/
/

Väntetid, kontinuitet och samordning vid vissa kroniska sjukdomar – Metoder, resultat och utmaningar – Rapport februari 2017

Den här delrapporten ingår i uppdraget att följa upp vårdens tillgänglighet med avseende på väntetider och andra tillgänglighetsaspekter. Den redovisar väntetider vid vissa kroniska sjukdomar och patienters upplevelse av kontinuitet och samordning. Rapporten riktar sig beslutsfattare och professionella som vill följa upp tillgängligheten i vården.

Sammanfattning

Denna delrapport ingår i regeringsuppdraget att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Den är första steget i att utveckla uppföljningen av väntetider och andra tillgänglighetsaspekter vid kroniska sjukdomar och tillstånd. Detta dels mot bakgrund av att Socialstyrelsens rapport om öppna jämförelser 2015 med fokus på kronisk sjukdom uppvisade att patienter med långvarig sjukdom upplever sämre tillgänglighet till hälso- och sjukvården, dels regeringens insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar.

Rapporten kompletterar Socialstyrelsens redovisningar om tillgänglighet i akutvården och cancervården.

Tillgänglighet till hälso- och sjukvården varierar

När det gäller väntetid till vården anger majoriteten av patienterna som svarat på den nationella patientenkäten 2016 att de fått vänta i rimlig tid (78 procent i primärvården och 86 procent i öppenvården). Uppföljningar av vårdgarantin hösten 2016 visar att det var 89 procent av patienterna som fick kontakt med vårdcentralen samma dag (varierade mellan 76 och 100 procent i olika landsting/regioner) och att 89 procent av besöken i primärvården genomfördes inom 7 dagar (varierade mellan 80 och 93 procent).

Enligt den nationella väntetidsdatabasen minskade under perioden september 2011 till september 2016 andelen patienter i riket som fick ett första besök i specialistvården inom 90 dagar från 83 procent till 80 procent. Andelen patienter i riket som fick en operation eller annan åtgärd inom tidsgränsen 90 dagar minskade från 77 procent till 74 procent. Det var stor variation mellan olika typer av operationer/åtgärder.

En övergripande redovisning av tillgänglighet till hälso- och sjukvården har gjorts i Socialstyrelsens öppna jämförelser 2016. Den pekar bland annat på att ett flertal indikatorer som avser tillgänglighet inte visar på samma goda utveckling eller resultat i förhållande till andra jämförbara länder, till exempel andel som får besöka vården inom en vecka, väntetid till specialistvård och koordinering av vården. Samtidigt svarade en majoritet av befolkningen i Sverige (78 procent) att de har tillgång till den sjukvård de behöver.

Långa väntetider för vissa kroniska sjukdomar

För att kunna följa upp väntetider för patienter med kroniska sjukdomar och tillstånd tillfrågade Socialstyrelsen 69 av samtliga 109 nationella kvalitetsregister om medverkan i projektet, varav 14 hade möjlighet att delta. Nedan följer exempel på medianväntetider i riket 2015 (samt för första och tredje kvartilen) redovisade av kvalitetsregistren för vissa kroniska sjukdomar och tillstånd:

  • från symtom till diagnos vid tidig ledgångsreumatism: 154 (89–232) dagar
  • från remiss till diagnostisk undersökning vid obstruktiv sömnapné:
    90 (39–140) dagar
  • från diagnosdatum till utprovning av CPAP-behandling vid obstruktiv sömnapné: 63 (31–106) dagar
  • från remiss till operation vid knölstruma: 131 (83–225) dagar
  • från remiss till första besök vid smärtrehabilitering: 56 (34–89) dagar
  • från remiss till utredningsstart vid demenssjukdom i specialistvård:
    28 (18–49) dagar
  • från remiss till behandling vid anorexia nervosa 18 (8–32) dagar,
    bulimia nervosa 29 (18–47) dagar samt ätstörning utan närmare
    specifikation 27 (15–44) dagar.

Resultatet visar att väntetiden till hälso- och sjukvården är längre för vissa diagnoser, medan de är betydligt kortare inom andra områden. För att uppfylla vårdgarantin behöver de längsta väntetiderna kortas för patienter med exempelvis obstruktiv sömnapné, knölstruma och smärtrehabilitering. Generellt sett är ålders- och könsskillnaderna små. Ingen tydlig trend i utvecklingen av väntetider för de ingående kroniska sjukdomarna kunde heller ses mellan 2011 och 2015.

För vissa diagnoser är det stora variationer i väntetid både mellan och inom olika landsting och regioner. Dessa skillnader kan bero på exempelvis vårdens organisation och patientsammansättningen, men kan även bero på skillnader i rutiner för registrering av väntetider. Vidare analys om vad som orsakar dessa skillnader behövs för att kunna tolka resultaten och vad de kan säga om tillgången på hälso- och sjukvård ur ett jämlikhetsperspektiv.

Enligt den nationella patientenkäten upplever de flesta patienterna att de vid sitt senaste besök fått hjälp att samordna sin vård och att vårdpersonalen är samstämmig i sin kommunikation, även om hälften av vårdcentralspatienterna inte fått träffa samma läkare vid sina besök.

Utmaningar med att följa upp tillgänglighet

Mätning av väntetider med hjälp av nationella kvalitetsregister visade sig inte vara optimalt för att få en heltäckande bild av tillgänglighet inom kroniska sjukdomar och tillstånd. Många av de kvalitetsregister som tillfrågades innehåller inte uppgifter om väntetider utan är uppbyggda för andra ändamål, till exempel behandlingsuppföljningar. Inte heller Socialstyrelsens patientregister gav en tillräckligt komplett bild av tillgänglighet vid kronisk sjukdom, i detta fall psykiatrisk diagnos. Uppföljning av tillgång till regelbundna återbesök eller rehabilitering, optimal behandling över tid och andra tillgänglighetsaspekter som är viktiga för patienten i en icke-akut fas av sjukdomen behöver utvecklas.

Sammanfattningsvis har tillvägagångsättet i denna rapport varit att utveckla uppföljning av tillgänglighet, i första hand väntetider och även kontinuitet och samordning för patienter med kroniska sjukdomar och tillstånd. Rapporten visar att mer arbete behövs för att skapa en metodologisk grund vad gäller den nationella uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet för patienter med kroniska sjukdomar och tillstånd.

 

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-2-17
Format: POD
Antal sidor: 89
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Mer hos oss

Vård i rimlig tid