/
/

Vården vid trafikskador med långvariga smärttillstånd

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att analysera vården och vårdutfallet för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd. Denna rapport riktar sig primärt till beslutsfattare på nationell nivå och utgör ett kunskapsunderlag som kan användas som stöd för prioriteringar av föreslagna åtgärder.

Bilaga

Bilaga 3 - Expertutlåtande

 

Sammanfattning

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att analysera vården vid trafikskador med långvariga smärttillstånd. Uppdraget omfattar en behovs- och problemanalys avseende hälso- och sjukvårdens förutsättningar, vårdutfall samt behovet av och möjligheten att ta fram nationella kunskapsstöd inom detta område. Socialstyrelsen har definierat personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd huvudsakligen som personer med whiplash-skador/långvarig nacksmärta efter trafikolycka.

Hälso- och sjukvårdens förutsättningar

I dialog med patient- och professionsorganisationer, vid studiebesök vid smärtrehabiliteringsenheter samt i SKL:s enkätundersökning av vården vid långvariga smärttillstånd har följande faktorer som kan bidra till en förbättrad god vård för personer med trafikskador och långvariga smärttillstånd identifierats:

Vårdens organisation

  • Förbättrad samordning mellan olika vårdnivåer.
  • Beaktande av hela vårdkedjan (dvs. från akutfas till långvarig fas), vilket omfattar sekundärprevention, dvs. implementering av befintlig kunskap om riskfaktorer för långvariga smärttillstånd.
  • Koordinering av rehabilitering och sjukskrivning.
  • Förbättrad samverkan mellan hälso- och sjukvård och tandvård.

Specialistvård och evidensbaserad kunskap om smärta

  • Multiprofessionellt teamarbete och specialiserad smärtrehabilitering.
  • Utbildning och kompetens inom området smärta och kunskapsspridning från professionen i specialistvården till professionen i primärvården.
  • Genom fortsatt nationellt och internationellt samarbete skapa enhetlig diagnostik avseende långvariga smärttillstånd samt specifikt uppdaterad/ny klassificering avseende Whiplash Associated Disorders (WAD).
  • Ny multidisciplinär forskning.
  • Implementering av befintliga forskningsresultat.

Vårdutfall

Patientrapporterade utfallsmått förbättras efter smärtrehabilitering och patienter rapporterar bra bemötande och är nöjda med denna vård. Inga skillnader i vårdutfall vid smärtrehabilitering observerades mellan kvinnor och män.

Psykisk ohälsa, läkemedelsbehandling avseende opioider och psykofarmaka samt långtidssjukskrivningar och sjuk- och aktivitetsersättning förekommer bland dessa patientgrupper, framför allt bland kvinnor med låg utbildningsnivå. Analysen tyder på att det finns grupper med t.ex. låg utbildningsnivå och/eller psykisk ohälsa som kan ha behov av särskilda insatser.

Behovet av nationella kunskapsstöd

Det saknas för närvarande övergripande nationella kunskapsstöd, t.ex. nationella vårdprogram, avseende whiplash-skador och andra långvariga smärttillstånd, samtidigt som en stor mängd vetenskaplig litteratur har tillkommit de senaste åren. Det råder konsensus, baserat på dialog med organisationer som företräder patienter och professioner, studiebesök vid smärtrehabiliteringsenheter, SKL:s enkätundersökning av vården vid långvariga smärttillstånd samt expertutlåtande, avseende behovet av att ta fram nya respektive uppdatera befintliga nationella kunskapsstöd inom detta område.

Socialstyrelsens slutsatser och bedömning av behov av åtgärder

Socialstyrelsen bedömer att framtagande respektive uppdatering av både diagnosspecifika nationella kunskapsstöd avseende whiplash-skador samt långvariga smärttillstånd behövs och avser därför att:

  • Se över och vid behov uppdatera rekommendationerna avseende smärta inom ramen för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård.
  • Uppdatera Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd avseende whiplash-skador samt långvariga smärttillstånd.

Det kan även finnas behov av att:

  • Se över och eventuellt uppdatera SBU:s vetenskapliga systematiska kunskapsöversikt avseende långvariga smärttillstånd.
  • Ta fram ett nationellt vårdprogram.
  • Ta fram kunskapsbaserad patientinformation (t.ex. uppdatering av webbplatsen 1177 Vårdguiden).

Det har även framförts behov av en nivåstrukturering och regeringens föreslagna nya beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården innebär möjligheter att genomlysa området utifrån kriterierna för nationell högspecialiserad vård. Behovet av ett nationellt vårdprogram kan övervägas inom ramen för landstingens sammanhållna struktur för nationell kunskapsstyrning.

Socialstyrelsen bedömer även att det är av stor vikt med långtidsuppföljning av evidensbaserade behandlingar vid whiplash-skador och långvariga smärttillstånd med syfte att bidra till en god vård.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-12-3
Format: PDF
Antal sidor: 90
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr