/
/

Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna – Till och med 2016

Rapporten beskriver utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna till och med 2016 och uppmärksammar ökningen av olika psykiatriska diagnoser, förskrivningen av läkemedel vid psykisk ohälsa, och konsekvenser av tidig psykisk ohälsa. Rapporten vänder sig till professionen och olika beslutsfattare men även till den allmänt intresserade.

Regionala skillnader psykisk ohälsa bland unga, länsstatistik 2016

Psykisk ohälsa bland unga, kommunstatistik 2016

Sammanfattning

Psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna ökar. Omkring 10 procent av flickor, pojkar och unga män har någon form av psykisk ohälsa, utifrån uppgifter i Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister 2016. Motsvarande siffra för unga kvinnor är 15 procent.

De diagnoser som främst bidrar till ökningen är depressioner och olika ångestsyndrom. Diagnoser som tyder på skadligt bruk och beroende av olika substanser ökar också, särskilt bland unga män. Psykisk ohälsa kommer sannolikt att fortsätta öka åtminstone en tid framöver, eftersom studien visar att nya sjukdomsfall blir långvariga och kumuleras över tid som befintliga fall.

Samtidigt som psykisk ohälsa ökar bland barn och unga vuxna ökar också förskrivningen av psykofarmaka vid psykisk ohälsa. En ökad förskrivning är en direkt konsekvens av att allt fler diagnostiseras med psykisk ohälsa, eftersom andelen som förskrivs läkemedel efter diagnos har legat konstant över tid. Det har således inte skett någon förändring vad gäller behandlingspraxis vid psykisk ohälsa. Omkring 70–80 procent av barn och unga vuxna påbörjar behandling med ett antidepressivt läkemedel efter att ha diagnostiserats med depression. Andelen har varit oförändrad åtminstone de senaste 10 åren. Rekommendationen i Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att hälso- och sjukvården bör kunna erbjuda psykologisk behandling vid depressioner och olika ångestsyndrom. Detta är något som skulle kunna kan påverka behandlingspraxis och eventuellt kunna minska andelen som påbörjar läkemedel efter diagnos.

Socialstyrelsen kan konstatera att barn och unga vuxna som diagnostiseras med depression eller ångestsyndrom riskerar långa sjukdomsförlopp med fortsatt behov av psykiatrisk vård och läkemedelsbehandling. Det finns även en förhöjd risk för suicidförsök och suicid över tid. Samtidigt uppstår också svårigheter att exempelvis fullfölja utbildning, med följd att gruppen med psykisk ohälsa i större utsträckning har lägre utbildning än övriga barn och unga vuxna.

Socialstyrelsen ser det som angeläget att fortsätta följa utvecklingen av en ökad psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna utifrån myndighetens roll på området. En ökad kunskap om utvecklingen kan hjälpa olika aktörer inom hälso- och sjukvård och socialtjänst att möta behovet av försämrad psykisk hälsa bland unga. Orsakerna till ökningen i psykisk ohälsa är dessutom fortfarande okända. Omfattningen i ökningen, som alltså innefattar stora delar av ungdomsgruppen, tyder dock på att orsakerna rör ungas livsvillkor generellt, som skolperioden eller inträdet till arbetsmarknad och vuxenliv.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2017
Artikelnummer: 2017-12-29
Format: POD
Antal sidor: 26
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 42 kr

Kontakt

Peter Salmi
075-247 30 00