/
/

Väntetider och patientflöden på akutmottagningar – Rapport februari 2017

Rapporten är en årlig uppföljning av väntetider vid akutmottagningar och ingår i uppdraget att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Rapporten innehåller också en analys av akutväntetidernas orsaker. Den vänder sig till myndigheter, hälso- och sjukvården, akutmottagningar och allmänheten.

Sammanfattning

De långa vistelsetiderna kvarstår

Socialstyrelsen konstaterar att de långa vistelsetiderna på akutmottagningarna kvarstår och att mediantiden nu är 3 timmar och 18 minuter. Var tionde patient väntar 6 timmar och 57 minuter eller längre på akutmottagningen. I jämförelse med senaste årliga mätningen har ingen förändring av vistelsetiden skett.

Hälften av alla patienter väntar nästan en timme eller mer på att träffa läkare vilket inte har förändrats sedan sista mätningen. Var tionde patient väntar 3 timmar och 30 minuter eller längre för sin läkarbedömning.
Patienternas väntetid för att bli undersökta av läkare och den totala vistelsetiden de tillbringar på akutmottagningarna fortsätter också att uppvisa en stor variation över landet och även inom samma akutmottagning. Skillnaden mellan akutmottagningen med längst mediantid och den med kortast mediantid är 1 timme och 19 minuter för tid till läkare, samt 2 timmar och 27 minuter för total vistelsetid.

Äldre har fortsatt längre vistelsetider

Patienter 80 år och äldre har även i år en längre total vistelsetid på akutmottagningen jämfört med patienter 19–79 år. Medianen skiljer sig med 25 minuter och är nu 3 timmar och 39 minuter. Var tionde äldre patient får vänta 7 timmar och 18 minuter eller längre på akutmottagningen innan de kan lämna akutmottagningen eller skrivas in i slutenvården.

Patienter 80 år och äldre har något kortare väntetid till läkarbedömning jämfört med patienter 19‒79 år.

Läkares kompetens och överbeläggningar påverkar

Med hjälp av en kartläggning och analys av väntetider vid akutmottagningarna i Malmö, Lund, Örebro, Varberg och Växjö kan Socialstyrelsen visa att lägre utbildningsnivå hos läkaren samt överbeläggningar på vårdavdelningar bidrar till längre vistelsetider för patienterna.

Patienter 60 år och äldre söker sig till akutmottagningarna främst på grund av besvär som hanteras av den medicinska specialiteten, vilken tidigare konstaterats vara en riskfaktor för längre vistelsetider. Dessa patienter har även högre medicinsk prioritet, som i sin tur är kopplad till kortare vistelsetid på akutmottagningen. Samtidigt skrivs de in i slutenvården oftare än yngre patienter, vilket i sig påvisats vara en riskfaktor för längre vistelsetider. Oavsett vilken kompetens läkaren har så är fördelningen av patienter jämn vad gäller patientens kön, ålder, utbildning och födelseland. Med kompetens menas i denna rapport läkarens utbildningsnivå och innefattar inte läkarens erfarenhet.
Resultaten pekar på en komplex bild där flera olika faktorer var för sig eller tillsammans leder till olika långa väntetider på akutmottagningen. Dessa faktorer är kopplade till det ökande och ojämna dygnsinflödet av patienter till landets akutmottagningar, arbetssättet och bemanningen på akutmottagningen samt beläggningssituationen på sjukhusets vårdavdelningar.

Bättre stöd och överblickbarhet behövs

Icke legitimerade läkare, såsom AT-läkare eller läkare med särskilt förordnande, har lägre utbildningsnivå än ST-läkare och specialister och behöver naturligt oftare fråga om råd om patientens behandling. För att undvika förlängda vistelsetider och tillhandahålla god vård är det därför viktigt att legitimerade läkare och specialister är tillgängliga på akutmottagningarna för stöd till dessa läkare.

Det råder inte balans mellan tillgängliga vårdplatser och flödet av patienter för inskrivning till slutenvården. Överbeläggningar är inte enbart en fråga för akutmottagningen, utan en angelägenhet för sjukhuset som helhet, så att patientflödet vad gäller in- och utskrivning av patienter anpassas till såväl den akuta som den planerade vården. För bättre överblickbarhet och tillgänglighet till lediga vårdplatser behövs ett effektivt system, exempelvis i form av arbetsorganisation eller tekniska lösningar, för hela sjukhuset och inte enbart för akutmottagningarna.

Ny metod för uppföljningssystem

Socialstyrelsen redovisar i denna rapport för första gången väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar med data som inrapporterats till patientregistret vid Socialstyrelsen. Måtten som redovisas är total vistelsetid på akutmottagning och tid till läkarbedömning för 12-månadersperioden från och med juli 2015 till och med juni 2016. Denna metod ger möjligheter till en mer nyanserad bild av den variation som finns i riket och inom akutmottagningarna.

Av de tidigare 71 sjukhusbundna akutmottagningarna är det totalt 63 akutmottagningar som numera omfattas av definitionen akutmottagning med två eller fler somatiska specialiteter som är samlokaliserade. På grund av kvalitetsbrister i inrapporterad data har endast 45 respektive 41 akutmottagningar ingått i denna mätning av total vistelsetid respektive tid till läkare. I bortfallet förekommer flera stora akutmottagningar i landet.
Eftersom framtida nationella uppföljningar av den akuta öppenvårdens tillgänglighet kommer att ske med data från patientregistret, är det av största vikt att täckningsgraden och kvaliteten på inrapporterade data är tillräckligt god för att tillgängligheten över landet ska vara uppföljningsbar och jämförbar.

Läs hela sammanfattningen
Väntetider i akutvården

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-2-16
Format: POD
Antal sidor: 86
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 90 kr

Kontakt

Mer hos oss

Vård i rimlig tid