bland annat vid kvinnokliniker. I Gävleborg anger 94 procent av kvinnorna att de fått tillräckligt emotionellt stöd vid sitt besök, jämfört med 74 procent av kvinnorna som vårdats i Norrbotten.

Kvinnor lämnar fler klagomål på vården

Klagomålen till patientnämnderna har ökat mellan 2010 och 2015, från 26 500 till 34 400 klagomål. Fler kvinnor än män lämnar klagomål och många av klagomålen handlar om brister i tillgänglighet, svårigheter att få kontakt med vården och dåligt bemötande. Klagomålen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ökar också. Under 2016 utmynnade 1 474 ärenden till IVO i kritik mot vårdgivare.

Lex Maria-anmälningarna fortsätter också att öka något. Vårdgivarna gjorde 2 470 lex Maria-anmälningar 2016, jämfört med 2 373 anmälningar året innan.

Fler kvinnor än män, 62 respektive 38 procent, anmälde en skada till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (Löf) 2016, men andelen kvinnor och män som ersätts för sina skador är relativt jämn.

Förlossningsvården är ojämlik

Utlandsfödda kvinnor har högre kejsarsnittsfrekvens än kvinnor födda i Sverige och de drabbas oftare av bristningar i samband med

förlossning. Bland kvinnor födda i Sverige är andelen som drabbas av bristningar drygt 5 procent, jämfört med 10 procent bland kvinnor födda i vissa delar av Afrika.

En positiv utveckling är att allt fler landsting har riktlinjer för att upptäcka gravida kvinnors utsatthet för våld. Totalt tillfrågas ungefär 80 procent av alla kvinnor vid mödravårdens inskrivningssamtal om våldsutsatthet.

Mulitresistenta bakterier och följsamhet till hygienrutiner

År 2015 anmäldes nästan 3 900 fall av resistenta bakterier av typen MRSA, vilket var drygt 30 procent fler än 2014. Ökningen berodde till stor del på att fler människor på flykt sökte vård och provtogs i Sverige. Jämfört med övriga länder i Europa är förekomsten av MRSA låg i Sverige.

En viktig insats för att undvika spridning av antibiotikaresistenta bakterier är att vårdpersonalen följer basala hygienrutiner och klädregler. Mellan 2010 och 2016 har följsamheten till hygienrutinerna ökat från 62 till 80 procent och för klädreglerna från 87 till 96 procent. Spridningen mellan landstingen är dock stor.

Tandhälsan bland unga fortsätter att förbättras

Tandhälsan bland unga fortsätter att förbättras. Andelen kariesfria 19-åringar ökade från 31 till 37 procent mellan 2010 och 2015, och Sverige står sig väl sett ur ett internationellt perspektiv. Bland förskolebarn ses dock en svag negativ trend där allt fler barn har karies i mjölktänderna.

Tandhälsan bland vuxna utvecklas fortsatt positivt. Samtidigt är god tandhälsa, tandvårdskonsumtion och behovet av tandvård ojämlikt fördelat i befolkningen. Besök i tandvården har ett tydligt samband med socioekonomiska faktorer. Bland asylsökande och nyanlända förekommer ett stort och ofta akut tandvårdsbehov, jämfört med övrig befolkning.

En positiv trend är att antibiotikaförskrivningen minskar inom tandvården. Minskningen mellan 2010 och 2015 har varit större bland offentliga vårdgivare än bland privata vårdgivare. Det finns stora regionala skillnader och kvinnor förskrivs fortfarande fler recept på antibiotika än män.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-3-1
ISBN: 978-91-7555-411-2
Format: Bok
Antal sidor: 92
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Sara Dahlin
057-247 30 00